Nr 1 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 23 INSAMLING fram till vad som kan vara ett rekordstort samarbete. Med Örebro i spetsen har 28 kommuner i Närke, Västmanland och Värmland gjort en gemensam upphandling. Målet var en kostnadseffektiv lösning och det har de fått. Via auktorisation ordnades den fastighetsnära insamlingen vid flerbostadshus. Ett avtal med FTI innebär fortsatt insamling via återvinningsstationerna, och en tjänstekoncession upprättades för insamlingen härifrån, samma entreprenör sköter också avsättningen av returpappret. Totalt sett genererar denna lösning en inkomst för de 28 kommunerna. – Övergången har gått väldigt smärtfritt. Den service som fanns kring insamling av returpapper kvarstår och för hushållen har det inte inneburit någon egentlig förändring, säger Ola Eklöf, avfallsingenjör i Örebro. Riktigt nöjd är han dock inte. Målet är att styra mot mer fastighetsnära insamling och på sikt avveckla återvinningsstationerna. – Hade vi haft mer tid på oss hade vi kunnat vässa kraven och jobba mer med en utvecklad variant. Vi har kraftigt kritiserat systemet med återvinningsstationer och därför är det knepigt att vi bibehåller dem som en första åtgärd. Men som läget var hade det varit ett stort steg att välja bort dem, säger Ola Eklöf. De dissar FTI Skellefteå och en handfull kommuner runt dem har valt en helt annan väg. – Det finns krav på lättillgängliga insamlingsplatser, men vi har valt att inte samarbeta med FTI, de är för dyra. Istället har vi satt ut 660-liters avfallskärl utanför återvinningsstationerna och upphandlat en insamlingsentreprenör för tömning av dessa och en städentreprenör som håller rent och snyggt runt kärlen. Det blir inte så jättestor skillnad mot allmänheten, säger Agneta Lantto Forsgren, verksamhetschef avfall i Skellefteå. Även för avsättningen har de valt en annan väg. De balar själva och levererar returpappret via järnväg till återvinning i Tyskland. – Vi räknar med ett plusresultat vid årets slut och det trots att vi investerar i en balpress. I början av mars installeras balpressen och då får vi en tydligare bild av våra kostnader och intäkter, säger Agneta Lantto Forsgren. Mer kan återvinnas Få har valt att förändra vilka avfallsslag som tas emot i returpappret. Ett undantag är Hudiksvall, där kuvert som tidigare lagts i restavfallet nu välkomnas i återvinningen. Eftersom antalet kuvert minskat utgör limmet inte längre något större problem. – Vi har fått okej från vår pappersmäklare, som vi anlitar för återvinning, att göra så här. Vi vill prova och se hur det går. Vi vågar, säger Eva B Nilsson till tidningen Hela Hälsingland. sig mer om återvinning. Genom att klara av utmaningarna och quizzarna belönas man med medaljer och går vidare till nästa nivå, man ”levlar upp”. Sopsortering kan göras till något trevligt och roligt. Det menar forskare vid Linnéuniversitetet som i samarbete med bland annat Kalmarhem och Kretslopp sydost utvecklat en smart insamling. Miljöhus för spelglada – MÅLSÄTTNINGEN ÄR ATT göra återvinning till en upplevelse genom ett miljöhus som är snyggt, smart och roligt. Snyggt i själva utformningen av huset som passar in i de flesta miljöer med sin spegelfasad. Smart med hjälp av ”internet och things”, för att exempelvis se hur mycket sopkärlen fylls. Och roligt med hjälp av spelifiering, där boende får en app med utmaningar kopplat till återvinning, säger Joacim Rosenlund, projektledare på Linnéuniversitetet. Varje månad får användarna en ny utmaning. Det kan till exempel vara att lära sig vika och klippa sina pappersförpackningar på ett smart sätt, eller att minska sin totala användning av plastförpackningar. Utöver det får de quizza där målet är att de ska lära
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=