för kontroll och övervakning i takt med den tekniska utvecklingen. – Min teori är att ju längre tid det inte finns klara och tydliga spelregler desto mer acceptans skapas för att bli övervakad och kontrollerad, säger Lena Maier Söderberg. Frågan om personlig integritet i arbetslivet har varit föremål för flera statliga utredningar. Den som lämnades 2002 resulterade inte i några lagförslag och den som blev klar 2009 har ännu inte lett till konkreta resultat. Enligt regeringskansliet bereds den fortfarande. Ett förslag om att arbetsgivare ska förbjudas att kräva utdrag ur belastningsregistret bröts ur 2009 års utredning. En särskild utredning tillsattes vars förslag gick på remiss 2014. Inte heller det har kommit längre än så. Som skäl för de uteblivna lagförslagen har ofta angetts just den tekniska utvecklingen. – Vi tycker att det är mycket viktigt att de här frågorna regleras, att man inte hela tiden ger efter för teknikens möjligheter. Det skulle ge en tydlig politisk signal om att den personliga integriteten är viktig, säger Lena Maier Söderberg. I början av sommaren kom den parlamentariskt tillsatta Integritetskommittén med en kartläggning av risker för den personliga integriteten på en mängd områden. I arbetslivet har kommittén bland annat sett problem med positioneringsteknik, som gps, övervakning av internet och e-post, spårning i ärendehanteringssystem och arbetsgivares kontroll i sociala medier. Kommittén ska lämna ett slutbetänkande till våren, vilket Saco hoppas ska ge konkreta resultat. Många fall av kontroll i arbetslivet inträffar i rekryteringssituationer. Till exempel förekommer det numera att arbetsgivare kräver att arbetssökande visar upp utdrag från Försäkringskassan över hur mycket hen varit sjukskriven och för vad. – Den typen av uppgifter är frivilligt att lämna ifrån sig, men vill man verkligen ha jobbet är det ju svårt att säga nej, säger Lena Maier Söderberg. ”Vi tycker att det är mycket viktigt att de här frågorna regleras, att man inte hela tiden ger efter för teknikens möjligheter.” I arbetslivet finns en uppdelning mellan anställda som är tydligt övervakade eller kontrollerade och de där det sker mer dolt. Det är lätt att märka om man måste blåsa i alkolås eller det sitter en kamera över kassan, medan det inte är lika tydligt att internethistoriken i jobbets dator, som du har med dig på semestern, är arbets givarens egendom. Lena Maier Söderberg tror att det finns en utbredd okunskap och omedvetenhet om riskerna med att bli övervakad av arbetsgivaren. Man litar på att informationen inte missbrukas. – Många resonerar: ”klart vi inte ska ha kriminella här” eller ”klart vi ska vara hälsosamma”. Det är först när man råkar illa ut själv som det blir ett problem, säger hon. Hon ger ett exempel: I takt med att aktivitetsarmband och hälsoappar i smarta telefoner, som mäter träning, sömn och livsstil, blir allt populärare befarar Lena Maier Söderberg att dessa kommer att kunna användas av arbetsgivare på olika sätt. – Då skulle du verkligen bli livegen, en arbetsgivarens egendom. ¶ Är övervakning i arbetslivet ett problem? Ann-Sofie Viksten Berg, Köping – Nej det tycker jag inte. Jag känner mig inte övervakad. Däremot finns det i dag en öppenhet som gör det lättare att samverka med kolleger och andra samarbetspartners. Carmen Strömblad, Stockholm – Nej, jag ser inte det som ett problem. Allt mer ökad transparens inom organisationen, både uppåt och nedåt, ser jag snarare som en positiv utveckling där information når mottagaren snabbare. Linda Gustafsson, Malmö – Jag har inte upplevt det så. En viss övervakning kan vara motiverad bara det är tydligt kommunicerat och sker i samförstånd. Arbetsgivaren kan också vara ett stöd i hur kommunikationen hanteras. Lena Maier Söderberg, chefsjurist på Saco, tror att det så länge det inte finns tydliga regler, ökar acceptansen för att arbetstagare på olika sätt blir övervakade av sina arbetsgivare. 39
Arbetsterapeuten nr 5 2016
To see the actual publication please follow the link above