34 ”Men med djuren är det lätt att skapa positiva aktiviteter där barnen får kunna saker bra.” startade hon för några år sedan behandling med terapihund på Bräcke. Resultaten har varit goda. Det finns alltid ett mål med behandlingen – det kan till exempel vara att barnet ska använda sina händer mer. Eller att barnet ska ge kommandon till hunden med hjälp av en pratapparat. Flera av barnen och ungdomarna har så svåra funktionsnedsättningar att de endast kan utföra mycket små gester. Men med hunden kan de samspela bra ändå. För arbetsterapeut och hundförare gäller det att vara bra på att tolka, att känna barnet väl är viktigt. – En pojke kunde bara svara ja och nej med ögonen. Efter några behandlingar tillsammans med hunden började han vifta med fingrarna för att visa att han ville använda pratapparaten. Han har inte tillräcklig styrka för att trycka ned den, men han håller numera i terapeutens hand och när hon känner ett litet tryck på den så trycker vi på knappen åt honom, berättar Elin Wikström. Stina Wahl och Elin Wikström ser att den hundassisterade terapin ger gott resultat för den här gruppen barn och ungdomar. De har nyligen skrivit en bok tillsammans med socionomen och hundföraren Monica Broman där de beskriver sin metod och effekterna av den. – Vi kan ju se barnets och hundens samspel, där vi sitter vid sidan om och tittar på. Ofta är vi helt utanför medan barnet och hunden har en fin kommunikation. Det ickeverbala är jätteviktigt för de av våra barn som inte har verbal förmåga, och där kan terapihunden nå fram på ett sätt som vi tidigare inte trott varit möjligt, säger Stina Wahl. Arbetsterapeuterna berättar om hur hunden skapar glädje bara genom att vara. Och hur den ger barnen motivation till att göra saker– att förflytta sig, sträcka sig, samspela med hunden – och hur den motiverar till kommunikation. Både verbal och att visa med sin kropp; med ögonen eller med tryck på knappen. – En sak som vi inte ska glömma är att de här barnen har mycket hjälpmedel omkring sig. De får inte alltid den nära fysiska kontakt de behöver. Hunden kompenserar för det. Den buffar och letar saker som barnet fått hjälp att gömma i kläderna, den lägger huvudet i barnets knä, den ligger nära barnet. Dessutom är hundar varmare och mysigare än vad människor är, eftersom de har högre kroppstemperatur, säger Monica Broman. Även den hästunderstödda terapin kan ge en stund av gos och närhet. När ponnyn Julle har dragit 15-åriga Rebecka i vagnen får den lukta och slicka på hennes hand. Kontakten var mysig, Rebecka erbjuder sin hand igen. Den hästunderstödda terapin är fysioterapeuten Johanna Nilssons ansvar, men samarbetet omkring barnen är tätt. – Den hästunderstödda terapin handlade tidig are mycket om att rida – det stärker muskler, ökar rörlighet, reglerar muskelspänning och påverkar hållningen. Numera betonas även de sociala och psykologiska aspekterna. Att vara delaktig i olika uppgifter i stallmiljön och samspela med hästen stärker förmågan att interagera, sätta gränser och bidrar till ett ökat självförtroende, säger Johanna Nilsson. Hon arbetar med barnen i stallet varje onsdag. – För barn med behov av tydlighet blir det lättare att fungera ”normalt” i stallmiljön, som är väldigt tydlig och regelstyrd. En varm omfamning möter föräldrarna Kenneth Tonef och Helén Ahlgren efter ridningen. Jacob är stolt och glad. En hund lägger sitt huvud på barnets ben; det blir varmt och mjukt, och samvaro uppstår.
Arbetsterapeuten nr 5 2016
To see the actual publication please follow the link above