REPORTAGE: NARKOTIKAFRI SKOLA skolorna under åtta veckor i vår, då vi tvingats sköta andra utredningar, för att minska balansen. Men nu är fyra poliser avsatta att röra sig mer på skolorna och vi har bra samarbete, säger Håkan Roupé som är deras gruppchef. När vi träffas utanför Lars Kagg- och Jenny Nyströmskolorna är han i färd med att kolla upp två bilar med unga killar i. Det förekommer langning kring skolorna, inte sällan från bilar, men denna gång verkar förarna okey och de kör lättade därifrån. – Det gäller att störa droghandeln och visa upp sig, som vi ska göra mer framöver. Vi välkomnar att skolorna tar tag i drogproblemen. Attityderna bland unga är mer tillåtande idag och mörker talet som brukar är stort. Det är bredare grupper som röker cannabis, även de som idrottar och pluggar, inte bara socioekonomiskt utsatta, säger Håkan Roupé. Han berättar om ställen där ungdomar i Kalmar samlas och missbrukar narkotika, bland annat på ett parkeringsdäck och utanför en hamburgerbar. Droger kan leda till beroende och svårigheter att klara studier, men även att skulder byggs upp, gentjänster krävs, hot om våld och acceleration in i kriminalitet. Därför tycker han det är bra att Lars Kagg värnar om att hålla elever i riskzonen kvar på skolan. – Vi har inget egenintresse från polisen att straffa, ordet här är verkligen förebygga. Den som hamnat i problem behöver hjälp. Bra att fånga upp – inte köra iväg dem. Den enskilt största faran är unga som lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg. Det blir då svårare att klara sig i vuxenlivet. Det är tufft därute, säger han. Andra gymnasieskolor följer intresserat försöket med slumpvisa drogtester på Lars Kagg, en friskola överväger att följa efter i höst. Mediefokus kring drogtesterna har också skapat större intresse i staden. Kjell Lindberg, drogsamordnare på kommunens socialförvaltning, leder projektet Kalmar mot droger, som drogs igång efter en stor narkotikahärva bland elever för femton år sedan. Beslutsfattare är överens om att motarbeta droger och liberalare attityder. – Fem lokala idrottsprofiler ställer nu upp mot narkotika. Skolpersonal och föräldrar utbildas om ANDT, drogpolicies uppdateras, och vi följer situationen skola för skola. Samarbete drivs för att stoppa narkotika i nöjesmiljöer, avloppsmätningar har gjorts. Vi har aktivt samarbete mot drogproblemen på flera plan. Det gäller att inte ge upp. Varje generation måste vaccineras mot droger och det kommer nya varje år, säger Kjell Lindberg. „ 'URJHUNDQOHGDWLOOEHURHQGHRFKVY§ULJKHWHUDWWNODUD VWXGLHUPHQ¦YHQDWWVNXOGHUE\JJVXSSJHQWM¦QVWHUNU¦YV KRWRPY§OGRFKDFFHOHUDWLRQLQLNULPLQDOLWHW Gymnasieskola har "egna" narkotikahundar En lärare på Stagneliusskolan i Kalmar tränar även sina narkotikasökhundar på skolan. Vilket har en drogförebyggande effekt, menar hon. Charlotte Barvestad som undervisar i psykologi och sociologi på kommunala gymnasieskolan har fått tillåtelse av skolledningen att efter skoltid träna sina hundar i skolans lokaler. Hon har en kennel på Öland och har tre vita herdehundar och en liten papillon som hon tränar i narkotikasök. Nästan varje gång hon och hundarna går genom skolan så hittar de något. De har upptäckt några gömmor och brevlådor, men oftast handlar det om dofter efter droger som varit där tidigare. – Mitt jobb går inte ut på att göra beslag, utan är förebyggande. Och vet elever om att jag brukar komma med hundarna så tar de inte med sig skiten till skolan, säger hon. Hundarna är tränade att känna igen dofter, såsom cannabis, centralstimulantia och opiater. De bygger upp ett doftbibliotek i minnet. Det kan räcka med att en elev använder ett visst läkemedel och svettas i klassrummet, så kan hundarna markera mot en stolsits fler timmar senare. Ȃ0LWWMREEJ§ULQWHXWS§DWWJ¸UDEHVODJXWDQ¦UI¸UHE\JJDQ- GH2FKYHWHOHYHURPDWWMDJEUXNDUNRPPDPHGKXQGDUQDV§ WDUGHLQWHPHGVLJVNLWHQWLOOVNRODQV¦JHUKRQ En vårafton på skolgården mitt i Kalmar går hon runt med herde hundarna Nova, Cinzia och Mini. De hälsar glatt på förbipasserande, men när de får uppdrag att söka så blir de koncentrerade. Vi går till gymmet intill gymnastiksalen och jag får placera ut några "gömmor" med olika drogdofter, bakom skivstång, ett element och i en hög gamla sopsäckar. – Leta knark, beordrar Charlotte Barvestad. Och Mini nosar runt, hittar snart gömmorna och ställer sig i markering. – Vad du är duktig, säger hon och ger Mini medhavd blodpudding och köttbullar i belöning. Om hundarna hittar något och markerar, så ringer hon till rektorn, som får föra saken vidare. Hittills har hundarnas markeringar aldrig lett till något beslag. Men de har bidragit till att elever tidigt har fångats upp. Men också till samtal med polis, socialen och kuratorer. Hennes hundar ger starkt signalvärde för omgivningen och alla på skolan om att vi tar droger på allvar, säger Stefan Regebro, en av tre rektorer på Stagnelius. Och eleverna ska veta om att det kan komma narkotikahundar på kvällstid, och inte ha droger exempelvis i elevskåpen. Han betonar att hundarna bara är en del i arbetet för en drogfri skola. Och att elevers integritet måste värnas och också att ett gott skolklimat behövs. Och fokus på friskfaktorer i preventionsarbetet. 12 Narkotikafrågan • 2/2017
Arko nr 2 2017
To see the actual publication please follow the link above