Nr 1 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 23 TEXTIL TEMA Designa för återvinning – Vi behöver designa våra kläder med något bättre än elastan. Kläder har vi inte designat för återvinning, men papper har vi designat för att gå in i ett system för sortering och återvinning. Finns det en möjlighet för att nu påverka producenterna, undrar jag. ± -D GHW ¿QQV GHW 7LOO H[HPSHO /LQGH[ kommer till oss och vill köpa dissolvingmassa, det har inte hänt innan. Då kan vi också ge rekommendationer om vad vi kan ta emot idag och i morgon och hur man behöver tänka som designer. Att tillverkarna fortsätter blanda in polyester ser Åsa Degerman dock som positivt, eftersom det ger textilen en längre livslängd. Välsorterat ett krav Att hitta leverantörer av de 50 000 ton som snart ska återvinnas här är inte helt enkelt. Avtal har slutits med de stora tvätterierna, men också med sorteringsDQOlJJQLQJDU XWH L (XURSD (IWHUVRP textilsorteringen i första hand fokuserar på att få ut det som kan återbrukas krävs ofta ytterligare sortering, därför måste Oncemore betala för det avfall som levereras. Även om den teknikutveckling VRP VNHU VND JH |NDG ÀH[LELOLWHW NUlYV det ett väldigt rent material för att kunna producera viskos. Nylon, polyamid och polypropylen kan inte tas emot i återvinningen. Även slutprodukten, viskos, kan bara tas in i mindre mängder. – Det är en jättestor teknikutveckling som behöver ske. Det behöver bli högre SUHFLVLRQ PHQ RFNVn ÀHU PDWHULDO VRP VRUWHULQJVDQOlJJQLQJDUQD NDQ LGHQWL¿Hra. NIR-tekniken kan till exempel bara LGHQWL¿HUD HWW ODJHU 'H PLVVDU IRGUHW L HQ kavaj. (QOLJW HQ 0F.LQVH\ UDSSRUW IUnQ PnVWH (XURSD LQYHVWHUD ± PLOMDUGHU euro för att kunna nå den fulla potentialen i textilåtervinningen. Gränslöst samarbete (IWHU PLQ LQWHUYMX YlQWDU cVD 'HJHUPDQ en japansk delegation – det internationella intresset är stort. Och på väg ut för att titta på anläggningen presenteras jag för representanter från österrikiska Lenzing som sitter i möte med sina svenska textilkollegor. Det är Lenzing som tar emot den dissolvingmassa som Oncemore producerar, för att producera ¿EUHU 'HVVD JnU VHGDQ YLGDUH L YlUGHkedjan för att spinnas, färgas och vävas/ stickas till en slutgiltig viskostextil. 3HUVRQDO IUnQ 2QFHPRUH KDU RFNVn ÀHra gånger besökt Finland, där storskalig insamling och återvinning kommit längre än i Sverige. – Det är viktigt med samarbetspartners när man startar upp något sådant här, man måste ha kompisar, säger Åsa Degerman. Hon greppar en stor kasse fylld med presentförpackade chokladpraliner. På väg genom kontoret sticker hon in huvudet hos många av kollegorna och delar ut sina presenter. – Vi gjorde en speciell pilotkörning i I|UUD YHFNDQ VRP PDQ ¿FN MREED YlOGLJW mycket för och det gick bra, förklarar hon med ett brett leende. Det är nästan så att man kan ta på den, känslan av att här skapas det textilhistoria. – Det är en helt ny råvara som vi lär oss. Vi tycker att det är fantastiskt, vi ser framtiden. Att Södra Cells anläggning i Mörrum nu satsar på textilåtervinning skapar också nya möjligheter för ett hållbart och resurseffektivt skogsbruk, menar Åsa Degerman. FRÅN AVFALL TILL NY TEXTIL Omställningen från papper till textil är inte jättestor, bomullsfibern är snarlik träfibern. Även Renewcell i Sundsvall bygger sin textilåtervinning på teknik hämtad från papperstillverkning. Medan den norrländska konkurrenten bara kan ta emot material i 100 procent bomull kan Oncemore hantera de svårare blandmaterialen i bomull/polyester. Det fossila inslaget vill man dock inte ha med i nästa steg och det är metoden att separera polyestern från bomullen som gör Mörrumsanläggningen unik. Hur det sker är en patenterad hemlighet, men det handlar om att låta materialet gå i lösning. Den fossila restprodukten som fås ut förbränns och energiåtervinns på anläggningen. Den rena bomullen som kvarstår blandas sedan med vedmassa. Idag innehåller slutprodukten en femtedel textilavfall, men snart ska det vara lika delar avfall och träråvara. Ut kommer fiberark som utgör basen för viskos. En livscykelanalys visar att det ger en mer hållbar produkt än traditionell viskos. Teknik Befintlig kapacitet per år Planerad kapacitet per år Andel textilavfall Leveranskrav Renewcell Kemisk återvinning 60 000 ton 120 000 ton (vision 440 000 ton) 100 % 90–98 % ren bomullstextil Oncemore Kemisk återvinning 6 000 ton 60 000 ton Upp till 50 % Bomull med max 30 % polyester Produktion av dissolvingmassa hos två stora svenska textilåtervinnare
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=