18 kan inte lämna barn och ungdomar i sticket redan när de går ut grundskolan, vi vet ju att en gymnasieutbildning är avgörande för om man ska klara att ta sig ut på arbetsmarknaden. Åsa Strömberg ingår i ledningen för Samma Koll, som har tilldelats 11 miljoner kronor av Samordningsförbundet Centrala Östergötland, där kommuner, regionen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ingår. I tre och ett halvt år ska en metod och en modell utarbetas för att tidigt upptäcka och stötta de barn som riskerar att inte nå målen i årskurs nio. Modellen utgår från den samordnade individuella plan, SIP som redan finns, där socialtjänst och hälso- och sjukvård är sammankallande. Modellen kallas Utökad Samordnad Individuell Plan, och innebär att skolan inkluderas i samverkan. Den förutsätter vårdnadshavares godkännande, och stor del av utbildningsinsatserna i projektet är inriktade på att stärka föräldrar och på personalens bemötande av familjer. – För att vinna föräldrars förtroende för att samarbeta behöver vi ”Arbetsterapeuten utgår från funktionsförmågan: nå fram med att vi alla vill barnets bästa. Det kan vara en lång process och det ställer höga krav på den personal som medverkar, säger Åsa Strömberg. I Samma Koll ingår samtliga elever i årskurs 4 till 9 i Åtvidaberg och Kinda, 800 respektive 600 elever. De barn som behöver insatser kan upptäckas tidigt, och det ger bättre förutsättningar att hjälpa. – När vi identifierar människor i utanförskap och följer trådarna tillbaka i deras liv visar det sig att människor i omgivningen ofta mycket tidigt har förstått hur det skulle gå. Detta är vad vi vill komma åt: då borde vi också kunna hitta arbetssätt för att undvika den individuella katastrof det innebär att inte klara sitt liv, säger Åsa Strömberg. Två arbetsterapeuter, två socionomer och en psykolog anställs i projektet. De kommer att arbeta tillsammans med skolpersonal, socialförvaltning och sjukvård. – Jag har stött på några kommuner som anställt arbetsterapeuter som stöd i skolan. Men i de flesta skolsammanhang har man inte ens funderat över möjligheten. Utan att veta säkert hur det ser ut på socialförvaltningar i landet så gissar jag att de inte är välrepresenterade där heller. Jag tror att gemene man tänker att arbetsterapi hör sjukvården till. I projektet vill vi bredda det perspektivet. Projektet kommer att utvärderas löpande med hjälp av forskare och Åsa Strömberg är särskilt nyfiken på att få se vilka vinster som finns i arbetsterapeuternas roll. Eftersom arbetsterapins roll i skola och socialtjänst är helt oprövad i Åtvidaberg och Kinda kommer det att vara en viktig del i projektet. Under vägen kan det innebära att övriga roller i verksamheterna till viss del omformas. – Arbetsterapeuternas roll i Samma Koll är på flera sätt unik. Jag har tidigare arbetat med arbetsterapi i skolan och min erfarenhet är att man kommer längre när man får arbetsterapeuter och pedagoger att jobba nära varandra – de kompletterar varandra i respektive arbetssätt. Alltså: Skolan har fokus på undervisning och mätbara studiemål. Arbetsterapeuterna ska bidra till att även elever med svårigheter kan uppfylla studiemålen, genom att göra nulägesanalyser med utgångspunkt från förutsättningar och miljöfaktorer. Det innebär ett helhetsperspektiv där även hem och fritid ingår, vilket normalt ligger där tror jag att skolan och socialförvaltningen kan missa en del.” utanför skolans perspektiv. – Arbetsterapeuten utgår från funktionsförmågan: där tror jag att skolan och socialförvaltningen kan missa en del. De har inte kunskapen om hur en individ i sin miljö kan få hjälp att arbeta självständigt. Men med en nulägesanalys kan man göra justeringar i miljön eller kompensera, och så följer man upp efter en tid för att se hur det fungerar. Projektet bygger på att lagarbetet i skolan utvecklas. Roller och ansvarsfördelning mellan funktionerna i skolan ska göras tydligare, liksom mellan de enheter som ansvarar för att skola och social miljö fungerar. TEMA: KOMMUN
Arbetsterapeuten nr 6 2016
To see the actual publication please follow the link above