KRÖNIKA MATILDA UTBULT Leg. arbetsterapeut, arbetar inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm Ordvalet spelar roll I en debattartikel i somras kritiserades begreppet funktionsvariation hårt. Det beskrevs som en meningslös term, otillräcklig att beskriva författarens situation. Artikeln delades och gillades tusentals gånger på sociala medier – bland annat i gruppen Arbetsterapeuter på Facebook. Jag blev förvånad eftersom jag själv har så stor nytta av begreppet funktionsvariation – både som arbetsterapeut och funktionsvarierad. Jag använder det dock inte som en synonym utan som ett komplement till funktionsnedsättning och funktionshinder. Därför skrev jag och en vän en replik där vi försvarade ordets existensberättigande. ”Funktionsvariation är ett kontroversiellt, och i sig självt otillräckligt, ord.” Så här definierade vi begreppen: ”Alla människor har en funktionsuppsättning – kognitiva, psykiska och fysiska styrkor och svagheter, förmågor och oförmågor. En funktionsvariation är en avvikelse från normen gällande fysisk, psykisk eller kognitiv funktion. Ibland innebär funktionsvariationer också funktionsnedsättning, men inte alltid. Funktionshinder uppstår i mötet med omgivningen: trappor är ett funktionshinder för den som tar sig fram med rullstol.” Min funktionsvariation innebär en nedsatt förmåga att reglera fokus och uppmärksamhet – vilket helt klart är en funktionsnedsättning. Det finns inga tillfällen där det är en tillgång att bli ofrivilligt distraherad. Däremot ingår även impulsivitet och snabb tankeverksamhet – funktionsvariationer kan vara en tillgång i ett sammanhang och en belastning i ett annat. Funktionsvariation är ett kontroversiellt, och i sig självt otillräckligt, ord. Att använda det i stället för funktionsnedsättning kan bidra till osynliggörande och stigma. Rätt använt kan det däremot vara ett sätt att synliggöra att normbrytande funktionsvariationer inte alltid innebär funktionsnedsättning – och i det syftet har jag enorm nytta av ordet i mitt arbete med barn och unga som nyligen fått en neuropsykiatrisk diagnos. Att själv bestämma vilket ord en ska använda om sin funktionsförmåga är ett sätt att själv sätta sina gränser - att själv definiera vad en behöver och vad en inte klarar av. NYA AVHANDLINGAR Learning Challenges Associated with Evidence-Based Practice in Rheumatology Margit Neher, Linköpings universitet, juni 2016 Avhandlingens syfte var att visa vilka lärandeutmaningar yrkesverksamma inom reumatologi möter vid implementering av evidensbaserad praktik (EBP). Informella kunskapskällor, som kolleger, visade sig vara mer använda än skriftligt material och externa kontakter, och för lite arbetstid ägnades åt att reflektera och uppdatera kunskap. Yrkesutövare med lång erfarenhet i specialiteten, de som hade en bättre upplevd förmåga att hantera forskningsbaserad kunskap och de som hade erfarenhet av forskningsaktiviteter hade lättare att arbeta evidensbaserat. Individens inövade vanor kan tänkas hindra inlärning av evidensbaserad ny kunskap, men lärandeutmaningarna kan behöva mötas på flera nivåer. Avhandlingen visar på betydelsen av sociala, kontextuella och individuella lärandeprocesser för att kunna ta i bruk nya forskningsresultat och kliniska rekommendationer. Hållbart förbättringsarbete med fokus på arbetsterapi och team: Möjligheter och utmaningar Marianne Sirkka, Luleå tekniska universitet, juni 2016 Syftet med avhandlingen var att bidra till ökad kunskap om möjligheter och utmaningar vid långsiktigt förbättringsarbete. I avhandlingen studerades utvecklingsprocessen och erfarenheter av deltagandet i ett långsiktigt förbättringsarbete vid en arbetsterapienhet. Stödjande och hindrande element identifierades med ett implementeringsteoretiskt ramverk. Vidare studerades erfarenheter från implementering av en evidensbaserad behandlingsmodell i ett tvärprofessionellt team. Avhandlingen visar att ett hållbart förbättringsarbete förutsätter ett reflekterande kollegialt förhållningssätt, i vardagsarbetet integrerad struktur för förbättringsarbete, rutiner för att hantera vetenskaplig kunskap och ett strategiskt ledarskap och en gemensam kultur som håller drivkraften att förbättra levande över tid. FOTO: PRIVAT (NEHER), MONICA LINDBERG (SIRKKA) Rehab medicin Västerviks sjukhus söker Arbetsterapeut Läs mer och ansök på Ltkalmar.se/lediga-jobb 31
Arbetsterapeuten nr 5 2016
To see the actual publication please follow the link above