28 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2022 D et rasslar och viner från inkommande röret som dragits rakt genom ytterväggen in till nya avfallsterminalen. Där är det skinande rent, bara en svag lukt av sopor. Vibrationen i ett av rören efter förgreningen mot fem containrar avslöjar vad det är för avfall som är på ingående. – Nu är det restavfall, sedan kommer plast, konstaterar Kim Hansen innan lufttrycket automatiskt maxas i slutet av varje körning och överröstar honom. Han är driftansvarig, men vanligtvis behövs han inte här utan sköter andra arbetsuppgifter på sitt kontor på Lunds renhållningsverk. Därifrån kan han övervaka hela systemet, ta emot larm, felsöka och sätta in rätt åtgärder. Blöt start för Den här sommaren körde Lunds kommun i gång sin första stationära sopsug i Brunnshög, en ny stadsdel stor som en stad. Vi har besökt teamet bakom projektet och får se hur användningen går till på plats. TEXT OCH FOTO LILL ERIKSSON, FRILANSJOURNALIST Två system Sopsugen har inkast för varje fraktion på bostadsgårdarna, som tar hand om matavfall, restavfall, pappers- och plastförpackningar. Returpapper, metall och glas läggs i underjordsbehållare, UWS. Allt som sugs till terminalen, utom det redan välpackade matavfallet, samlas i en tratt, komprimeras och trycks vidare med flyttbar vägg in i respektive container. När de är fulla fraktas de vidare med lastbil till Lunds renhållningsverk sju kilometer bort i andra änden av staden. Terminalen ligger i utkanten av Brunnshög. Den nya stadsdelen växer fram längs nya spårvägen mot forskningsanläggningarna ESS och MAX IV i nordöstra Lund, med både bostäder och verksamheter som Saab Kockums och Axis Communications. – Här byggs 8000 lägenheter, både bostadsrätter och hyresrätter, studentboenden och radhus fram till 2050. Totalt räknar vi med 40000 nya boende och arbetande, berättar Mikael Anderson, kommunens projektledare för sopsug och UWS:er. Trångt i gatan Först ut att anslutas till sopsugen är 1 200 lägenheter i södra delen av Brunnshög, varav 800 redan är påkopplade. Det har varit tufft att få plats med rören i de trånga gatorna vid sidan av vatten, dagvatten, spillvatten, belysning, el, fiber, fjärrvärme och i vissa fall fjärrkyla. – Alternativet hade varit en stor kulvert i varje gata, men det är kostsamt och leder till andra problem, säger Mikael Anderson. Sopsugen kan tömma inkast på givna klockslag eller när det är fullt. Lund provar det förstnämnda, en gång på förmiddagen och en gång på eftermiddagen. I framtiden kan man med hjälp av AI optimera tömningscyklerna för att spara energi och öka kapaciteten. – Först sugs matavfall, sedan restavfall som städar upp i systemet. Därefter papper och plast som behöver vara rent för att återvinnas, berättar Anna Grill, rådgivare på renhållningsverket och den som sköter kontakterna med fastighetsägarna. Inkörningsproblem Det ser prydligt ut nästan överallt runt om inkasten och boende vittnar stolt om effektiv sophantering. Men stopp, en avgrävd systemkabel och inte minst vatten har inneburit prövningar. På vissa ställen ligger rören under grundvattennivån och när systemet skulle startas läckte över hundra kubikmeter vatten in. – Med så stort undertryck sugs det snabbt in stora mängder vatten, säger Kim Hansen. Trots att man filmade med robot inne i rören flera gånger hittades inga otätheter. Inspektionsluckor tätades, men Rådgivare Anna Grill, projektledare Mikael Anderson och driftansvarig Kim Hansen ansvarar för Lunds kommuns sopsug och UWS i nya stadsdelen Brunnshög. För att öppna den stora luckan krävs en särskild tagg. INSAMLING Lunds nya sopsug
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=