KOLL PÅ tecken rättshaveristiskt beteende på Ibland måste syret strypas Personer med rättshaveristiskt beteende är krävande att möta. Psykoterapeuten Jakob Carlander ger tips på hur du kan lära dig hantera det. 38 lla har nog mött dem: patienter eller anhöriga som ifrågasätter behandlingar och val av hjälpmedel, och som vägrar föra en dialog om saken. I stället begär de att få prata med chefen, hotar att anmäla dig eller börjar mejlbomba. Då har du råkat ut för personer med rättshaveristiskt beteende. Men det finns sätt att handskas med dem. Psykoterapeuten Jakob Carlander har skrivit en bok om hur man som yrkesperson kan agera i den här typen av situationer. Den heter Möta människor med rättshaveristiskt beteende och är skriven tillsammans med psykologen Andreas Svensson. Boken innehåller både en genomgång av vad som kännetecknar beteendet och hur man konkret kan bemöta människorna bakom. Först och främst vill Jakob Carlander tydliggöra skillnaden mellan renodlade rättshaverister, personer med rättshaveristiskt beteende och människor som på goda grunder har klagomål eller invändningar. – Det blir lätt att använda ”rättshaverism” för att avfärda människor som kommer med rättmätig kritik. Vi får inte problematisera besvärlighet. Besvärligheten utvecklar vården. Åt andra hållet finns de människor vars hela liv går ut på att nära konflikter med samhället. De är svåra att som enskild bemöta på ett sätt som faktiskt kan förändra något. Då ligger oftast psykisk sjukdom bakom. Mejlbombaren Personen skickar stora mängder brev, mejl och sms till handläggare och myndigheter. Ofta med likalydande innehåll till flera instanser eller kopior till många personer. Samma brev kan återkomma gång på gång med endast små ändringar. Breven är ofta fyllda av versaler, understrykningar och rader av frågetecken eller utropstecken. Den misstänksamma Personen är starkt benägen att begära ut alla handlingar i sitt ärende, och gärna vid återkommande tillfällen. Det starkt misstänksamma draget får personen att ständigt leta fel, bland annat i exempelvis vårdens dokument ation. Personen ställer också gärna detaljerade frågor om dokumentationen upprepade gånger. Anmälaren Personen använder ofta en juridisk ton. Hen söker juridiska lösningar på ärendet nästan från början och utan vilja till dialog. Ägnar sig åt att anmäla, eller hotar att anmäla, till högre instans direkt. Att anmäla är i sig inte ett rättshaveristiskt beteende, men när en person omedelbart reagerar med ”Då ska jag anmäla dig” så är det ett tecken på att allt inte står rätt till. A 3 Text: Linda Swartz Illustration: Helena Lunding Hultqvist
Arbetsterapeuten nr 6 2016
To see the actual publication please follow the link above