och l.lctrla.lc och Jct iir brllig.rre;rtt förbruk;r dessa än ;rtt cle ligger i förråd för att diir så småningom klsserls. NIårrgr diskussioner har också förts om kvalitdn på arbctct. Otvivelaktigt inbjuder ett ackordsystem till slarv, krnske inte så mycket vid arbetets utförande som mot bcstiimmelscn angående renlighet, sikerhetsförcskrifter och ordning på arbetspiatsen. Med ctt riktigt framtaget produktionsunderlag och MTM några flottiljsynpunkter I)e flcsta flj har i cn cllcr rnn.lr form berörts av ilTM, nåera har hlft s)'stcmct cn Lingre tid, några är fortfrr.rn.lc i cn inkörningspericd. Det har tidigrre i TIFIr redogjorts för vad som menas med It{TIr{. Det har clock varit mycket få röster från "an.lra hållet". Hrir kommer därför några erf;rrenhetcr frirn cn ickc-beredare. I\{otståndet mot inför;rnclct var ju stort från många håll och flem kritisk.r synpunkter framfördes, en del mcJ visst fog, rrn.lrl ut.ln ;ttt någon egentliger-r visste vacl som skulle hrincla. Orsaken till denna kritik firr väl friimst hänföras till bristfällig inform.rtion. Det trl.rdcs i allmänna ordalag om N{TIr{ och myckct litct om de ändrade rutiner som miiste till för att dct hela skulle fungera. Då clessutom bcrcd;rrna var oerfarna blev följden missförstiind och dirligt slmarbete. Är'cn om planering ocl.r beredning inte är några n1'heter hlr .lock brist.rnclc rcsurser hindrat en effektiv bercclning och anpassning av arbetsplatser. Till dettl hlr cn ackorils.lcl tillkornmit. Man får acceptera tlctt.r och sk.rp.r så br;r f<jrhållaudc som möjligt, både personal- och arbetsmässigt. Det är ju trots allt månsa ni'heter som tillkommer, nog{rr;rnnrrc tckniskt undcrlag, pl.rncring av alla arbetcn i verkstadcn, fsxmtasning av matcriel, ändring i förråtlsrutiner, bättre ledning och övervakning av arbeten. ändringar i kontorsorganisationen, ändringar i kontrollarbetct sxrrrt, ickc minst, ändring av den enskil.les rrbetsformcr och prestltioner. Ur allt detta skall beredningcn himta informationer och samm;rnstiilla beredningsundcrlag. Det tycks alltså som om beredr.ringen sitter i mittpunkten och i perifcrin irrbet.r.le alll för att fijrse beredr.ringen me.l nödvändiga uppgifter. Känslan att verkstaden var till för beredningen och icke tr'ärtom fanns nog på många håll. Man kan clock konstatcrx att vi tillförts ett nytt h.jälpmetlel för att rationalisera arbetet vid fljverkstäderna och att dctta otvivelaktigt höjt prestationerna genom väl Lrpplagda arbetsplatser, borttagande av spilltider och ökacl Iön för snabbrre utfört arbete. En sak btjr också nämnas i sammanhanget: Många detaljer kasseras clärför att reparation icke lönrr sig. Det skär i månget h järtl över dctta förmenade slöseri; Ir{an glömmer att många reservdelar redan är köpta effektiv arbetsle,lning bör även kvalit€n på arbetet bli högre än tidigare. Dct är dock nödr'ändigt att vilutbildrd och erfaren personal utför arbetet och att produktionsur.rderlaget beräknas för dessa tillkommrnde lrbeten. Förtjrinstcn iir icke huvudmålct, utan ett så bra utfört arbete som möjligt. Säkerhetskraven ftir .rl.lrig eftcrsritt.ts. Vissr rrbeten clrir srikerhetsbestämmelscrna måste föl jas rigoröst, exempelvrs arbetet vid flytsyreanläggningar och liknande, bör inte bli föremål för ackordsittning, riskerna för personalocl. r mirte rielskador är för stor. MTM omfrttar en liten del av hela underhållsarbetet. Mrn får inte förstora betydelsen av denna del, icke hellcr gliimma att den scrvice avd 6 skall lämna i form ev snirbbl llbeten, funktionskontroll av apparirter m m , .rllti.l måste fir.rnas och det får inte skapas en stelbent rutin som försämrar denna service. Kan ilenna avvägning göras på rätt sätt, bedömning om ilet lijnar sig att ta fram ett acksordsunderlag (vilket ocksir kostar pengar och detta bör alltid nollsrannt ör'crvägas), och fastställa en viss kvalitetsnorrn på utförcla arbetcn, så hlr mrn här ett rationaliseringsverktyg som både företaget och den enskilde tjänar på. Detta dock under förutsättning, att MTM inte clominerar hela verksamheten, att nödig hänsyn tas till alla berörda och att serviceandan inte försvinner. I så fall blir MTM det hjälpmedel som det bör vara. Stie{ Norlin, F10 Hallå där, FFV ! Det tillverkas och anskaffas dagligen nya verktyg och ny utrustning. Många arbetstimmar läggs ned på den "tekniska sidan" ör att verktyget väl skall passa sitt är.rdamå1. Men hur är det på den "mänskliga sidan" ? Ett färskt exempel ir clen miljöbänk som FF/UH levererat till flottiljerna. Bänken är nog tekniskt lämplig, men rtt montören möts rv ett uPPrefat mönster på dct vertikalr gallret när han "ser upp", har inte konstruktrjren ägnat nog uppmärksamhet. Vid arbete i bänken känner montören lätt yrsel. Detta kan rvhjälpas genom att en färgpunkt målas på gallret så att ögat får "fäste". Våra överclragskläder är anpassrde till fabriksversid 38 ) 19
TIFF 1969 nr 3
To see the actual publication please follow the link above