je par av barn spelades in vid sex olika tillfällen under några månaders tid, med alltmer utvecklade versioner av LekBot-systemet. Inspelningarna och lekstunderna är mellan tjugo minuter och en timme långa. Forskargruppen har undersökt när och hur barnen leker tillsammans med humlan, och när de verkar ha roligt. Att veta om någon verkligen har roligt är svårt, men forskarna valde att se leenden och skratt som tecken på att barnen tycker att leken är rolig, även om det exempelvis betyder att barnen också kan ha roligt utan att det syns. Genom undersökningen har forskarna hittat fyra centrala mönster i materialet. * DET FÖRSTA MÖNSTRET innebär att det ena av barnet interagerar med humlan medan det andra barnet inte gör det och det fi nns ingen eller väldigt lite interaktion mellan barnen. Barnen verkar inte heller ha särskilt roligt – de skrattar inte och ler sällan. Det här visar att lek med LekBot inte automatiskt innebär att det blir roligt eller att barnen leker tillsammans. I fl era av fallen i detta första mönster är det barnet med funktionsnedsättning som leker med humlan, medan det andra barnet inte gör det. Tvärtemot vad tidigare forskning visat, att barn med funktionsnedsättning ofta intar en mer passiv roll i lek med mer avancerade barn, framträder här det positiva resultatet att Lek- Bot bidrar till att barn med funktionsnedsättning kan inta en aktiv roll i leken. * DET ANDRA MÖNSTRET som forskarna hittar i interaktionen med LekBot är att de vuxna, framförallt assistenterna, många gånger spelar en stor roll i att initiera lek och hålla igång leken mellan barnen. De vuxna ingriper till exempel när bara det ena barnet styr humlan och försöker på olika sätt få båda barnen att delta. De vuxna gör detta genom att uppmuntra barnen att kommunicera med varandra och att turas om att styra humlan, och de gör det genom att kommunicera med tal, tecken, kroppsspråk och olika kommunikationshjälpmedel. Tillsammans med det första mönstret visar det här att gemensam lek är svårt och något som ofta inte sker av sig självt. * I DET TREDJE MÖNSTRET deltar barnen i leken på mer lika villkor. De interagerar med varandra om samma sak och de har också roligt. Ett exempel kommer från en inspelning mellan Carin och Cecilia (namnen är påhittade). Carin är 4,5 år, har Cerebral Pares och sitter i rullstol. Cecilia är lite drygt 4 år och har ingen funktionsnedsättning. I det aktuella exemplet har Carin just sagt ”dansa”, vilket är en av de saker som LekBot kan göra. Assistenten, som sitter nära och kommunicerar med Carin, säger till Carin att det inte fi nns någon dansasymbol på hennes Blisskarta. Detta leder till att Cecilia säger att hon kan dansa, vilket hon sedan gör. Alla tre ler och skrattar. En kreativ idé utifrån LekBots funktionalitet gör i detta exempel att barnen samspelar med varandra, även om de intar olika roller, och har roligt. ”Resultatet visar att LekBot-humlan kan möjliggöra möten och lek mellan barn med och utan funktionsnedsättning.” ETT FJÄRDE OCH SISTA MÖNSTER framträder när barnen leker tillsammans och synbarligen har roligt i leken, en lek som är både fantasifull och utvecklad. I en lång sekvens med Carin, Cecilia och assistenten blir assistenten ett lekredskap som Carin och Cecilia styr tillsammans med humlan. Assistenten blir till en glass som humlan äter, och humlan kryper på assistenten. Cecilia styr humlan genom att trycka på skärmen men hon gör det med stöd från Carin som skrattar och vokaliserar. Båda barnen deltar tydligt och med entusiasm och glädje i samma lek, de tittar på varandra, på humlan och assistenten, och de skrattar högt vilket kan tolkas som att de har väldigt roligt. Sammantaget visar projektet hur LekBot är en leksak som både barn med och utan funktionsnedsättning kan använda och på liknande sätt. Både barn med och utan funktionsnedsättning är både aktiva och passiva i att interagera med humlan vid olika tidpunkter. Lek med humlan kan bli rolig, men behöver inte bli det. Ofta kan det krävas en aktiv vuxen för att interaktion och samarbete mellan barnen ska ske. Lek och interaktion är viktigt för barns utveckling och välmående. Resultatet visar att Lek- Bot-humlan kan möjliggöra möten och lek mellan barn med och utan funktionsnedsättning. Inte minst sätter LekBot fokus på något som alla barn behöver – att ibland bara ha roligt. • Länkar: • Filmer med LekBot och ett barn som inte deltog i projektet: http://www.dart-gbg.org/lekbot • Om projektet, publikationer och inslag i media: http://www.clt.gu.se/research/lekbot • http://www.dart-gbg.org/fou/genom ford_fou/lekbot2 För varje barns magiska känsla av frihet På Akka Smart ställer du barnets rullstol. Enkelt för dig. Men hos barnet i rull stolen öppnar det för magiska känslor av att bestämma själv. Initiativförmåga, oberoende, självkänsla, variation, kognitiva förmågor, leka och lära själv – allt finns gömt i Akka Smart. För privat bruk, skolor, dagis och barnhabilitering Akka Smart kan programmeras eller styras med en/två knappar/joystick efter en slinga tejpad på golvet eller helt fritt. Bara viljan och förmågan sätter gränserna. LÄS MER PÅ www.jcmelektronik.se SVENSK TEKNOLOGI RÖRELSE NR 6 ˜ 2014 39
Rörelse nr 1 2015
To see the actual publication please follow the link above