Avfall och Miljö nr 5 2022

Nr 5 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 29 vatten fortsatte läcka in, blandades med sopor och orsakade stopp. Efter mer tätningar är nu läckaget nästan borta, vattnet rinner ut från containrarna ner i brunnarna i terminalen. Men ingen vet om problemen kommer tillbaka när grundvattennivåerna höjs under vintern; det har generellt varit låga nivåer i södra Sverige i år. – Vi hade även ett stopp i tre dagar efter att någon hade kastat en elvisp och en högtalare som fastnade och orsakade en propp i huvudledningen, det stoppet kostade oss 55 000 kronor, berättar Mikael Anderson. Sämre sorterat? Enligt Torleif Bramryd, professor i miljöstrategi vid Lunds universitet, blir det sämre miljöhyfs med sopsug, men lösningar är på gång. – Nya system utvecklas där du behöver en kod för att kunna kasta avfallet och kameror visar vad som slängs i rören, säger han. Sopsug är inte enda framtida lösningen, men är lämplig i täta bostadsområden där det är brist på ytor. Enligt avfallskonsulter är återvinningsgraden sämre från sopsugssystem än från traditionell avfallshantering. I Lund har man inte gjort några plockanalyser ännu. Kommunikationen med användarna är oerhört viktig och behöver utvecklas vidare menar Mikael Anderson. – Vi tittar på att sätta upp dekaler på inkasten, om var man kan få relevant information och vart man ska vända sig vid problem. Det är fastighetsägarna som ska sköta kontakten och informera vår leverantör Envac vid eventuella stopp. De sköter anläggningen och har byggt terminalen, säger Mikael Anderson. Kommunen äger På sikt ska kommunen ta över hela driftansvaret. Till skillnad från många andra kommuner äger Lunds kommun hela systemet. Avfallstaxan uppges ligga i nivå med övriga, men föreslås höjas rejält nästa år. Kommunen sköter delar som normalt annars sköts av fastighetsägarna så taxorna kan inte jämföras rakt av. Lund har sedan tidigare mobil sopsug vid kommunhuset Kristallen och nu tittar man på ännu en stationär sopsug med kompletterande UWS i framtida bostadsområde. BRUNNSHÖGS AVFALLSHANTERING • Budget första etappen: 68 miljoner kronor. • Totalt 300–400 nedkast för matavfall, restavfall, pappers- och plastförpackningar, placerade max 50 meter från bostadsentré. • 15 UWS-stationer för returpapper, färgat och ofärgat glas och metall, placerade max 300 meter från bostadsentré. • 3 800 meter 400-mm stålrör. • Avfallsterminal med tre fläktar á 90 kWh skapar ett undertryck på 4 bar, som suger avfallet i 70 km per timme till fem avfallscontainrar (en reserv) varav tre med komprimatorer. • Energiförbrukning: 5 000 kWh per månad, varav en del täcks av solpaneler på taket och batterilagring. INSAMLING Ett nedkast kostar cirka 150 000 kronor och är försett med optisk läsare som mäter hur högt soporna står i röret nedanför. Avfallet färdas i 70 kilometer per timme och närmast terminalen där det är som mest sopor måste rören tåla ett mycket högre s slitage än ute vid inkasten. Hårdast stryk tar böjarna och de mest utsatta tillverkas i 27-millimeters specialstålgods (100 000 m kronor styck), medan de hårdast belastade raksträckorna har 12 millimeter tjocka rör. Rajeshwari Cherkupally har flyttat in i ett av de nya studentkvarteren. ”Jag har bott i Sverige i tre år och tycker inte det fungerar så bra här, som där jag bodde tidigare utan sopsug. På helgerna brukar det vara fullt och stängda inkast. Då ställs sopor så här sidan om”, berättar hon. Tidningspapper samt förpackningar av metall och glas samlas in via underjordsbehållare, UWS, som töms med kranbil.

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=