DÖDEN / LIVET LDERS GRA¨NSEN˜ Hur gamla kan vi bli? Närmar vi oss en biologisk gräns för människans livslängd? Rapport från en vetenskaplig konfliktzon. text: Joakim Braun The 20th century was a century of redistribution of income. The 21st century could be a century of redistribution of work. – James Vaupel, Ageing populations: The challenges ahead 1. TRENDEN MOT ETT LÄNGRE LIV Om hydror, mortalitet och best practise Alla blir vi gamla. Men inte Hydra vulgaris – ett litet trådsmalt nässeldjur som slår sig ner på sötvattensvegetation och väntar på att mat simmar in i dess långa, letala tentakler. I likhet med börsbolag kan Hydra föröka sig genom avknoppning. På laboratoriet är Hydra populär: Avlägsna nervnätet, och den lever ändå; kör några hydror i mixern, och djuren återuppstår. En robust organism, alltså. Och så åldras den inte. Dödligheten är en vågrät linje under nästan hela livscykeln. Ge 100 hydror mat och logi, så är fem kvar efter 1 400 år. En evolutionsbaserad förklaringsmodell1 till åldrande och död säger att det naturliga urvalet missar egenskaper som framträder efter fertil ålder, och att arter därför samlar på sig gener som disponerar för sjukdom senare i livet. Men djur och växter åldras på alla möjliga sätt, visar en jämförelse av 46 arter. Späckhuggare och vattenloppor följer människans mönster rätt nära. Ökengoffersköldpaddan blir bara mer seglivad med åren. Och så finns där alltså H. vulgaris, det kufiska nässeldjuret med den konstanta dödligheten. En av författarna till studien är den ansedde amerikanske demografen James Vaupel, professor vid Danish Aging Research Center i Odense och grundare av Max-Planck-institutet för demografisk forskning i Rostock2. När Vaupel plottar de högsta medellivslängderna i världen (”best practise”) sedan 1840 och drar ut trendlinjen, så blir de flesta barn födda från år 2000 i utvecklade länder 100 år gamla, resonerar han. Vaupel hör till optimisterna (se sidan 24). Han konstaterar att verkligheten vederlagt ett otal historiska prognoser om en övre gräns för medellivslängden. Andra är skeptiska: I oktober argumenterade en studie i vetenskapstidskriften Nature för ett biologiskt livslängdstak. Omgående dök en Vaupel-signerad totalsågning upp på peer review-sajten Publons. 2. TACKA PER ALBIN FÖR 80-ÅRS-TÅRTAN Folkhälsoåtgärder på 1930-talet syns i dag Sveriges folkbokföring, från Tabellverkets inrättande 1749 och framåt, är en demografisk guldgruva. Låt oss återvända till året 1840. Då dog vart sjunde barn innan det fyllt ett år – en 1 I dag finns mer sofistikerade modeller: Allokeringsteori använder exempelvis begrepp som marginalkostnad och beskriver hur energi fördelas mellan behov som tillväxt, förökning och cellreparation. 2 Hos Max-Planck-institutet ligger även Human Mortality Database, som samlat in detaljerad befolknings- och dödlighetsstatistik från 38 länder. På mortality.org kan vem som helst ta del av uppgifterna. Vaupel-kurvan Längsta medellivslängd för kvinnor 1900 1950 2000 2040 95 år 85 75 65 När demografen James Vaupel plottar världens längsta medellivslängder vid varje tidpunkt sedan 1840 ser trendlinjen ut så här. 90 85 80 75 Källa: J. Oeppen, J. Vaupel: Broken Limits to Life Expectancy, Science, 2002. carnegie private banking Vintern 2016/2017 INSIKT 23 45 1840 1960 2060 55 SV läöngst ned Linjär regression Var är utplaningen? Medellivslängd, Sverige år The dashed red lines denote projec- tions of female life expectancy in Japan published by the United Nations in 1986, 1999, and 2001 NZ JP NO SV Övr. 70 Kvinnor vid födseln Kvinnor vid 65 år Män vid födseln Män vid 65 år Källa: SCB
Insikt vintern 2016/2017
To see the actual publication please follow the link above