TIFF nr 1 / 2024 12 Tendenser inom europeisk exportkontroll I juni 2021 infördes ett bilateralt samarbete mellan USA och EU genom skapandet av U.S. - EU Trade and Technology Council (TTC). TTC:s främsta mål är att utöka och fördjupa den bilaterala handeln och de bilaterala investeringarna, undvika nya tekniska handelshinder, samarbeta om viktiga strategier för teknik, digitala frågor och försörjningskedjor; stödja forskningssamarbete, samarbeta om utvecklingen av kompatibla och internationella standarder; samarbeta om regleringspolitik och verkställighet, och främja innovation och ledarskap av amerikanska och EU-företag. Samarbetet omfattar tio områden varav exportkontroll är ett med följande målsättning: – Tekniska samråd om utvecklingen av nuvarande och kommande lagar och andra författningar. – Tekniska samråd och utveckling av konvergerande kontrollmetoder för känslig teknik med dubbla användningsområden. Samarbete har haft stor betydelse för den koordinering som har genomförts, detta avseende sanktioner mot Ryssland och Belarus. Genom EU:s Överföringsdirektiv 2009 infördes ett antal åtgärder för att underlätta verksamheten för den europeiska försvarsindustrin, genom införandet av bland annat generella tillstånd och användning av en gemensam kontrollista. Vilket kan ses och sägas vara ett första insteg av kommissionen på medlemsländernas område avseende gemensam utrikes- och säkerhetspolitik4. Den 22 mars 2021 antog rådet ett beslut om inrättande av den europeiska fredsfaciliteten. Faciliteten är ett instrument som ska förbättra unionens förmåga att förebygga konflikter, bygga fred och stärka den internationella säkerheten genom att möjliggöra finansiering av sådana operativa insatser. Genom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser. Europeiska försvarsfonden är en fond med syfte att koordinera och öka de nationella satsningarna på forskning och utveckling inom försvarsområdet inom Europeiska unionen. Fonden inrättades 2017. EDF är en del av EU:s och Natos förmågeutveckling. Den är tillsammans med Pesco och andra mekanismer en viktig del av den gemensamma och nationella förmågeuppbyggnaden inom EU, som ett komplement till de nationella samt bilaterala/ multilaterala satsningarna5. Syftet är att främja utvecklandet av en stark, konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsmarknad i syfte att minska EU:s omvärldsberoende inom försvarsområdet. Deltagande sker genom konsortium av minst tre medlemmar från tre olika deltagande länder. En fråga ur exportkontrollsynpunkt som är fundamental i dessa verksamheter handlar om tredje lands export av gemensamt finansierade eller utvecklade produkter. Traditionellt har olika länder olika syn på vilka mottagarländer som accepteras, utgående från nationell policy. Här pågår en dialog om en EU harmonisering, där följande uttalande av regeringen kan konstateras: – När det gäller internationell samverkan av det slag som kommer att bli aktuellt genom den europeiska försvarsfonden och frågan om tredjelandsexport är det ”inte självklart att Sverige alltid kan räkna med att få gehör för alla aspekter som är unika för vårt synsätt när det gäller samarbete med eller utförsel till tredjeland” (prop. 2017/18:23 s. 66). Kriget i Ukraina Rysslands aggression mot Ukraina har onekligen satt exportkontrollen på kartan. För närvarande sker redan omfattande leveranser av kvalificerad krigsmateriel till Ukraina. Från svensk sida har bland annat pansarvärnsvapen, ammunition, stridsfordon 90, artillerisystemet Archer samt Leopard 2-stridsvagnar tillförts Ukrainas försvar. Även här har frågan om tredje lands export varit högst aktuell bland annat avseende tyska Leopard 2-stridsvagnar, där ett tyskt godkännande har krävts. Man får anta att motsvarande godkännande krävts avseende vapensystem med svenskt (del)innehåll. Den svenska regeringens beslut att bevilja stöd till Ukraina av krigsmateriel för strid måste ses i ljuset av vad som framgår av nuvarande regelverk, där bland annat följande står att läsa: – Nationella riktlinjer om krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan. – Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel, bör inte beviljas om det avser en stat som befinner sig i väpnad konflikt med en annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts eller ej, en stat som är invecklad i en internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller en stat som har inre väpnade oroligheter. – Rådets gemensamma ståndpunkt gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel. – Kriterium tre: Den interna situationen i det slutliga bestämmelselandet som en följd av existerande spänningar och väpnade konflikter. – Medlemsstaterna ska inte utfärda exportlicens för militär teknik eller krigsmateriel som skulle kunna utlösa eller förlänga väpnade konflikter eller förvärra existerande spänningar eller konflikter i det slutliga bestämmelselandet. Det kan konstateras att stödet till Ukraina går utanför dessa kriterier, där de försvars- och säkerhetspolitiska skälen vägt mycket tungt. De aktuella kriterierna är dessutom motstridiga. I de nationella riktlinjerna är det ett villkorligt hinder ”bör inte beviljas” medan EU:s gemensamma ståndpunkt anger ”ska inte utfärda exportlicens”. Samtidigt kan det konstateras att regeringens roll i exportkontroll tydliggjorts, tidigare ansvariga 4 Direktiv 2009/43/EG, infört i svensk lagstiftning från 30 juni 2012. 5 Det permanenta strukturerade samarbetet (engelska: Permanent Structured Cooperation, Pesco) är sedan den 11 december 2017 ett försvarssamarbete inom Europeiska unionen
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=