46 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2023 Det kustnära fisket i Östersjön hotas av det stora antalet sälar. Av de 2 000 sälar som årligen får skjutas är det knappt hälften som faktiskt skjuts – att handel med sälprodukter är förbjuden anges som en orsak. Nu erbjuder Jordbruksverket ett nytt stöd som ersätter jägarnas kostnader från jakt till destruktion. Tanken är att sälarna med sitt tjocka späcklager ska bli biobränsle, exempelvis genom hantering på biogasanläggningar. 95 % återvunnen Den nya förpackningen för Skona tvättmedel beskrivs som ett paradigmskifte för cirkulariteten. Det är ett samarbete mellan Svensk Plaståtervinning och ICA som lett fram till lanseringen av den nya flaskan, som till 95 procent består av återvunnen plast från svenska hushåll. De förekommer därmed EU-lagstiftningen, som förslagit höjda krav: livsmedelsförpackningar ska innehålla 10 procent återvunnen plastråvara och övriga förpackningar 35 procent. Den svenska lagstiftningen och byråkratin bromsar den grön omställning. Det menar ledare i det svenska näringslivet som intervjuats i The Unsustainable Report. Bland kritik mot otillräckligt elnät, tidsödande miljötillståndsprocesser och konservativa detaljplaner nämns också några exempel som berör avfallshanteringen: • Osäkerhet kring skatt och reduktionsplikt – Arla ser sig tvingade att ställa om till fossila drivmedel igen. • Lagar och regler motverkar det cirkulära – Humana Sveriges transport av second hand-kläder stoppades av tullen då de upptäckte en ensam sko bland klädena och stämplade hela lasset som avfall. • Förlegade skatter och regler – det lönar sig inte att reparera, därför ligger 20–25 miljoner mobiltelefoner i våra byrålådor och skräpar. The Unsustainability Report är framtagen av Geelmuyden Kiese och Deloitte Economics. Hinder för hållbarhet LÄS MER på www.unsustainabilityreport.com/se/ Rötade sälar ska rädda fisket We Effects projekt Larven som älskar avfall tilldelas 7 815 000 kronor av Postkodlotteriet. Projektet ska lösa ett avfallsproblem samtidigt som det ger unga och kvinnor möjlighet att ta sig ur fattigdom. Den kenyanska staden Meru blir först ut att prova larven. Här befolkningen ökar snabbt, utan att avfallshanteringen hänger med. Larven från den amerikanska vapenflugan ska hjälpa till att förvandla avfallet från stadens marknader till näringsrik gödsel. Samtidigt blir de fullmatade larverna djurfoder. Behandlingen kommer att ske inom kvinnoledda kooperativ. Larv blev drömprojekt I Skellefteå ska aktörer från bygg- och fastighetsbranschen samlas i ett nätverk för cirkulärt byggande. Projektet som drivs gemensamt av Skellefteå kommun, CCBuild – Centrum för cirkulärt byggande och IVL Svenska Miljöinstitutet ska mynna ut i en digital marknadsplats för återbruk av byggprodukter. – Vi vill öka mängden återbruk inom byggsektorn och skapa hållbara förutsättningar för den extraordinära samhällsutveckling som regionen är mitt uppe i. Målgruppen är hela värdekedjan inom bygg och fastighet – det vill säga alltifrån entreprenörer och materialleverantörer till fastighetsägare och arkitekter, säger Sebastian Röstberg, projektledare på IVL:s kontor i Skellefteå. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet leder ett initiativ som ska utveckla nya livsmedel genom att använda spill från produktionen av grönsaker och nötkött. Här finns outnyttjade sidoflöden i form av skal, blast, krokiga grönsaker och styckningsdetaljer som antingen slängs, används som djurfoder eller som exporteras på grund av brist på svensk efterfrågan. – Det finns utmaningar med att ta in restprodukter i den svenska matkulturen. Vi kommer att pröva råvarorna i vårt labb på IVL för att säkerställa att de är lämpliga att äta. För att få fram livsmedel som tilltalar konsumenterna kommer vi att jobba i nära samarbete med innovations- och utvecklingsteamet på Axfoundations centrum för Framtidens mat på Torsåker gård och arbeta mycket med smak- och doftupplevelser. Resultatet av produktutvecklingen kommer följas upp och utvärdera med olika tester av Ipsos, säger Emma Moberg på IVL. Nytt nätverk för cirkulärt byggande De utvecklar ny mat ur matsvinn Hälften av svenskarna (49 %) tycker att det är viktigt att minska sitt eget klimatavtryck; det är en högre andel än genomsnittet inom EU (39 %). Undersökningen visar också att sju av tio tillfrågade svenskar tycker att priserna på hållbara produkter är för höga – vilket ses som ett hinder för att kunna leva ett mer hållbart liv. Det visar en ny undersökning som betaljätten Visa och STRAT7 Group genomfört. ”För dyrt att leva hållbart”
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=