AVFALL OCHMILjÖThink Pink åtalas Så blir textilinsamlingen Site Zero lovar stort AI är min smarta kollega Verktyg visualiserar planen Branschtidning från Avfall Sverige www.avfallsverige.se #1/2024 TEMA TEXTIL: Bruket räddar kläderna
"# ! ! ! ! ! ## $$ "$ !
Nr 1 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 3 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I över 35 år har vi har skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Innehåll #1/2024 Världskongress i Oman .....................................35 Avfall lyftes på COP28 ........................................35 Så visualiserar de avfallsplanen ..............36 Ny avsättning för återbruk ..............................37 Nudging ger bättre sortering ........................38 Utnyttja ÅVC för kommunikation ...............39 Här blir rötrest till jord .........................................40 Metanutsläpp kartlagda ...................................41 Han har lyft biogasen ..........................................42 Jorden runt ......................................................................43 AVFALL SVERIGE ..............................................44 NOTISER ........................................................................46 Återvinningen minskar ........................................10 Byggare årets förebyggare ..............................11 Ny höjd på fallskyddet .........................................12 Affärsnytt ...........................................................................12 TEMA TEXTIL ...........................................................14 AKTUELLT Rekordstort höstmöte .........................................28 Bättre batteriåtervinning ..................................30 Site Zero lovar stort ..............................................31 Energisnål CCS ...........................................................32 De har egen brandman ......................................33 Möt din AI-kollega ....................................................34 LEDARE .............................................................................. 5 NYHETER Största miljöbrottsmålet till åtal ................. 6 Så blir textilinsamlingen ...................................... 7 Dömd för avfallsdumpning ................................ 7 Ekodesignbeslut ........................................................... 7 Myndighet föreslår plastansvar ................... 8 Vill utreda möbelansvar ....................................... 8 Dags att informera om däck ........................... 8 PFAS-mätning i biogödsel ................................... 9 Modernare kemikalielagstiftning ................ 9 Norge tyngt under CO2-skatt .......................... 9 Gifter i återvunnen plast ..................................10 11 14 28 34 20 22 Å 17
• • Funderar du över fastighetsnära insamling? Vi har de perfekta lösningarna! www.pwsab.se På en liten yta får du plats med att sortera flera olika fraktioner. Med valet av Duo- eller Quattro Select får du tillgång till ett väletablerat och genomtänkt system som möjliggör effektiv källsortering. Vill du veta mer om hur du kan införa fastighetsnära insamling på ett smidigt sätt? Tveka inte att kontakta oss! Fyrfackskärl, Quattro Select Tvåfackskärl, Duo Select med Flip lid Upptäck fördelarna med Flip Lid, ett delat lock som utmärker sig genom överlägsen ergonomi och användarvänlighet.
Nr 1 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 5 Ingenting har hänt LEDARE REDAKTÖR KARIN JÖNSSON UTGIVNINGSDATUM 13 februari 2024 OMSLAGSBILD Karin Jönsson UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Redaktör: Karin Jönsson Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Tel: 040-35 66 08 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Tina Svensson E-post: tina.svensson@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 525 kr/år. Icke medlemmar 650 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Strandberg, Grafisk Formgivare Exakta Creative, Malmö E-post: rose-marie.strandberg@exakta.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK ByWind, Markaryd Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 39. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se SVANENMÄRKET Miljömärkt trycksak 3041 0196 EN AV DEN svenska avfallshanteringens största förändringar passerade nästan REHPlUNW 'HW lU YlUW DWW ¿UD (QOLJW GHQ återkoppling vi har fått har kommunerna lyckats väldigt väl med att ta över insamlingsansvaret för förpackningar, och det mitt i en period då det nästan alltid blir NDRV Sn nWHUYLQQLQJVVWDWLRQHUQD (Q VWRU eloge till alla kommuner som med hög kompetens och prestigelöst samarbete lyckats skapa en sömlös övergång från producenternas insamling. För somliga har det varit en dubbel utmaning, då separat insamling av matavfall samtidigt skulle införas. Jag är djupt imponerad. JAG GLÄDS JUST QX RFNVn nW (QHUJL myndighetens förslag att införa ett särskilt plastansvar. Det vore ett sätt att låta förorenaren betala hela vägen och bidra till en fossilfri energiåtervinning. Läs mer på sidan 8. TEXTIL, TEMAT FÖR detta nummer av Avfall och Miljö, är ju också en het potatis. För nu gäller det för kommunerna att ladda om och förbereda för textilinsamling. Som i så många andra frågor är samarbete här en väg till framgång. Glöm inte den ideella sektorn, som har mycket erfarenhet av att lyfta den enes avfall till något som är värdefullt för den andre. SVERIGES GENOM TIDERNA största miljöbrottsmål, där åtal nu har väckts, kräver också en kommentar. Det handlar om miljontals ton blandat avfall som i princip dumpats, det handlar om stora vinster för en aktör och om stora kostnader för miljön och för de drabbade kommunerna. MÅNGA KRÄVER NU striktare avfallslagstiftning, bland annat tillståndsplikt för ÀHU YHUNVDPKHWHU 'HW VNXOOH LQQHElUD noggrannare prövning och att länsstyrelserna får tillsynsansvaret, men riskerar samtidigt att öka den administrativa bördan för seriösa aktörer. Frågan är om vi behöver göra avfallshanteringen krångligare. Faktum är att Sverige har ett starkt juridiskt miljöskydd, det gäller ”bara” att utnyttja lagen fullt ut. BAT, BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK är till exempel redan ett lagstadgat krav och bör användas av myndigheterna även gentemot anmälningspliktig verksamhet. Varenda kommun har egna goda exempel att visa upp för hur det bör fungera: återvinningscentralerna. Här sorteras avfallet i upp till 40 kategorier innan avfallslämnaren kan köra hem igen. Detsamma bör gälla för avfallsmottagare i privata sektorn. Då är möjligheterna att återvinna förstås mycket bättre, inga ÀHU K|JDU PHG EODQGDGH VRSRU VRP EDUD växer. På samma sätt kan kommuner VWlOOD NUDY Sn NYDOL¿FHUDG SHUVRQDO QlU nya verksamheter startas. MED LAGBOKEN SOM vapen kan vi göra livet riktigt svårt för de som inte har rent mjöl i påsen – eller förstånd att handla rätt. PÅ DET STORA hela känns det trots allt som en bra start på nya året. Vi rör oss märkbart uppåt i avfallshierarkin. Det kräver betydligt större engagemang och kunskap än om vi lagt allt i en enda hög, men vi vet ju att det är den enda vägen framåt. TEXT TONY CLARK, VD, AVFALL SVERIGE FOTO ANDREAS OFFESSON
6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2024 NYHETER Åtal väckt mot Think Pink Elva personer åtalas i ett mycket omfattande ärende om grovt miljöbrott på flera platser i Sverige. DE HUVUDMISSTÄNKTA ÅTALAS bland annat för att ha varit delaktiga i att mot betalning forsla bort tusentals ton verksamhetsavfall i form av osorterat bygg- och rivningsavfall, som sedan grävts ned i marken, plastats in i balar och använts som utfyllnadsmaterial. 21 platser har LGHQWL¿HUDWV Sn HQ DY GHP I|UYDUDGHV 48000 ton avfall. – Det här är vårt största mål någonsin som Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har haft. Det är exceptionellt i sin omfattning där vi under ÀHUD nUV WLG XWUHWW GHQ RUJDQLVHUDGH avfallsdumpningen som vi menar att det här är. Förundersökningen består av 45000 sidor, säger senior åklagare Anders Gustafsson som är förundersökningsledare. Den misstänkt otillåtna avfallshanteringen har lett till utsläpp av höga halter av PCB7, PAH-H, bly, kvicksilver och arsenik, något som innebär stora risker både människor och miljö. 15 kommuQHU KDU GUDEEDWV %RWN\UND (VNLOVWXQD Flen, Gullspång, Haninge, Huddinge, Håbo, Laxå, Norberg, Norrtälje, Skövde, Strängnäs, Uppsala, Västerås och Östhammar. , IRNXV ¿QQV I|UHWDJHW 107 7KLQN 3LQN Svårt för kommuner att agera – Äntligen, det är bra att det sker nu, kommenterar Lennart Agén, presschef i Botkyrka kommun den inledda juridiska processen. Botkyrka kommun har krävt 125 miljoQHU NURQRU IUnQ NRQNXUVERHW HIWHU 7KLQN Pink som ersättning för de kostnader de hittills haft. Det gäller bland annat FOTO TT borttransport och behandling av det avfall som bolaget placerat i Kassmyra. De stora avfallshögarna i Kagghamra ligger fortfarande kvar, idag dolda under 1,5 meter sand som krävts för att släcka EUDQGHQ VRP XQGHU ÀHUD PnQDGHU I|U giftade luft och vatten. )|U %RWN\UND KDU 7KLQN 3LQN RUVDNDW problem i många år. Boende kring de båda avfallsupplagen klagade redan för 10 år sedan på olägenheter. – Vi har lagt förelägganden och haft dialog med verksamheten. Vissa saker har åtgärdats, andra inte. Det har varit en pingpong-match under många år, säger Lennart Agén. – I den här typen av verksamhet som EDUD lU DQPlOQLQJVSOLNWLJ ¿QQV GHW begränsade möjligheter för kommunen att agera. Vill se lagändring 7KLQN 3LQN RFK deras underentreprenörer har tagit emot bygg- och rivningsDYIDOO I|U DWW nWHUYLQQD GHW (Q GHO KDU krossats utan föregående sortering, DQQDW KDU ODJUDWV RFK À\WWDWV PHOODQ olika anläggningar för att undvika de krav som ställs på deponier. Varken de kommunala tillsynsmyndigheterna eller länsstyrelserna har lyckats följa avfallet och se till att det behandlas på ett korrekt sätt. – Samarbetet måste bli bättre, både mellan kommuner och med andra myndigheter som är en del i detta. Vi måste vara på tårna och agera snabbare. Detta är ett exempel på att alla aktörer inte gått i takt. – Idag har vi nya rutiner, vi ligger närmare när sådant här sker för att agera med de möjligheter vi har. Vi kommer också ha en nära dialog med andra kommuner för att hjälpa varandra. Lennart Agén hoppas på skarpare verktyg så att den här typen av brott kan beivras. – Det är brister i lagstiftning. Den här typen av verksamhet måste bli tillståndspliktigt. Oberoende provtagning måste ske innan avfallet placeras på marken. )|UUD YG Q I|U 7KLQN 3LQN %HOOD 1LOVson, och de övriga tio åtalade, förnekar brott. Branden i Kagghamra tvingade närboende att evakuera.
Nr 1 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 7 NYHETER Regeringen har beslutat om textilinsamlingen Dömd för miljöbrott Den 1 januari 2025 införs separat insamling av textilavfall. Kommunerna kommer liksom idag att ansvara för insamlingen. I december kom domen från Värmlands tingsrätt mot en 39-årig man, skyldig till miljöbrott samt grovt penningtvättbrott. – BESLUTET VAR VÄNTAT, PHQ OLNVRP L ÀHUD DQGUD IUnJRU VRP EHU|U DYIDOOVLQVDPOLQJ kommer det väldigt sent. Nu får kommunerna bara ett år på sig att förbereda insamOLQJ DY WH[WLO L VHSDUDWD À|GHQ VlJHU 7RQ\ &ODUN YG $YIDOO 6YHULJH )|URUGQLQJHQ LQQHKnOOHU LQJHW RP KXU LQVDPOLQJHQ VND VNH GHW ¿QQV WLOO H[HPSHO inga krav på fastighetsnära insamling. Kommunen ska lämna information till hushåll men också till verksamhetsutövare där textilavfall under kommunalt ansvar uppstår. – Det kommer att bli stora mängder utsorterat textilavfall och vi kommer att behöva samarbeta i hela den textila värdekedjan för att kunna få avsättning för de utsorterade WH[WLOLHUQD VlJHU 7RQ\ &ODUN 1lU (8 V SnJnHQGH DUEHWH PHG HWW SURGXFHQWDQVYDU I|U WH[WLO lU NODUW NRPPHU ansvarsfördelningen för insamling och återvinning av textilavfall att behöva ses över igen. TRE PERSONER VAR misstänkta för att ha grävt ner och dumpat närmare 600 ton avfall, bland annat kreosotimpregnerat trä, och klorinnehållande plast. Asbest och I|UK|MGD KDOWHU EO\ KDU GHWHNWHUDWV EODQG DYIDOOHW (Q DY GH WUH G|PGHV L GHQ Vn NDOODGH batteriskandalen, för att ha hanterat mer än 1 000 ton batteriavfall på ett illegalt sätt. Brotten ska ha begåtts 2016, men utredningen har dragit ut på tiden. – När det går lång tid så glömmer vittnen och det blir svårare för dem att redogöra vid en huvudförhandling vad som har hänt. Det gör att det blir ett sämre underlag, VlJHU nNODJDUHQ 5RJHU 2OVVRQ WLOO 697. EU parlamentet och EU- länderna har en preliminär överenskommelse om de nya regler som ska göra hållbarhet till en norm. EKODESIGNFÖRORDNINGEN kommer att JlOOD DOOW VRP VlOMV LQRP (8 )UnQ DWW XUVSUXQJOLJHQ KD JlOOW HQHUJLH̆ HN tivisering har den nya förordningen fokus på en produkts hela kedja samtidigt som energikraven skärps successivt. Överenskommelsen den 4 december är ett viktigt steg på vägen mot hållbar produktion, men det krävs ett slutgiltigt godkännande från både (8 SDUODPHQWHW RFK (8 OlQGHUQD LQ nan beslutet formellt kan börja gälla. 7UH FHQWUDOD SXQNWHU L I|URUGQLQJHQ • Nya ekodesignregler ska ge produkter som håller längre och är enklare att reparera, uppgradera och återvinna. • Förbud mot att destruera osålda kläder och skor. • Hållbarhetskrav bör prioriteras för till exempel stål, textilier, möbler, däck och kemikalier. ± (NRGHVLJQI|URUGQLQJHQ NDQ NRPPD att skapa helt nya förutsättningar för tillverkning, men också för konsumtion och utvecklingen av en cirkulär ekonomi. Särskilt viktigt är det att det ställs långt gående krav på producenterna eftersom deras val i så hög utsträckning avgör vilka möjligheter vi har att leva hållbart. Som vi länge påtalat behövs uppströmsarbete, bland annat genom produktpass och kvotplikt. Det är för sent att börja i avfallsledet och detta stöds nu av förordningen. Det är ett rejält avstamp för HWW PHU KnOOEDUW VDPKlOOH VlJHU 7RQ\ Clark, vd på Avfall Sverige. Ny överenskommelse om ekodesign FOTO SYSAV NYHE
8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2024 NYHETER Med ett slags utvidgat producentansvar skulle utsläppskostnaderna för förbränning av plast hamna hos de som sätter plasten på marknaden. Det menar Energimyndigheten, som i en färsk rapport ger förslag till styrmedel för att få fler att satsa på insamling och lagring av koldioxid. Naturvårdsverket har lämnat en skrivelse till Regeringen, med flera förslag om hur mer kommunalt avfall kan materialåtervinnas. Från 1 januari 2024 gäller en ny förordning om producentansvar på däck. Kommunerna ska informera om insamlingen. DET BEHÖVS FÖRÄNDRADE men också nya styrmedel om vi ska nå klimatmålet om netto noll utsläpp av växthusgaser till 2045, slår (QHUJL P\QGLJKHWHQ IDVW L VLQ UDSport. CCS och CCU kan bidra till en positiv utveckling, men förutsättningarna kan bli bättre. )|U DWW SULVVlWWD LQÀ|GHW DY IRVVLOW NRO L PDWHULDO I|UHVOnU (QHUJLP\Qdigheten en form av utvidgat producentansvar – ett plastansvar – där den som sätter plast på marknaden inte bara har ett ansvar för att avfallet samlas in och behandlas utan också för att säkerställa att denna behandling inte resulterar i att koldioxid släpps ut i atmosfären. ± (WW ´SODVWDQVYDU´ YRUH HWW utmärkt sätt att få förorenaren att betala. Idag hamnar stora utsläpp och kostnaderna för dem hos energiåtervinningen, trots att de har väldigt små möjligheter att påYHUND YDG VRP KDPQDU L DYIDOOVÀ|- det, säger Klas Svensson, rådgivare på Avfall Sverige. NATURVÅRDSVERKET BEDÖMER DWW (8 V återvinningsmål om 55 procent materialåtervinning år 2025 blir svårt att nå. För att nå målet år 2035 om 65 procent PDWHULDOnWHUYLQQLQJ NUlYV DWW ÀHUD åtgärder vidtas skyndsamt och att de SUDNWLVND XWPDQLQJDUQD DGUHVVHUDV (Q hög regelefterlevnad kommer krävas när det gäller de beslutade och föreslagna utsorteringskraven. Dessutom behövs WHNQLVND RFK D̆ lUVPlVVLJD I|UXWVlWWningar så att de material som sorteras ut faktiskt materialåtervinns. Naturvårdsverket lämnar fyra författningsförslag och fem åtgärdsförslag som tillsammans med pågående processer och tidigare förslag ger bättre förutsättningar för att Sverige ska kunna nå målen om förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall. Naturvårdsverkets författningsförslag: %H¿QWOLJD EHVWlPPHOVHU NULQJ UHWXUpapper upphävs. • Krav på ökad utsortering och separat insamling av papper, plast, metall och glas. • Krav på att brännbart avfall sorteras ut i dels brännbart avfall som är lämpligt att förbereda för återanvändning eller PRODUCENTERNA SKA ORDNA insamlingsplatser i varje kommun, där det är gratis att lämna sina däck. De har också det primära informationsansvaret för insamling av uttjänta däck. Som komplement ska kommunerna informera om insamlingsplatser på allmän plats. Det är producentansvarsorganisationens ansvar att ge kommunen uppgifterna som behövs för att kunna informera hushållen, så kontakta Svensk Däckåtervinning om ni inte vet vilka platser som JlOOHU (IWHUVRP LQVDPOLQJHQ IUlPVW VNHU på försäljningsställen av däck är det inte VlNHUW DWW GHW ¿QQV LQVDPOLQJ Sn DOOPlQ plats i varje kommun. materialåtervinna, dels övrigt brännbart avfall. • Krav på att kommunerna informerar om avfallshantering. Naturvårdsverkets åtgärdsförslag: • Producentansvar för möbler respektive madrasser behöver utredas. • Datainsamlingen av uppgifter om avfall från verksamheter behöver förbättras. (IWHUIUnJDQ Sn nWHUYXQQHW PDWHULDO behöver stimuleras. • Förutsättningarna för reparation, återtillverkning och återbruk behöver förbättras. • Kommunerna behöver stöd från nationell och regional nivå. Denna slutredovisning omfattar uppdraget Åtgärder för att öka materialåtervinningen av avfall och den del av uppdraget Rätt plast på rätt plats som undersöker vilka avfallsströmmar av plast som inte omfattas av utsorteringskrav idag som är lämpliga att ställa högre utsorteringskrav på för att öka möjligheten att använda avfallet som resurs i en cirkulär och fossilfri ekonomi. Avfall Sverige återkommer i sitt remisssvar med kommentarer på förslaget. ”Plastansvar kan finansiera CCS” Så kan mer återvinnas Däck del i informationsansvar LÄS MER i Energimyndighetens rapport ER 2023:26 Styrmedel för CCS och CCU – Avskiljning och lagring respektive användning av koldioxid.
Nr 1 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 9 NYHETER Den norska koldioxidavgiften höjdes vid årsskiftet till upp till 882 kronor per ton koldioxid. Det har väckt bestörtning inom avfallsbranschen. MED 14 DAGARS YDUVHO ¿FN QRUVND DQOlJJQLQJDU I|U HQHUJLnWHUYLQQLQJ besked om att koldioxidavgiften höjs med drygt 85 procent. Det inneElU DWW NRQNXUUHQVHQ IUnQ VYHQVND DQOlJJQLQJDU EOLU lQ WX̆ DUH – Mottagningsavgiften på vissa anläggningar är lägre än koldioxidskatten. Det innebär att du förlorar pengar för varje ton avfall du tar emot till förbränning. Detta är uppenbarligen inte hållbart. På kort sikt, under 2024, kommer troligen några norska anläggningar att meddela stängning, antingen av hela anläggningen eller av en linje, säger Rune 'LUGDO YG I|U 6DUHQ (QHUJ\ %LR (O bQ WX̆ DUH NDQ GHW EOL IUDP|YHU ± 'H QRUVND P\QGLJKHWHU KDU ÀDJJDW I|U DWW VNDWWHQ NRPPHU DWW K|MDV WLOO NURQRU SHU WRQ NROGLR[LG VHQDVW nU (Q VnGDQ K|MQLQJ kommer avsevärt att försämra ramvillkoren för norsk avfallsförbränning. ”Räddningen” för norsk avfallsförbränning kan vara att även svenska förbränningsanläggningar får kraftigt höjda kostnader för NROGLR[LGXWVOlSS WLOO H[HPSHO JHQRP (8 (76 RFK GlUPHG PnVWH K|MD mottagningsavgiften även på norskt avfall. Under 2022 behandlades hälften av det kommunala avfallet genom energiåtervinning. Det ses som ett nödvändigt steg för en hygienisk avfallsbehandling och för att undvika deponering. Norsk skatt kan tvinga anläggningar att stänga EU-parlamentet och Rådet har enats om en modernisering av förordningen om klassificering, märkning och förpackning av kemikalier (CLP-förordningen). SYFTET ÄR ATT förtydliga reglerna för märkning av kemiska ämnen och den information som krävs för kemikalier som säljs på nätet. Märkningen ska bli tydligare och det ska bli lättare att skydda sig mot kemiska faror. Översynen av CLP-förordningen kommer att föra in den digitala och cirkulära ekonomin i kemikaliesektorn. Med de nya reglerna ges konsumenterna all nödvändig information både i pappersformat och digitalt format, oavsett om de köper proGXNWHUQD L D̆ lUHU L EXON HOOHU Sn QlWHW De nya reglerna ersätter den tidigare lagstiftningen från 2008. Säkrare lagstiftning kring kemikalier Mätningar vid svenska biogasanläggningar visar att små mängder PFAS finns i biogödsel där matavfall används som huvudsubstrat och frekvent även i spädvatten. PFAS detekteras däremot inte i den fasta fasen i biogödsel från anläggningar där stallgödsel används som huvudsubstrat. DET ÄR FÖRSTA gången som halten PFAS undersökts i biogödsel som läggs ut på svenska åkrar. I studien har såväl halten PFAS som dess prekursorer undersökts. Uppmätta halter av PFAS i fastfasprover från anläggningar som rötar matavfall lU L QLYn PHG ± NjJ NJ 76 2P detta huvudsakligen kan kopplas till det matavfall som går in i processen eller till det spädvatten som tillförs processen är idag oklart. I ett större sammanhang är det små mängder. Undersökningen indikerar att tillförseln av PFAS till åkermark är 50 gånger så hög från nederbörd som vid användning av biogödsel baserat på matavfall. Bör ej övertolkas Prover på biogödsel har tagits ut vid ett tillfälle från sex respektive fem anläggningar där våtrötning sker med matavfall respektive stallgödsel som huvudsubstrat. Dessa prover har centrifugerats varefter fastfas och vätskefas har analyserats med avseende på enskilda PFAS. Även spädvatten som används i biogasanläggningarna har analyserats. För att skatta förekomsten av prekursorer har RFNVn Vn NDOODG 723 DQDO\V JHQRPI|UWV (IWHUVRP SURYHUQD L GHQQD VWXGLH är uttagna vid ett enstaka tillfälle ska Små mängder PFAS i biogödsel TEXT MALIN MONTELIUS, SGI 1 JANUARI 2023 infördes gemensamma gränsvärden inom EU för fyra PFAS- föreningar och för summan av dessa föreningar i vissa PFAS i animaliska livsmedel. Gränsvärdet för kött från nötkreatur, svin och fjäderfä ligger exempelvis på 1,3 μg/kg. Projektet är finansierat av Avfall Sverige och Statens geotekniska institut. LÄS MER i rapport 2023:29 Undersökning av PFAS i biogödsel från svenska biogasanläggningar, som kan laddas ner från avfallsverige.se vi vara försiktiga med att generalisera resultaten. Resultaten ger alltså inte en komplett bild av PFAS-innehållet i all biogödsel som produceras i biogasanläggningar i Sverige som använder matavfall respektive stallgödsel som huvudsubstrat. Resultaten kan däremot ge en indikation på hur det kan se ut.
10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2024 NYHETER Procent. *Data för trä är för osäker att redovisas på grund av bortfall vilket innebär att totalen av allt förpackningsavfall inte heller kan redovisas. Materialåtervinningsmål (procent) Materialåtervinning 2022 (procent) Uppnått återvinningsmål Glas Plast (inklusive PET-flaskor me… PET-flaskor med pant Papper, papp, kartong och well… Järnbaserad metall (stål) Aluminium (inklusive pantburkar) Pantburkar Trä* Allt förpackningsavfall* 0 20 40 60 80 100 Svenska materialåtervinningsmål för olika förpackningsslag När forskare vid Göteborgs universitet undersökte pellets från återvunnen plast fann de hundratals giftiga kemikalier, inklusive bekämpningsmedel och läkemedel. Mängden förpackningar ökar i Sverige. Samtidigt visar Naturvårdsverkets statistik för 2022 att vi har blivit sämre på att lämna dem till återvinning. Bara målen för metallförpackningar nås. INGEN PLAST KAN anses vara säker eller cirkulär eftersom giftiga kemikalier används för att tillverka all plast, och plast kommer att absorbera andra kemikalier under användningen. Det är en slutsats sedan plastpellets från plaståtervinningsanläggningar i 13 länder undersökts. Plasten innehöll hundratals kemikalier, inklusive många mycket giftiga beNlPSQLQJVPHGHO 7RWDOW XSSWlFNWHV RFK NYDQWL¿HUDGHV RUJDQLVND I|UHQLQJDU i pelletsen, plus ytterligare 170 föreningar bland annat läkemedel, industrikemikalier och plasttillsatser. – Många studier visar att farliga kemikalier kan ackumuleras även i relativt slutna plaståtervinningssystem. Vi måste snabbt fasa ut plastkemikalier som kan skada människors hälsa och miljön, säger Professor Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet. JÄMFÖRT MED 2021 ses en försämring, då nåddes fyra av de nio återvinningsmålen. Sverige använde nära 1,3 miljoner ton förpackningar till våra varor och transporter under 2022, vilket motsvarar 130 kilo per person. Största delen, 60 kilo per personer, utgörs av pappersförpackningar. Störst ökning ser vi för plast- och pappersförpackningar, som båda ökat med 30 procent sedan 2012. Statistiken bygger på uppgifter från alla företag som tar sitt producentansvar I|U I|USDFNQLQJDUQD 'HW ¿QQV HWW VWRUW antal företag som medvetet eller omedvetet inte har tagit sitt ansvar. Det gör att den beräknade totalmängden förpackningar sannolikt är underskattad. Gifter i återvunnen plast Återvinningen minskar
Nr 1 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 11 NYHETER handplockad kunskap PLOCKANALYSER FÖR DEN SOM BRYR SIG! Bryr ni er om innehållet i ert avfall? Envir är och kan bistå med analyser av olika typer av avfall, såsom hushållsavfall, källsorterade tidningar och förpackningar, industriavfall, grovavfall och deponirester. Vi är experter på att genomföra plockanalyser för att ge er en detaljerad insikt i vad som slängs och hur ni kan förbättra er avfallshantering. Envir finns för att hjälpa er att göra skillnad. www.envir.se Fredrik Jedeur-Palmgren +4670 569 75 85 alt. fredrik.jedeur-palmgren@envir.se Klimatarena Stockholm utsågs vid Återvinningsgalan den 30 november till årets bästa initiativ för att förebygga avfall. De skapar möjligheter att effektivisera och strukturera samverkan för att öka takten på klimatomställningen i Stockholms län. KLIMATARENA STOCKHOLM HAR skapat en plattform för samarbete mellan länets I|UHWDJ R̆ HQWOLJD DNW|UHU RFK DNDGHPL för en klimatdriven verksamhetsutveckling. Här kan företagare, forskare och tjänstepersoner få inspiration och stöd att hitta lösningar för minskad klimatpåverkan. Fokus ligger på återbruk av byggmaterial. (WW NRQNUHW H[HPSHO lU GHQ JUXSS fastighetsägare som nu planerar för ett mellanlager som ska säkerställa utbudet DY nWHUEUXNDW E\JJPDWHULDO (WW DQQDW lU arbetsgruppen för cirkulär planering där arkitekter, kommuner, fastighetsägare, entreprenörer och akademi samarbetar för att främja cirkulärt byggande i tidiga skeden. Byggare blev Årets Förebyggare Motiveringen lyder: ”Priset i kategorin Årets Förebyggare tilldelas en person eller företag/verksamhet/organisation eller kommun som i praktiken kan visa att det är möjligt att förebygga uppkomsten av avfall. Årets Förebyggare ska vara ett bra exempel på hur uppkomst av avfall kan förhindras, det ska vara praktiskt genomförbart och ska också kunna tjäna som inspiration för andra att arbeta avfallsförebyggande.” Klimatarenan är ett initiativ av Region Stockholm och Länsstyrelsen i 6WRFNKROP PHG VW|G IUnQ (8 V UHJLRQDOD utvecklingsfond. Vid Återvinningsgalan prisades ytterligare sju aktörer inom avfallsbranschen I|U ¿QD LQVDWVHU XQGHU nUHW Glada vinnare: Lasse Andersson, processledare på Region Stockholm och Frida Åberg, processledare på Länsstyrelsen i Stockholms län.
12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2024 OP System i nya lokaler OP System i sin nybyggda anläggning med serviceverkstad och säljkontor i Landskrona. Landskronas kommunalråd Torkild Strandberg höll i saxen i sällskap av OP-gruppens ägare, personal och ett stort antal kunder samt leverantörer från flera länder. Här ska försäljning och service ske av OP Systems återvinningsmaskiner från ett flertal ledande leverantörer, bland annat Doppstadt, Sennebogen, Rubble Master, Zemmler och Demarec. Ny i Mölndal Malin Persson är ny avfallschef i Mölndal. Hon kommer närmast från Halmstad Energi och Miljö där hon arbetat med avfallsfrågor, men har också erfarenhet från bland annat Vivab och WSP. – Vi har det lite enklare än andra kommuner eftersom vi redan har fyrfack och hämning av förpackningar hos flerfamiljshus. Däremot vill vi bli bättre på digitala lösningar. Vi kommer att försöka släppa en avfalls-app till privatkunder så att de kan kontrollera sina hämtningsdagar, avvikelser och information om återanvändning. Samtidigt kommer bostadsbolag och verksamheter att få återkoppling genom mail. Mycket fokus ligger på att komma högre upp i avfallstrappan genom styrning av taxa, förändringar av hämtplats och skapande av förutsättningar för mer återbrukande, säger Malin Persson. Malin efterträder Katarina Pettersson som idag är affärsområdeschef på Borås Energi och Miljö. NYHETER Branschrekommendationen för fallskydd på återvinningscentraler kompletteras nu för att göra ”flaksopning” säkrare. FALLOLYCKOR PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALER är tack och lov ovanliga. De gamla rekommendationerna om 80 centiPHWHU K|JW UlFNH YLG FRQWDLQHU¿FND RFK FHQWLPHWHU hög avkörningsklack kvarstår därför. Däremot görs nu ett WLOOlJJ Gn NXQGHUQD VWnU Sn VOlS HOOHU ÀDN LQWLOO FRQWDLQHUQ Det bör undvikas, men om det förekommer ska en 130 centimeter hög båge användas. Om utrymmet är tillräckligt stort för att en bil kan riskera backa ner från rampen, VND GHW XQGHU EnJHQ lYHQ ¿QQDV HQ DYN|UQLQJVNODFN RFK ett ordinarie fallskydd enligt ovan. Det är Avfall Sveriges arbetsgrupp för återvinningscentraler som har beslutat om de uppdaterade branschrekommendationerna. – Inför översynen har arbetsgruppen haft en dialog med både Boverket och Arbetsmiljöverket. Det kan konstateras DWW GHW LQWH ¿QQV QnJUD MXULGLVND NUDY Sn KXU IDOOVN\GGHQ ska utformas. Därför är det bra att vi nu har en uppdaterad och väl förankrad rekommendation i branschen som syftar till att minska risken för fall på Sveriges återvinningscentraler. Den uppdaterade rekommendationen innehåller tydlig beskrivning och illustrationer som vi i arbetsgruppen tror kommer ge bra stöd till landets drygt 600 återvinningscentraler, säger Peter Nyström, ordförande i arbetsgruppen. AFFÄRSNYTT Högre fallskydd rekommenderas LADDA NER PM Fallskyddsrekommendationer från avfallsverige.se rbetsgruppen. ETER Ny i Avesta I november tillträdde Josefine Lissbol som vd för Avesta Vatten och Avfall. Vamas förlorade därmed sin avfallschef. Hon har tidigare också varit miljö- och hälsoskyddsinspektör i Malung-Sälens kommun. Företrädaren, Erik Nordén, gick i pension i september 2022. Urbaser byter namn Avfallsentreprenören Urbaser i Norden byter namn till Verdis efter att ha förvärvats av Cube Infrastructure Managers, en europeisk investerare med fokus på infrastruktur och samhällsnyttiga tjänster.
Nr 1 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 13 Ny i Linköping Tekniska Verken i Linköping har utsett Conny Udd till ny vd och koncernchef. Conny Udd lämnar därmed Sweco där han 2015 började som vd för Sweco Energy och nu innehar tjänsten som divisionschef för division Energy & Industry i Sweco Sverige. Tillträde sker under första halvan av 2024. Förra vd, Charlotta Sund, är idag vd för det svenska statliga rymdbolaget SSC. Ny på NSR Thomas Falkstrand är ny vd på Nordvästra Skånes Renhållnings AB. Han kommer närmast från Wikan Personal där han varit vice koncernchef och vd för fyra av dess dotterbolag. Tidigare har han arbetat som produktionschef vid Kristianstads renhållning. – Det känns som att komma hem igen. Nu får jag möjlighet att pröva idéer och tankar i en större organisation. Det gäller att vi levererar det som behövs och att invånarna känner att de får den service de behöver, säger Thomas Falkstrand. Företrädaren Ulf Molén återgår till en tidigare arbetsgivare, Välinge Innovation. Ny i Stockholm I januari tillträdde Christian Rockberger vd-posten för Stockholm Vatten och Avfall. Han kommer närmast från Stockholm Parkering och han har arbetat 25 år inom Stockholms stad. – Avfall är en fråga som engagerar. Vi står inför många och stora utmaningar, alltifrån implementering av ny lagstiftning, inte minst den stegvisa utbyggnaden av förpackningsinsamlingen till 2027, till att flytta avfallet högre upp i avfallstrappan med målet att så lite avfall som möjligt ska uppstå. Jag ser fram emot att träffa alla branschkollegor framöver, säger han. Företrädaren Mårten Frumerie är nu senior rådgivare i Stockholm Stadshus AB. Ny i Kil Jonatan Brunbäck är ny vd på Kils Återvinning AB och för moderbolaget Kils Energi. Han är ingenjör med inriktning mot energi, och har under många år arbetat i koncernen som driftchef, både med energi och avfall. – Min vision är att vi ska ha den modernaste och mest digitaliserade återvinningen i vår region, säger Jonatan Brunbäck. Även om digitalisering kan vara kostsamt och kräva arbete ger det mycket tillbaka. Kil har redan kommit långt, bland annat med digitala lösningar på återvinningscentralen. – Jag vill satsa mer på återbruk framöver. Min idé är att utveckla vår butik på ÅVC med fler fraktioner, som byggavfall och mer utomhusgrejer. – Jag har storslagna idéer. Det är kul att jobba i en liten verksamhet, det är korta beslutsvägar. Och så har vi fantastisk personal – det var också ett skäl till att söka vd-posten. Tidigare vd, Ola Mossberg är numera kommundirektör i Kil. AFFÄRSNYTT Teknikföretag växer AMCS, som säljer system för insamling, vägning och ruttplanering, köper det amerikanska mjukvaruföretaget BigBytes. Tillsammans med köpet av Quentric under 2022 ska detta lägga grunden för en global expansion kring miljörelaterade tjänster. Ny p Thoma från W Tidiga – De en stö att de Före Geesink Norba i konkurs Det nederländska huvudbolaget för sopbilstillverkaren Geesink Norba begärdes i konkurs i november. Enligt uppgift berörs dock inte det svenska bolaget, något som moderbolaget trots flera påstötningar dock inte har bekräftat till Avfall och Míljö. Faun satsar i Sverige Den tyska lastbilstillverkaren Faun har etablerat sig i Sverige, med kontor och serviceverkstäder i Kalmar och Stockholm. Här fokuserar de främst på påbygg- nader till sopbilar och gaturenhållning. – Tidpunkten för vår etablering har att göra med den hushållsnära insamlingen. Strukturen och utrustningen förändras nu, säger Thomas Thuresson, vd för Faun Nordic. Kirchhoff Group äger Faun och i samma koncern ingår även sopbilstillverkaren Zoeller. Koncernen är en av Europas största tillverkare av sopbilsaggregat.
14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2024 TEMA TEXTIL Reform textilindustrin och revansch för Bangladesh är världens näst största leverantörer av kläder, bara Kina levererar mer. Flera av fabrikerna har drabbats av olyckor med ett stort antal döda.
Nr 1 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 15 TEXTIL TEMA Birgitta Losmans utredning om ett svenskt producentansvar för textil hyllades av många, men blev aldrig verklighet. Idag driver hon på utvecklingen för en cirkulär modeindustri i sin roll som hållbarhetsstrateg vid Högskolan i Borås och Science park Borås. Hon tror på att Sverige kan återta en plats som textilt föregångsland. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE I Sverige är vi är duktiga på design, rätt duktiga på material. Vi har en av världens bästa textilhögskolor i Borås. Vi är duktiga på produktion. Jag ser jättemöjligheter för Sverige. Och så har vi jätteduktiga kommuner som jobbar med sina invånare. Jag ser framför mig att det här kan bli rätt bra, säger Birgitta Losman. 1960- och 70-talens textilkris gick hårt år Borås. Men idag växer här fram ny kunskap och nya tjänster som resultat av forskning och breda samarbeten, och de sprider sig snabbt. ± 'HW ¿QQV HWW HQRUPW LQWUHVVH SURSSHQ KDU JnWW XU (8 ODJVWLIWQLQJHQ lU VWHQWX̆ RFK Sn YlJ LQ )|UHWDJ lU EHUHGGD DWW YDUD PHG GHW ¿QQV HQ VnGDQ YLOMD och beredskap att försöka ställa om den här miljöbelastande branschen. %HKRYHW DY RPVWlOOQLQJ lU VWRUW 7H[WLO LQGXVWULQ VWnU HQOLJW VL̆ URU IUnQ (8 I|U tio procent av de globala utsläppen av växthusgaser – mer än vad den interQDWLRQHOOD À\J RFK VM|IDUWHQ VOlSSHU XW tillsammans. Dessutom förbrukas enorma mängder vatten och kemikalier i produktionen. Samtidigt ökar konsumtionen av textil snabbt. Avslöjandet om att osorterad och till stora delar oanvändbar svensk textil dumpats i Afrika har gjort läget akut. Producentansvaret som inte blev Frankrike införde ett producentansvar för textil redan 2007. Många trodde att Sverige skulle välja samma väg, då %LUJLWWD /RVPDQ ¿FN L XSSGUDJ DWW utreda frågan. Hennes förslag väckte stort intresse både inom och utom ODQGHW (WW SURGXFHQWDQVYDU IDQQV RFNVn med i den S-ledda regeringens januariöverenskommelse, men 2021 föll regeringen och förslaget med den. – Vi var många som var lite frustrerade. Alla var så beredda att sätta igång. Då tittade alla på Sverige, men sedan har Danmark klivit fram, Nederländerna och Finland har tagit stora kliv. Det var så synd för vi tappade konkurrenskraft. Sverige har sedan valt att invänta det producentansvar som lär komma med Q\D I|URUGQLQJDU IUnQ (8 6DPWLGLJW NUlYHU (8 VHSDUDW LQVDPOLQJ DY WH[WLO avfall senast 2025. Som svar på det har nuvarande regeringen nyligen beslutat att textilavfall ska sorteras ut separat och att det kommunala insamlingsansvaret för detta avfall inte ändras (läs mer om det på sidan 7). – Jag blev lite förvånad, men det blir spännande att se hur kommunalt insamlingsansvar kan kombineras med det kommande producentansvaret och det jobb de ideella organisationerna gör, kommenterar Birgitta Losman kommunernas roll i insamlingen. ± .RPPXQHUQD lU SUR̆ V Sn DWW KDQtera sina invånare, på insamling och att hantera avfall. Det som är lite speciellt lU DWW NRPELQHUD GHW PHG D̆ lUVQ\WWDQ som man behöver i det textila materialet. För att textil ska kunna bli ny råvara gäller det att hitta bra samverkan med industrin. Samverkan och utveckling Just det där, att få till det cirkulära À|GHW RFK VW\UD RP WLOO HQ FLUNXOlU WH[WLO industri, det jobbar Birgitta Losman och hennes kollegor mycket med. Bland annat inom ett nytt Vinnovaprojekt. ± 7DQNHQ lU DWW WHVWD GH KlU LQGXVWULsystemen i verklig miljö. Vi kan redan se att försorteringen är en felande länk för att komma åt högvärdigt material till återanvändning och högvärdig materialåtervinning såsom remake. Min vision är att man från de här försorteringsanläggningarna ska kunna ta ut material som varumärkena efterfrågar. Det kräver nya sätt att samarbeta på, men jag är optimistisk. Idag skickas den absoluta merparten av insamlad textil utomlands för sortering och vidare till återbruk eller återvinning – ibland också till förbränning och GXPSQLQJ 'HW ¿QQV HWW EUHWW VW|G I|U DWW I|UKLQGUD RVHUL|V H[SRUW PHQ GHW ¿QQV också en stark vilja att behålla högvärdigt material i Sverige. 7LOOJnQJHQ Sn NRPSHWHQV DWW YlUGHUD och sortera textil är dock begränsad i Sverige. Vad kan återbrukas och var? Vad kan materialåtervinnas och till vad? Att omvärdera vårt sätt att använda material är en av de centrala delarna i övergången till cirkulär ekonomi, menar Birgitta Losman. Det behövs både teknisk utveckling och duktig personal för att lösa det. Cirkulärt ansvar en knäckfråga , VRPUDV NRP (8 V I|UVODJ WLOO UHYLGHUDW avfallsdirektiv, där förslag på krav för harmoniserade obligatoriska producentDQVYDU L PHGOHPVVWDWHUQD ¿QQV PHG Fortfarande saknas konkret lagstiftning, men enligt ambitionen från Kommissionen blir producenterna fullt kostnadsansvariga för hela livscykeln och en hållbar hantering av textilier. Men begreppet producentansvar, som tagits IUDP I|U OLQMlUD À|GHQ NDQ YDUD VYnUW DWW applicera i en cirkulär ekonomi. Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg vid Högskolan i Borås och Science park Borås.
16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2024 TEMA TEXTIL – När slutar producentansvaret i en cirkulär ekonomi? Det är gjord för linjära À|GHQ 2P PDWHULDO VND DQYlQGDV LJHQ och vara råvara för ny produktion, vad ska producentansvarsavgiften då täcka? I det svenska förslaget från 2020 föreslog vi mål som skulle styra mot cirkularitet och pekade också på behov av kompletterande styrning för att åstadkomma cirkularitet. 0nOVW\UQLQJHQ lU VYDJ PHQ (8 är trots allt rätt väg, menar Birgitta Losman. – Det är otroligt viktigt få med den dubbla målstyrningen. I den svenska producentansvarsutredningen hade vi mål på 90 procent insamling och 90 procent förberedelse för i första hand återanvändning, i andra hand materialåtervinning och då med högvärdig materialåtervinning i första hand. Blekning och färgning står för 36 procent av textiliers klimatpåverkan. Det skapar också en dålig arbetsmiljö. BEFINTLIG OCH KOMMANDE LAGSTIFTNING KRING TEXTIL Regeringen har infört generellt krav på utsortering och separat insamling av textilavfall. Kommunerna har fortsatt ansvar för insamlingen av avfallet från hushåll och liknande avfall. Förslaget till revidering av EU:s avfallsdirektiv innehåller ett producentansvar för textil. Oklart när beslut kommer. EU:s ekodesignförordning föreslår bland annat förbud mot att slänga osålda kläder och ett produktpass, som kan stärka konsumenternas makt och samtidigt underlätta för aktörer inom andrahandsmarknaden och i avfallsledet. Beslut väntas under våren 2024. TEXTIL I SIFFROR Produktion av ett kilo ny textil leder till utsläpp av mellan 10 och 40 kg koldioxidekvivalenter, kräver mellan 7 000 och 29 000 liter vatten – ofta i länder där det redan råder vattenbrist, kräver mellan 1,5 och 6,9 kg kemikalier (Spann beroende på energislag och fiber eller material/produktionsmetod.) Globalt produceras årligen nära 100 miljoner ton textil. Bara omkring 1 procent av det är gjort av återvunna fibrer. Produktionen sker ofta i låglöneländer, där en stor del av tekniken är ålderdomlig och miljölagstiftning och tillsyn kan vara bristfällig. Textilproduktion står för 2–8 procent av de globala växthusgasutsläppen. Konsumtion och flöden i Sverige, kg per person och år: 13,7 kg kläder och hemtextil köps mer än 7,5 kilo hamnar i restavfallet 3,8 kg lämnas till ideella organisationer 0,8 kg köps begagnat Nettoinflödet av nya textilier per person till Sverige ökade med nästan 40 procent mellan åren 2000 och 2021. 70 procent av den insamlade begagnade textilen exporteras från Sverige, tre fjärdedelar av det återbrukas, en femtedel återvinns (ofta till trasor, isolering och kompositmaterial). Källor: Naturvårdsverket, Chalmers, UNEP, IVL DET FINNS EN SÅDAN VILJA OCH BEREDSKAP ATT FÖRSÖKA STÄLLA OM DEN HÄR MILJÖBELASTANDE BRANSCHEN.” Bristande textil-statistik innebär dock att sådana mål kan vara svåra att kontrollera, och kanske en anledning till att de saknas i det förslag som nu ligger för EHVOXW KRV (8 SDUODPHQWHW RFK 5nGHW Lär och hjälp konsumenter Producentansvar eller inte så är det centralt att få med sig konsumenterna. Det gäller att förändra och begränsa konsumtionen, att öka kunskapen om hur textilier ska skötas, och slutligen att få dem att lämna textil till insamling – om den inte innehåller material eller ämnen som gör dem olämpliga för återbruk eller återvinning. Det är en viktig uppgift som kommunerna har att ta tag i. – Det är viktigt att skapa en beteende- och kulturförändring, men konsumenterna måste också få reella möjligheter att kunna göra rätt. Inför ett rejält WH[WLO 527 J|U GHW G\UDUH DWW DQYlQGD ny råvara och sänk skatten på arbete! 7H[WLO 527 lU OlWW DWW LQI|UD RFK VNXOOH JH alla människor en morot för att reparera sin textil. Långsiktigt måste skattesystemet göras om. Det är ett globalt problem att råvarorna är för billiga och arbetet för dyrt, det gör det dyrt att göra rätt. I väntan på att de stora systemen ställs om kan YL nWPLQVWRQH HUEMXGD HQ WH[WLO 527
Nr 1 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 17 TEXTIL TEMA Anne Nilsson. I samarbete med Stockholms Stadsmission har Fristads testat återbruk av uttjänta arbetskläder till en exklusiv kollektion. I samarbe Stockholm har Fristad av uttjänta en exklus TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE JHWW RVV HWW Q\WW À|GH DY PDWHULDO VlJHU Anne Nilsson. Det har varit en utmaning att hitta ett À|GH I|U GHQ KlU W\SHQ DY SURGXNWLRQ L (XURSD PHQ JRWW VDPDUEHWH XQGHUOlWWDU – Vi ställer stora krav på våra kunder, precis som de ställer stora krav på oss. Det gäller att hitta de kunder som vill samma sak. På sikt kan man få med dem som inte sätter hållbarhet lika högt. *HQRP DWW E|UMD GlU GHW ¿QQV HWW intresse kan vi sätta strukturer. Vissa strömmar kommer från insamling i butiker som ingår i samarbetet, men då kan arbetskläder från andra tillverkare följa med. Det går till en mer lågvärdig återvinning, exempelvis i form av stoppning till bilindustrin. Återvunnet påverkar kvaliteten Idag återanvänds 15 procent av det insamlade materialet i produktionen. – Just nu tillåter inte tekniken mer. Vi testar i vårt labb så att det blir samma kvalitet som i övriga produkter. Om produkten inte kan användas under lika lång tid får vi ingen vinst. Men vi hoppas på innovation, så att det går att öka den delen. Omkring en tiondel av materialet som Fristads får in är inte lämpligt att mateULDOnWHUYLQQD GHW NDQ JlOOD UHÀH[HU RFK kläder med varselfärger som innehåller PFAS eller kontaminerad textil. I utbyte mot uttjänta kläder får kunderna tillgång till en mängd data över hur deras textilavfall hanteras och hur mycket koldioxid och vatten som sparas. Detaljerad information om tillverkningHQ UHGRYLVDV JHQRP HQ Vn NDOODG (3' PLOM|YDUXGHNODUDWLRQ Sn HQ VSHFL¿N produkt. Driver förändring Anne Nilsson ser positivt på det kommunala insamlingsansvaret för textil som regeringen nu beslutat om. Ännu är det oklart hur det påverkar producenternas möjligheter att ta emot uttjänta kläder. Det hindrar inte Fristads från att vilja sprida sitt arbetssätt. – Vi tänker att modellen är global i KXU VWUXNWXUHU ,7 O|VQLQJDU RFK ODJHU lösningar fungerar, även om man behöver hitta lokala samarbetspartners. Vi hoppas att andra aktörer kan använda modellen och att den kan skalas upp. 'HW ¿QQV HWW LQWUHVVH LQW\JDU $QQH 1LOVVRQ ,QWH PLQVW LQRP 67,&$ WKH 6FDQGLQDYLDQ 7H[WLOH ,QLWLDWLYH IRU Climate Action, som samlar en lång rad textilaktörer. ± $OOD lU LQWH PHG 0HQ GHW ¿QQV tillräckligt många för att driva en förändring. DEN GLOBALA återvinningsprocessen har tagits fram av Fristads Benelux- DYGHOQLQJ 8QGHU FHUWL¿HUDGHV HQ återvinningsprocess i Nederländerna, vilket innebär att Fristads också kan garantera spårbarheten i det återvunna materialet. – Vi har ett ansvar att jobba enligt Parisavtalet och halvera vårt avtryck. Men att vara ledande har också en kommersiell aspekt – kunderna efterfrågar det, säger Anne Nilsson, hållbarhetschef på Fristads. – Och när lagstiftningen kommer har vi redan det här på plats. Kunder skickar tillbaka Nära samarbete med de stora kunderna är en central del i Fristads cirkulära lösning. Det är nämligen framför allt genom att ta tillbaka uttjänta kläder som de kan återvinna materialet i sin produktion. Då vet de exakt vad det är för kvaliteter men också hur kläderna har använts av slutanvändarna. – Insamlandet har gjort det möjligt för oss att jobba med återvunnen råvara på ett helt nytt sätt och gör det möjligt att Egen retur Fristads har skapat en cirkulär infrastruktur för sina arbetskläder. Den omfattar kontroll av tillverkningen, återtag från kund, sortering och återvinning. Planen är att sprida sin modell till fler. återvinna gen retur
18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2024 TEMA TEXTIL GÖTEBORGS LÖSNING MED fastighetsnära textilinsamling testades under ett pilotprojekt 2014–2015 och har därefter permanentats. Här väljer fastighetsägare själva vilken av de utvalda organisationerna som ska hämta, liksom var insamlingen sker. Nu hoppas staden kunna fortsätta med samma modell för att klara sitt kommande insamlingsansvar. – Det är väldigt tacksamt att ha det här samarbetet, det har landat i något som känns attraktivt för alla parter, säger Sandra Alm, textilprocessledare på Kretslopp och vatten i Göteborg. Gratis För fastighetsägarna innebär detta system gratis insamling av textil och sannolikt mindre mängder i restavfallet. Ingen ¿QDQVLHOO HUVlWWQLQJ XWJnU IUnQ NRPPXQHQ WLOO GH LGHHOOD aktörerna, samtidigt står det dem fritt att tacka ja eller nej till ytterligare fastighetsägare. I avtalet regleras bland annat placering av kärl, arbetsmiljö vid hämtning och inrapportering av hanterade mängder. Det avtal som staden nu skrivit med de ideella organisationerna löper fram till januari 2025, då kravet om separat insamling av textilavfall träder i kraft. – Vi förutsätter att vi kommer att kunna fortsätta ha den här typen av insamling fastighetsnära i en blandad fraktion som sköts av ideella, men vilken typ av avtal och ersättning för det textilavfall som samlas in, det är lösningar som vi ska jobba fram under året. 0HG GU\JW SURFHQW DY LQYnQDUQD L ÀHUERVWDGVKXV lU fastighetsnära insamling av textil att föredra framför enbart insamling via återvinningsstationer och -centraler, menar Sandra Alm. Idag är det ett hundratal fastighetsägare som nappat på erbjudandet. När separat insamling blir obligatoriskt kommer det att omfatta tusentals bostadsfastigheter. Då kommer det också krävas någon form av ersättning till de organisationer som samlar in textilierna. I oktober skrev Göteborgs stad ett förnyat avtal med Björkåfrihet, Myrorna och Human Bridge om fastighetsnära insamling av textil, oavsett skick. Det är ett vinnande koncept, menar stadens företrädare. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE ideella Här ska samla in Ett vanligt sopkärl med låst lock och inkast kan fungera bra för textilinsamlingen. Placering utomhus underlättar hämtning jämfört med om kärlet sätts i tvättstugan, då nycklar eller koder måste delas ut.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=