LIVET / DÖDEN långt värre spädbarnsdödlighet än i något land i dag. Medellivslängden var 44 år. Befolkningspyramiden hade en bred bas och snabbt avsmalnande topp. I dag blir pyramiden alltmer pelarlik – svenskarna föder inte bara färre barn, utan lever också längre än någonsin3. – Sveriges medellivslängd följer ungefär best practise-kurvan: plus 3 månader per år under hela 1900-talet, säger Tommy Bengtsson, professor i demografi och ekonomisk historia vid Lunds universitet. – Från 1840 till 1950-talet beror den här ökningen för Sveriges del främst på att spädbarns- och barnadödligheten sjönk väldigt kraftigt. Det som driver utvecklingen just nu är att vuxen och framför allt äldredödligheten minskar. Barndomens livsmiljö betyder troligen mycket för hälsan i vuxen ålder, säger Tommy Bengtsson. – Att dagens vuxna har fått en bättre start än sina föräldrar beror framför allt på en minskad utsatthet för infektionssjukdomar, delvis till följd av folkhälsopolitik. Vi började isolera sjuka även på landsbygden, förbättra vattnet och så vidare. De här interventionerna gav väldigt tydliga effekter. 3. RÖKA, ÄTA OCH DÖ Sundare livsstil får oss att bli allt äldre Bland dem som fyllt 80 år är hjärt- och kärlsjukdomar vanligaste dödsorsak. Tumörer är näst vanligaste dödsorsak (se graf på sidan 22). – Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar och cancer går nu ner, och det driver den här trenden i medellivslängden. Det vi ser nu är en något ökad dödlighet i demenssjukdomar, sammanfattar Stefan Fors, docent i folkhälsovetenskap och forskare på Aging Research Center vid Karolinska Institutet. Livsstilsfaktorer har fått stor betydelse för dödligheten, förklarar Tommy Bengtsson: – Vi har sett ganska snabbt minskande dödlighet för äldre när aktiv och passiv rökning har minskat. När passiva rökare inte utsattes, fördröjdes deras hjärtinfarkter och annat med något år, och man fick snabba hälsoförbättringar. Övervikt kan också påverka medellivslängden, säger Stefan Fors: – Fetma-epidemin som man ser i USA, men delvis även i Sverige, är en oroväckande riskfaktor som antagligen får ökad betydelse. Långtidsutredningen spekulerar i medicintekniska språng på några decenniers sikt: Kroppsförstärkning, biologiska reservdelar, nanorobotar. James Vaupel lägger till genanpassade Äldre på frammarsch Åldersfördelning, Sverige, 1860–2100 2016 2000 2100 Det kostar att bli gammal Oentlig konsumtion per person 400 300 200 100 0 90 år 80 70 60 Utbildning Omsorg Sjukvård Övrigt ”VI VET INTE VAR GRÄNSEN GÅR” Den amerikanske demografen James Vaupel om den ökande medellivslängden och medicintekniska framsteg som kan få oss bli ännu äldre. Sedan lång tid har medellivslängden ökat med 2–3 år varje decennium i de flesta länder, och inget tyder på att trenden saktar in, konstaterar James Vaupel. – Kanske går en gräns någonstans, men vi vet inte var. Hur gamla kan vi bli? – I en Nature-artikel nyligen hävdades att det finns starka indikationer på att vi närmar oss människans maximala livslängd. Det är en av de sämsta artiklar jag sett i Nature – inga nya fakta alls, bara en hög dåliga data. Återigen: Visst kan det existera en övre gräns för människans livslängd, men var den i så fall går kan vi än så länge inte säga. Är du orolig för samhällsekonomin? – Inte alls. När vi lever längre med hälsan i behåll behöver den genomsnittliga pensionsåldern höjas i samma takt. Här i Danmark har vi ett system där åldern för folkepension successivt justeras upp till medellivslängden minus 15 år. – Om fler arbetar kan de jobba färre timmar i snitt. Jag tror att vi får se allt kortare arbetsveckor. Deltidsjobb lär bli mycket vanligare på sikt, eftersom fler äldre stannar kvar på arbetsmarknaden om de får kortare arbetsvecka och möjlighet att jobba deltid. – Mycket tyder också på vi blir friskare och mer långlivade av att jobba längre. Att umgås, prata, använda hjärnan, kliva upp på morgonen – allt detta mår vi bra av. Vilka tänkbara medicinska framsteg på 10-20 års sikt kan göra att vi lever ännu längre? – Kanske gör vi stora framsteg inom cancerterapi. En lovande metod är genteknik som får immunceller att döda cancerceller. Vi kanske också kommer långt när det gäller att skjuta upp eller lindra demens. Sedan finns precision medicine, där behandlingar anpassas efter patientens genetiska förutsättningar. Vi har också fått CRISPR-tekniken, som kanske låter oss ersätta sjukdomsalstrande gener med gener som minskar sjukdomsrisken. Vi blir allt bättre på att rekonstruera och regenerera vävnader och organ. På mycket lång sikt kanske vi får nanorobotar som sprutas in och dödar cancerceller. – Hittills har vi skjutit fram åldrandet – dagens 80 är gårdagens 70. Men just nu pågår också mycket forskning om olika sätt att bromsa åldrandet. Om det lyckas, kan vi få en kraftigt ökad livslängd. n 24 INSIKT Vintern 2016/2017 carnegie private banking MAX PLANCK INSTITUTE FOR DEMOGRAPHIC RESEARCH James Vaupel n Ålder: 71 år. Bor: I den danska fiskestaden Kerteminde, med hustrun Bodil. ”I juni nästa år har vi varit gifta i 50 år.” Intressen: Cykla, laga mat, påta i trädgården, leka med de tre barnbarnen. På nattduksbordet: Herodotos historia. Övrigt: Mormor Anna var från Eskilstuna. 3 I dag är medellivslängden vid födseln för män 80 år, för kvinnor 84 år. Men de som blivit så gamla lever i genomsnitt i 8-10 år till. 1900 0 år 50 år 100 år Höginkomsttagare lever längre Medellivslängd vid 30 år, efter inkomst 50 Kvartil 1 2 3 4 65–79 years 50–64 years 15–49 years 65+ år 40–64 år 15–39 år 0–14 år tkr/år Kvinnor Män KÄLLOR (DIAGRAM): SCB; LÅNGTIDSUTREDNINGEN; SCB
Insikt vintern 2016/2017
To see the actual publication please follow the link above