Avfall och Miljö nr 2 2020

Nr 2 2020 AVFALL OCH MILJÖ | 31 DEBATT nya förhållningsätt och att återanvänd- ningen professionaliseras i alla led. Färre mellanhänder Södertälje kommun har formulerat en principiell utgångspunkt, kallad ”åter- användningshierarkin”, som handlar om att eftersträva att återanvändning ska ske så nära användarna som möjligt. Det innebär att återanvändning som sker direkt från användare till användare bör eftersträvas i första hand. I andra hand bör möjligheten till att använda ideella eller kommersiella aktörer eftersträvas. Först i tredje hand ska återanvändning ske genom kommunens försorg. Det här förhållningsättet bygger dels på att minimera kostnader som upplevs som hinder för ökad återanvändning, framförallt lokal- och personalkostnader, dels på uppfattningen att vi kan förlänga produkters livslängd om ägarskapet stannar hos dem som använder produk- terna. För att fånga upp saker för återan- vändning innan de hamnar på kommu- nernas återvinningscentraler behöver ÀHUD P|MOLJKHWHU WLOO ERVWDGVQlUD arbetsplatsnära och konsumentnära återanvändning utvecklas. Kommersiella aktörer, som handeln, behöver också XWYHFNOD VLQD D̆lUVPRGHOOHU RFK HUEMX - danden så att de i högre grad tar tillbaka saker som de har sålt. Ideella aktörer be- höver öka sin kapacitet att ta emot saker. Digitala delningstjänster kan underlätta transport och förmedling av saker. Ny roll för kommunen Den kommunala avfallsbranschen ska inte ta på sig rollen att vara portvakt. Vi behöver vara möjliggörare med ett positivt förhållningsätt till alla aktörer som på ett seriöst sätt vill bidra till ökad återanvändning. Kommunens roll blir att vara en nätverksnod som möjliggör samverkan och sprider information till hushållen. Vi kan på riktigt vara med och bygga ett cirkulärt samhälle. De saker som ändå lämnas vid åter- vinningscentralen behöver hanteras för återanvändning – inte bara sorteras ut från det som ska återvinnas. Hela kategorier av saker som möbler, kläder, husgeråd och elektronik behöver gå som strömmar för återanvändning. Vi behöver À\WWD IRNXV RFK SHUVRQDO IUnQ UDPSHQ till att möta kunden tidigare i ett första återanvändningssteg. I nästa led behöver vi professionella aktörer som kan hantera dessa strömmar och garantera en hög grad av återanvändning, på samma sätt som entreprenörer idag kan utlova åter- vinning av olika fraktioner av avfall. EN NY STUDIE från Södertälje kommun visar att en tiondel av allt grovavfall är i så pass gott skick att sakerna skulle kun- na säljas på en andrahandsmarknad. Det bekräftar tidigare rapporter, som pekar i samma riktning. I en kommun av Södertäljes storlek slängs exempelvis varje år: • 1 000 ton möbler • 400 ton husgeråd • 200 ton elektronik • 200 ton verktyg • 100 ton mattor • 80 ton cyklar • 70 ton leksaker • 60 ton kläder • 40 ton sport- och fritidsutrustning • 20 ton skor 'HW ¿QQV HQ VWRU SRWHQWLDO DWW |ND återanvändningen och på så sätt spara in behandlingskostnader och bidra till minskade klimatutsläpp. Idag tas drygt en procent av det som kommer till en kommunal återvinningscentral omhand för att återanvändas. Det gäller för Södertälje, men också som ett genom- snitt i Sverige. Ett realistiskt mål är att vi inom fem till tio år återanvänder minst tio procent av det som idag slängs på återvinningscentralen. Men det kräver professionell Gör åter- användningen