MITT JOBB Ann-Louise Keskitalo Arbetar som: Arbetsterapeut I jobbet på sjukhuset i Piteå arbetar Ann-Louise Keskitalo främst med multisjuka äldre. På fritiden är hon en av de drivande för en lokal stödförening för behövande barn, Lilla hjärtat. 30 hus och min avdelning eftersom det är många olika diagnosgrupper, vilket gör arbetet varierande och utmanande. Ser du kopplingar mellan jobbet och ditt engagemang i Lilla hjärtat? – Kanske inte så mycket, men som många andra som arbetar inom vården har man ett intresse av att hjälpa andra. Lilla hjärtat växte fram för några år sedan när några kompisar var föräldralediga och såg hur bra man hade det, men att alla barnfamiljer inte har samma situation. Vad skiljer er från andra föreningar och organisationer som vill hjälpa barn? – Två saker är att vi dels är lokala, dels har vi fokus på att ge barn positiva och fina upplevelser i form av aktiviteter. De kan antingen vara öppna eller ha en mer sluten karaktär för en specifik grupp av barn, exempelvis ensamkommande. Under några år har vi exempelvis anordnat en barnkarneval på nationaldagen som är öppen för alla. Vi kan även bidra till aktiviteter som biobesök och äventyrsbad för slutna grupper. Vilken är din roll? – Jag finns med i styrelsen och är även medlemsansvarig. Jag registrerar medlemmarna och skickar ut medlemsbevis och nyhetsbrev till dem. Samtliga i styrelsen hjälps åt med olika projekt och aktiviteter under året. Hur vet ni vilka som behöver hjälp? – Ett bra samarbete med kommunen har varit viktigt och där jobbar vi bra tillsammans med framför allt ”soc” för att fånga upp behov som kan finnas utöver kommunens skyldigheter. Vi har även byggt upp ett samarbete med kyrkan och flyktingmottagningen i kommunen. Hur får ni in pengar till Lilla Hjärtat? – På lite olika sätt – medlemsavgifter, sponsring från företag och privatpersoner och inte minst stipendier. Vi har en tjej i styrelsen som är väldigt duktigt på att söka stipendier. Vad säger familjen om ditt engagemang? – Jag har bra stöttning. Någon gång har sonen kommenterat i stil med att ska du iväg nu igen, mamma, men han förstår ju varför jag engagerat mig i detta när man förklarar att vissa barn inte har det lika bra som andra. Fredrik Mårtensson Piteå älvdals sjukhus är ett av tre mindre sjukhus i Norrbotten, där Sunderbyn (Luleå) och Gällivare är de två stora akutsjukhusen. – Jag har jobbat här sedan 2000 men på olika avdelningar och det har varit förändringar nästan hela tiden. Nu under hösten har det varit rätt hektiskt med färre vårdplatser som en följd av brist på sjuksköterskor. Hur har arbetsterapin förändrats ? – Tidigare var vi en egen enhet, men numera bildar vi en paramedicinsk enhet tillsammans med sjukgymnastik, kuratorer och öppenvårdsrehab. Totalt är vi nio arbetsterapeuter som arbetar tillsammans. Hur ser din jobbvardag ut? – På min akutgeriatriska avdelning är det förstås i huvudsak äldre patienter, många av dem multisjuka. Men vi tar även emot yngre patienter med större rehabiliteringsbehov, som inte riktigt passar in på ortopeden eller strokeavdelningen. Vad är bra med jobbet? – Jag trivs med att arbeta på ett litet sjuk FOTO: MARIA FÄLDT Hjärtat på rätt ställe vid Piteå älvdals sjukhus. Bakgrund: Examen som arbetsterapeut i Boden 1997. Arbete i Saltsjöbaden och vid Piteå kommun och sedan 2000 inom Norrbottens läns landsting och sjukhuset i Piteå. Bor: Höglandsnäs utanför Piteå. Familj: Sambo och en son.
Arbetsterapeuten nr 8 2016
To see the actual publication please follow the link above