Avfall och Miljö nr 5 2018

TEMA GIFTFRIA KRETSLOPP Världen är farlig och det är i princip omöjligt att leva helt giftfritt. Det gäller även foster – en FN-rapport 14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2018 visar att 200 olika farliga ämnen hittats i navelsträngar och moderkakor. ±9LKDUP\FNHWPLOM|JLIWHULYnUD NURSSDUGHÀHVWDVNDSDGHDYPlQQLVNDQ Sedan kan man alltid säga att det är en öppen fråga hur mycket det påverkar oss. Man pratar om försämrad intelligensnivå, diabetes, extrem fetma och har konstaterat att spermakvalitet försämrats drastiskt. Men problemet är större än det som syns. Så säger Magnus Hedenmark på kon- VXOWI|UHWDJHW5HSUR¿W+DQKDUMREEDW med kemikalier och hållbarhetsfrågor i hela sitt liv. Han är också en av grundarna till CradleNet och idag har cirkulär ekonomi blivit kärnan i hans arbete. Försiktighet som princip Enligt ”Sin-list”, som den svenska påverkansorganisationen ChemSec publicerat, ¿QQVGHWPHOODQRFKIDUOLJD ämnen i de varor som produceras idag. – Skräckscenariot är de kombinerat långlivade och potentiellt hormonstörande ämnena, som Pfas, för det är svårt att testa de här ämnena och säga exakt vilka effekter de har. Det har handlingsförlamat de reglerande myndigheterna, de har svårt att sätta ner foten i den här frågan. Försiktighetsprincipen borde vara vägledande, menar Magnus Hedenmark: – Det enda rimliga är att ämnen som är misstänkt hormonstörande ska fasas ut. Det kommer inte att fungera annars. Gifter kan leva kvar länge i produkter, men även att lagstifta bort ämnen i nya varor tar tid. ±2PYLI|UEMXGHUHWWlPQH¿QQVGHW så många andra liknande som inte är förbjudna. Tittar man på bromerade ÀDPVN\GGVPHGHO¿QQVGHWVW\FNHQ men bara fem som är reglerade. Det tar tid att förbjuda ett ämne, det skulle ta hundratals år att beta igenom hela listan. Därför måste man fokusera gruppvis, men det görs inte idag. Giftfritt är lönsamt /|VQLQJHQNDQ¿QQDVKRVDQGUDDNW|UHU Hos proaktiva företag, till exempel. ±6ND+ 0WDWLOOEDNDVLQDWHWLO¿EUHU måste de också veta att det går bra att återvinna dem utan problem. Har man förorenat materialet har det tappat värde. Rent företagsekonomiskt lönar det sig att jobba med rena kretslopp. Magnus Hedenmark nämner också Ikea och Akzo Nobel som förlöpare, även ur ett internationellt perspektiv. Ofta är insikten om sinande råvarutillgångar en drivande faktor. Svenska politiker och myndigheter har dock också varit aktiva för att driva på kemikaliearbetet utomlands, exempelvis för att skapa Reach – EU:s kemikalielagstiftning – och Minimatakonventionen som ska skydda människor och miljö från kvicksilver. Det är ett arv som borde förvaltas bättre, menar Magnus Hedenmark. – Sverige skulle tjäna på att använda sin position för att driva den cirkulära ekonomin. Det handlar inte bara om risker för konsumenter utan också om att hålla uppe värdet på varorna. Där borde Sverige ha ett stort kunskapsförsprång. Omställning möjlig Enligt konsultföretaget McKinsey skulle Europa kunna spara 600 miljarder Euro per år genom bättre återvinning bara på så kallade snabbrörliga varor. Till det kommer kostnader på uppskattningsvis 200 miljarder Euro per år, som sjukdomar orsakade av hormonstörande ämnen ger upphov till. – Det är en sorts mognad som träder fram. EU-kommissionen var på väg att riva upp förslaget till cirkulär ekonomi, men då protesterade näringslivet och sade ”det här är jätteviktigt; för att vi ska kunna komma åt alla dessa miljarder i kostnader är vi tvungna att driva den cirku lära ekonomin”. Det å sin sida kräver giftfria produkter. – Det är inte särskilt svårt att ställa om till giftfria kretslopp, det vill säga en cirkulär kemi, när man väl bestämt sig. Utmaningen ligger i att ha kunskap RPYLONDlPQHQVRP¿QQVLYDURUQDRFK ställa krav längs hela leverantörskedjan. På sikt tror jag att utbytet av information kan lösas med digitalisering och genom block-chain. – Från avfallsidan vore det jättebra att höja sin röst och ställa krav: ”De här grejerna vill vi ha bort!” Avfallsdirektivet leder väg: det ställer QXNUDYSnWLOOYHUNDUHDWWQRWL¿HUDDOOD varor som innehåller farliga ämnen i en databas. EU-kommissionen diskuterar också möjligheterna att harmonisera avfallsdirektivet med lagstiftningen för kemikalier och för produkter. Magnus Hedenmark menar också att vi kommer att klara oss bra utan farliga ämnen: – Jag har aldrig stött på någon kemikalie som skulle vara omöjlig att ta bort. n - Magnus Hedenmark Avgiftning en livsnödvändighet Farliga ämnen är ett stort problem, kanske i paritet med klimat frågan, menar ekotoxikologen och miljögiftsexperten Magnus Hedenmark. Men lagstiftningen hänger inte med och istället kan näringslivet och avfallshanterarna bli de som ser till att rena kretsloppen. TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE omi, ch vi arva la ga mt skap DRFK djan. mation nom ra e äller OOD erar ra å rliga mikat. mark