får du den som en kostnadsfri medlemsförmån. 8 ... gånger per år utkommer Chefstidningen. Som yrkesverksam chef och medlem i Sveriges Arbetsterapeuter fysisk kondition som krävs för att klara belastningen i arbetslivet, men också kroppskännedom som gör att en person lättare förstår sina egna kroppsliga signaler. – Patienter måste få behandling som möter den nedsatta arbetsförmågan och inte enbart sjukdomen. När hon börjat forska fortsatte Monica Bertilsson att undersöka arbetsförmåga. Hennes avhandling om arbetsförmåga vid psykisk ohälsa belönades med Svenska Läkaresällskapets pris i Försäkringsmedicin. Monica Bertilsson är en av få icke-läkare som fått priset. Och nu är det alltså dags att titta på chefens kunskap och roll vid vanlig psykisk sjukdom hos medarbetarna. En undersökning som organisationen (H)järnkoll gjorde 2012 visar att sju av tio chefer underskattar omfattningen av psykisk ohälsa i arbetslivet. Nästan hälften saknar också tillräcklig kunskap och fungerande rutiner för att stötta drabbade medarbetare. Målet med Monica Bertilssons studie är att bygga upp en chefsutbildning som ökar chefers kapacitet att stödja personer med depression och ångest att kunna vara kvar i arbete. Monica Bertilsson understryker vikten av att chefers kunskap ökar, eftersom ångest och depression beräknas drabba var fjärde person under en livstid. – Mellan 30 och 40 procent av alla sjukskrivna är det på grund av depressions- och ångestsjukdom. Och de som blir sjukskrivna är bara toppen av ett isberg, eftersom många med dessa sjukdomar inte söker vård, men inte heller diagnostiseras när de söker vård för att sjukvården inte alltid identifierar dem. ¶ KRÖNIKA PETER BRUSÉN Leg. psykolog, författare, föreläsare och tidigare enhetschef på Socialstyrelsen. Har ett nätantikvariat med inriktning mot funktionshinder. Kontakt: PeterBrusen@gmail.com Varför bygga murar? K ommer du ihåg reklamsnutten där ICA-Stig presenterar Jerry som butikens nya praktikant? Jerry har Downs syndrom och hans blivande kolleger stirrar häpet ordlösa på sin nya arbetskamrat. ”Vad stirrar ni på”, säger då Jerry, ”har ni aldrig sett en praktikant?” Våra möten är inte bara fysiska, utan också mentala och där har våra spegelneuroner sin tydliga roll. Men Jerrys replik blottar hur lätt vi ser det olika före det lika – oavsett vad vi själva vill. År 2015 kom funkofobi in i Svenska Akademins ordlista som en beskrivning av vår svårighet att möta det olika. Ett skillnadstänkande finns och möter också mig i min rullstol. Andra tycker inte illa om mig, men rullstolen definierar mig och stör bilden av hälsa och likhet. Den funktionsfullkomliga förebilden styr vårt tänkande och jämförelsen skapar en rådvillhet på ett ytligt praktiskt plan och en osäkerhet om identitet och existens på ett djupare plan. I våra möten söker vi en gemenskap med andra. Men hur lätt förstorar vi inte det särartade som skär oss i allt ängsligare strimlor av normalitet och likhet. Mina möten skapar en skillnad, ett mellanrum där jag är med – men ändå inte! Den 9 november 1989 föll en mur som öppnade Europa, samma dag 27 år senare valde ett annat land att i stället ”Vi är alla människor och det är vår gemenskap.” bygga en mur för att skydda det lika. Men varifrån kommer detta att vi är så olika? I varenda cell i vår kropp finns uråldrig information. Där finns bitar från våra föräldrar, liksom från deras föräldrar och vidare bakåt. Vår mänskliga historia finns närvarande hos alla och i vårt samlade dna gömmer sig dessutom alla människor som någonsin existerat. En människoapa skiljer sig endast ett par futtiga procent från oss. Vi kan knappast tro det, men så litet betyder våra högst synbara yttre olikheter jämfört med resten. Mellan oss människor finns i stort sett ingen avvikelse alls. Jordens drygt 7 miljarder människor är lika till 99,8 procent – så varför bygga murar? Vi är alla människor och det är vår gemenskap. Vilket låter självklart, men betyder också att ett ”dom” bara är en social och politisk konstruktion. Det enda ”vi och dom” som finns är de som förstått just det och de som inte gjort det. Kent Wisti skrev tänkvärt i Dagens Nyheter dagen efter valet i USA: ”Människan är resultatet av fyra miljarder års evolution - det går sådär.” 29
Arbetsterapeuten nr 8 2016
To see the actual publication please follow the link above