Ärligt talat upplever jag att dagens köp-och-sälj-karusell är förödande för fotbollen på alla nivåer. Tyvärr har jag inga genomförbara råd att komma med. Jag har ingen aning om hur vi ska få stopp på dumheterna. Men jag blir trött av att höra ledare som just när de varit med och presenterat en ny spelare säger: ”Vi är så glada att NN valde att spela för oss. Vi har ansträngt oss för att kunna presentera ett paket som han tilltalas av.” Ett år senare är NN på väg någon annanstans för att ta emot ett nytt paket. Varför inte säga som det är, ”NN var inte nöjd med första bud men när vi lagt på några tusenlappar sa han ja. Avtalet gäller ett år, får han bättre betalt av en annan förening flyttar han när säsongen är slut”. • • • • • • • För Helsingborgs IF väntar ett tufft år. Allt som kunde gå fel gick fel. Man fortsätter på den hemvävda linjen – Per-Ola Ljung och Christopher Andersson blir tränare efter Henke Larsson. Det blir en tuff uppgift för dem och för hela föreningen. I bakgrunden hänger fanor med dystra påminnelser: 24 år och elva dagar. Tiden det tog för HIF att ta sig upp i allsvenskan efter förra degraderingen. Tre mil åt nordost drog Ängelholms FF sin sista suck i elitfotbollen. Lång väg tillbaka där också. En reflexion: hur länge hittar vi ledare villiga att åta sig uppdraget att försöka leverera framgångsrika fotbollslag samtidigt som de som skriker högst gör allt för att djävlas – huliganerna i Helsingborg. • • • • • • • Mycket, mycket mer finns att säga om det gångna fotbollsåret. Jag avstår och efter känt föredöme är jag beredd vända blad till den sida där det står 2017. Men innan dess, lyssna och njut av julens evangelium i form av Karl-Bertils Jonssons julafton – alltid i SVT på julafton! Ha en bra helg, till och med två och tre – vi möts nästa år! Roger Gottfridsson draget med hjälp av sina goda kunskaper och att vara sig själv. Och Lagerbäck är tillbaka – det finns hopp… På damsidan infrias förhoppningarna även efter det överraskande OS-silvret. Inte ett enda rop har riktats mot Pia Sundhage innehållande kravet ”Avgå”… EM väntar i sommar och då får vi se om den nya generationen är beredd ta över. Jag knyter de största förhoppningarna till Stina Blackstenius. Tillgång på en notorisk målskytt är ofta det enda som krävs för att ett hyfsat damlag, vilken nivå det än må gälla, ska bli ett bra lag. • • • • • • • Det är fel påstå att Malmö FF ”gick som tåget” under året. Samtidigt innebar djupdykningarna mot Landskrona (cupen) och Östersund (allsvenskan) att intrycket av suveränitet förstärktes. MFF reste sig efter smällarna, borstade av sig och gick ut och vann allsvenskan med bred marginal. Håll med om att det tyder på en viss överlägsenhet. Mindre stimulerande känns tränarbytet. Det framkallar hos mig känslor av otrygghet när man säger upp personal som gjort det föreningen sagts ha krävt. Tyvärr får vi i sådana här frågor aldrig veta hela sanningen. Säkert har det sagts och gjorts både ett och annat som tyngt i vågskålarna. Men den ständiga jakten på att alla alltid ska vara på topp skrämmer mig. Och skyll inte på att det är supportrarna som driver på – de är ju i all sin bräcklighet de enda som är hundraprocentigt lojala och trogna. Nästa år blir det till en början Champions Leaguekval. Innan dess hinner mycket att hända, vilka flyttar, vilka stannar kvar, vilka kommer. • • • • • • • Rosengårds damer misslyckades med att vinna allsvenskan. Lite förvånande är att satsningarna inte skapat högre stabilitet. Många skador, javisst. Stor omsättning i spelartruppen, javisst. Allvarligare är att Rosengård inte lyckats skapa engagemang omkring sig. Rosengårdsborna går inte och tittar på laget, malmöborna gör det inte utom vid speciella tillfällen, skåningarna i gemen ser heller inte laget spela. God Jul & Gott Nytt År önskar Skånebollen nr 4 # 2016 51
Skånebollen nr 4 - 2016
To see the actual publication please follow the link above