Men mitt emellan finns de vars rättshaveristiska beteende utlösts av en situation, även om det kan vara svårt för utomstående att se sambandet och proportionaliteten i hur personen sedan beter sig. – Som yrkespersoner kan vi i mötet med dessa människor hjälpa dem till ett bättre liv genom att få dem att minska sitt beteende, säger Jakob Carlander. Hans främsta råd är att validera personens känslor och tankar, att inte underkänna dessa. Genom validering visar man att den andres reaktioner är begripliga utifrån situationen. Men det innebär inte att man måste hålla med personen eller inte får ha åsikter om hur hen beter sig. Om känslouttrycken blir kraftiga gäller det att inte dras med, utan att tillämpa det som kallas lågaffektivt bemötande. Hur besvärliga människor med rättshaveristiskt beteende än blir får man heller aldrig ignorera eller undvika dem eller fundera på olika restriktioner, påpekar Jakob Carlander. – Men det är välgörande om personen inte får styra och ställa utanför ramarna om delaktighet och inflytande. Håll ärendet rimligt i tid och innehåll och stanna i de frågor som är dina. Det är också viktigt att ha en plan och handlingsberedskap för hur man ska möta till exempel en patient med rättshaveristiskt beteende, anser Jakob Carlander. Annars blir det lätt rörigt och risken för spontana lösningar ökar, lösningar som i längden bara förvärrar situationen. Det är också avgörande att som professionell vara noggrann, hålla löften och undvika misstag. Annars får patienten mer ammunition till sitt beteende. ”Det normala i ett samtal är att ge utrymme för och syre till den andras tankar, men i sådana här situationer bör vi strypa syret.” I ett samtal med patienten kan det vara bra att ställa öppna frågor och att låta hen få sista ordet. Det är också viktigt att avbryta samtal som spårar ur och blir för hotfulla eller meningslösa. När patienten ställer frågor, se till att bara svara på det som faktiskt efterfrågas och gå inte in på annat. – Ett sätt att hjälpa människor är att minska ytan för deras beteende. Det normala i ett samtal är att ge utrymme för och syre till den andras tankar, men i sådana här situationer bör vi strypa syret. Att hjälpa en människa att komma till rätta med rättshaveristiskt beteende är inte bara bra för individen. Oftast är den här typen av situationer resursslukande för arbetsplatsen, både räknat i pengar och i människors välmående. – De här patienterna eller anhöriga är krävande på alla nivåer: undersköterska, sjuksköterska eller arbetsterapeut, enhetschef och ända upp på tillsynsnivå. För den enskilde leder det till stress och obehag och man kanske tvivlar på sitt eget yrkeskunnande. Eftersom dessa patienter inte känner några gränser i sin upprördhet förekommer ofta olika former av hot som ger personalen en känsla av otrygghet. ¶ FOTO: JOHANNES FRANDSEN Hur hanterar du rätts- haveristiskt beteende? Ann-Kristine Kristiansen, Uppsala – Jag har ingen egentlig erfarenhet av det, men jag tänker att missnöje ofta beror på brister i kommunikationen eller missförstånd. Mycket kan undvikas genom en bra dialog. Hjälper inte det krävs stöd av en chef. Jenny Nilsson-Tornberg, Skåne – Ta dig tid att lyssna men hänvisa det vidare till berörd chef. Handlar det om arbetsterapi är det min närmaste chef. Vi står inte ensamma på barrikaden. Våga backa och ta det inte personligt. Solveig Brändström, Umeå – Jag försöker bemöta dem professionellt: Så här säger lagen och avtalen. Var saklig och gå inte i affekt. Bemöt med respekt. Skilj på sak och person. Och ta stöd av kolleger – tänker jag rätt i den här situationen? Jakob Carlander, psykoterapeut, ger i sin bok Möta människor med rättshaveristiskt beteende konrekta tips på hur man som yrkesperson kan bemöta rätthaverister, samt en genomgång av vad som kännetecknar beteendet. 39
Arbetsterapeuten nr 6 2016
To see the actual publication please follow the link above