ENTREPRENÖRSKAP / PENGARNA Många entreprenörer med relativt små bolag behöver förr eller senare knyta nyckelpersoner hårdare till sig genom att erbjuda delägarskap. Det kan också vara så att en bolagsägare behöver söka externt efter en kompanjon för att kunna ta nästa steg i verksamhetens utveckling. Hur man i praktiken släpper in nya delägare i bolaget beror bland annat på dess storlek. När det gäller större företag kan det vara aktuellt att introducera någon form av incitamentsprogram, exempelvis aktiesparprogram. Men i de många mindre bolagen, med ett mycket begränsat antal delägare och anställda, är det snarare aktuellt med ett mer påtagligt och tydligt delägarskap/kompanjonskap. Innan ett sådant blir verklighet ska många viktiga frågor besvaras. Det handlar om att ta ställning till sådant som: Hur stor del av företaget ska den nya delägaren få? Hur ska företaget värderas? Vilka rättigheter och skyldigheter får den nya delägaren? Hur ska riktlinjer för kommande utdelningar och konsolidering se ut? X Kompanjonavtal. Vi kan inte nog betona att ett delägarskap kräver regler för hur verksamheten ska drivas och beslut ska fattas i fortsättningen. Det kan tyckas självklart, men vi ser alltför många fall då detta glömts bort, vilket i förlängningen leder till beslutsförlamning i företaget. Det är därför klokt att sätta förhållningsregler på pränt i ett så kallat kompanjonavtal. Det ska ge svar på frågor som: 1. Hur ska beslut fattas? Enkel eller kvalificerad majoritet? 2. Vad händer om någon av er vill sälja aktier i bolaget? 3. Om någon av er vill sluta jobba i företaget, ska man då få vara kvar som delägare? 4. Vad händer om någon av er avlider? 5. Vad händer om ni ska ta in nya delägare? 6. Hur ska bolaget värderas i samband med att delägare köps ut eller släpps in? 7. Vad händer om en tredje part vill köpa företaget? 8. Vad ska hända om någon av er inte sköter sig? X Prissättning. När en tidigare anställd ska släppas in som delägare ligger en utmaning i att hitta en prissättning som inte betraktas som en förmån – men samtidigt kan finansieras av den nya delägaren. Ska den tidigare anställde ta del av tidigare års upparbetade vinster kan det uppstå en förmånsbeskattningssituation, då man kan anta att det låga priset är en ersättning för arbetsinsatser. Den anställde och företaget kan då drabbas av högre skatt och arbetsgivaravgifter än vad man tänkt sig. Vårt råd är att försöka hitta ett marknadsvärde som gör det möjligt för den tidigare anställde att finansiera sitt förvärv. Ofta finns goda möjligheter att minska bolagets substans och därmed marknadsvärde genom en renodling av bolaget på så sätt att exempelvis överlikviditet delas ut till ett befintligt eller nybildat holdingbolag. Utan att gå in på detaljer finns det accepterade sätt att åstadkomma en utökad krets av delägare till rimliga kostnader. Tänk på att en förmånsbeskattningssituation kan föreligga såväl när du som huvudägare säljer aktier till en anställd under marknadsvärde som när den anställde får bli delägare genom en nyemission. X Lösa ut delägare. Med tiden kan det uppkomma situationer då en delägare vill dra sig ur. Går bolaget bra, och har en betydande överlikviditet, är detta i regel relativt oproblematiskt, och sker i praktiken ofta genom inlösen till ett gällande och rimligt marknadsvärde – värderat efter principer som kompanjonavtalet förhoppningsvis föreskriver. Finns det inte likvider i bolaget så kan inlösen av aktier vara ett bekymmer. Erfarenheten säger oss att extern KOMPANJONSKAP UTAN ÅNGERVECKA 1+1=3. Med en kompanjon i bolaget kan verksamheten få ny energi – men spänningar kan också uppstå. Tänk långsiktigt och arbeta proaktivt för att undvik framtida problem, råder skattejuristen Peter Grufman. Peter Grufman är skatterådgivare på Carnegie Private Banking. peter.grufman@carnegie.se Med tiden kan det uppkomma situationer då en delägare vill dra sig ur. Läge för ett kompanjonavtal? ISTOCKPHOTO carnegie private banking Vintern 2016/2017 INSIKT 49
Insikt vintern 2016/2017
To see the actual publication please follow the link above