19 Arbetsterapeuterna i projektet kommer att undersöka möjligheter till anpassning och kompensation, men också bidra med ett helhetsperspektiv där även hemmiljön ingår, vilket ligger utanför lärarnas uppdrag. Metoden innebär alltså inte att exempelvis lärare ska bli lite mer arbetsterapeutiska, däremot poängterar Åsa Strömberg betydelsen av att det finns god kunskap om respektive kompetens och roll. Alla behöver ha samma koll, kort sagt. Sedan ska var och en arbeta med utgångspunkt från det egna perspektivet. Hon påpekar att det finns stora skillnader mellan små och stora kommuner, vilket kan motivera att arbetssätten också skiljer sig: i små kommuner är färre involverade i ledningarna, och beslutsvägarna är ofta kortare. Det i sig uppfattar hon som en framgångsfaktor. Det starka beroende av enskilda personer som kan uppstå i en sådan organisation hoppas hon att modellen kan upphäva. När projektet avslutats kommer nuvarande verksamheter – elevhälsan, socialförvaltningen, sjukvården och skolan – att äga och driva uppgifterna. Förhoppningen är att projektet slår väl ut och att arbetsterapeuter kan anställas i skolverksamheten, jämte socionomer och psykolog. Det skulle innebära ett förändrat arbetssätt även för övriga yrkesgrupper. – Vi jobbar mycket med fortbildning av organisationerna. Man måste göra det från dag ett om man ska lyckas. Annars riskerar man att dörren stängs den dag projektet är slut trots att alla har gjort ett bra jobb så länge det pågick. ¶ Många av de barn som har svårigheter upptäcks först när de inte uppnått målen i nian, eftersom familjen inte har varit i kontakt med sociala myndigheter.
Arbetsterapeuten nr 6 2016
To see the actual publication please follow the link above