6 ● MILJÖ PÅVERKAR GENER. Rökte din mormor när hon var gravid? I så fall har du och dina syskon runt 20 procent större risk att drabbas av astma. Det visar en ny, stor studie vid Umeå universitet. Andelen barn med astma har ökat snabbt de senaste 50 åren. Ett välkänt samband är att kvinnor som röker under graviditeten oftare får barn med astma och luftvägsbesvär. I studien som följt över 66000 barn kan nu forskare vid Umeå universitet slå fast att även mormödrars rökning under graviditeten ökar risken för astma hos deras framtida barnbarn. – Styrkan i vår studie är att den baseras på uppgifter om rökvanor som samlats in av barnmorskor i samband med mödrars besök på mödravårdscentralen. Uppläggningen gör exempelvis att rökande kvinnor inte kunnat tacka nej att ingå i studien, inte heller har mammor till barn med astma kunnat bli överrepresenterade, säger professor Bertil Forsberg. Resultaten visar att den förhöjda risken att utveckla astma kvarstod oavsett om barnets mamma rökte eller inte. Barn som inte själva varit exponerade för tobaksrök under fosterlivet hade ändå 10–20 procent ökad risk för astma om deras mormor rökt under sin graviditet. Och den ökade risken gällde inte bara under barnets första månader, utan kvarstod under hela förskoleåldern. Men hur förklarar Umeåforskarna resultaten? Jo, astma orsakas av både arv och miljö, och att andelen barn med astma har ökat de senaste decennierna beror sannolikt till stor del på miljöförändringar. Men, senare års forskning har visat att en miljöfaktor som tobaksrök även kan leda till förändringar i hur vissa gener uttrycks. Sådana så kallade epigenetiska förändringar kan föras vidare till kommande generationer och påverka risken för sjukdom. Docenten och barnläkaren Lennart Bråbäck, som ingår i forskargruppen, tror att studien kan öka förståelsen för astmasjukdomens utveckling. – Det är välkänt att rökning under graviditet ökar risken för astma hos barnen. Rökning under graviditet har minskat kraftigt under de senaste årtiondena, men hittills har detta inte lett till att astma bland barn blivit ovanligare. En förklaring kan vara att tidigare generationers rökvanor fortfarande påverkar astmaförekomsten hos barnbarnen. NOTISER SÄRSKILT FARLIGA ÄMNEN Sverige vill föra upp tre kemikalier på EU:s kandidatlista över särskilt farliga ämnen. Två av dem, DCHP och PFNA, kan orsaka fosterskador och ett, HDDA, är allergiframkallande. Det används i bland annat lim och kan orsaka hudallergi. Det är första gången ett hudallergiskt ämne föreslås. När ett ämne tas upp på listan innebär det att kraven skärps när det gäller att informera om innehållet av ämnet i varor. Beslut i frågan väntas till jul. BRIST PÅ ALLERGOLOGER Webbtidningen Sjukhusläkaren har frågat specialistläkarföreningarna; Hur många specialister saknas det inom din specialitet och hur ser det ut i framtiden? Föreningen för allergisjukdomar svarar att det saknas 50 allergologer och att framtidsprognosen är att det kommer att vara en brist på 35 stycken om fem år. Specialiteten är en tillläggsspecialitet vilket gör att fler läkare kan bli allergispecialist, men utbildningstiden blir lång, vilket försvårar rekrytering. MEDICIN I BREVLÅDAN Apotek Hjärtat inför som första apotekskedja en ny tjänst som innebär att den kund som får beskedet att ett specifikt läkemedel saknas, kan få medicinen hemskickad med posten utan kostnad. Cirka fem procent av läkemedlen lämnas av olika skäl inte ut direkt till kunden. Servicegraden är på samma nivå som innan omregleringen av apoteksmarknaden och skiljer sig inte mellan apotekskedjorna. Mer astma om mormor rökt ●DIMMA FRÅN SKÄRVÄTSKOR. En stor del av de hälsoproblem som orsakas av skärvätskor har minskat under de senaste decennierna, exempelvis hudproblem och risk för cancer. Samtidigt har en del industrier med skärande bearbetning noterat utbrott av mer diffusa luftvägsproblem, som verkar kunna utvecklas till allvarliga luftvägsproblem som astma eller allergisk alveolit. Tillsammans med åtta verkstadsföretag har IVL Svenska Miljöinstitutet studerat hur skärvätskedimma uppstår och sprids. Studien visar hur arbetsmetoder, maskiner, inkapslingar och ventilation kan utformas så att både spridningen och de anställdas exponering minimeras. Resultatet av IVL:s projekt kommer nu att användas i utbildningar om arbete med skärvätskor. – I det här projektet har vi arbetat med ett ingenjörsmässigt angreppssätt på problemet. Även om man inte vet exakt vad i skärvätskan som ger upphov till luftvägsbesvären, måste man ändå vidta åtgärder som förebygger och minskar besvären. Projektet visar hur man kan göra detta inom verkstadsindustrin, säger Ann-Beth Antonsson på IVL Svenska Miljöinstitutet. Projektet har tagit fram en kort sammanfattning om hur verkstadsindustrin kan arbeta med åtgärder, både i de situationer där problem redan har uppstått, vid drift och underhåll, och förebyggande vid om- och nybyggnad. Läs mer om studien och rekommendationer om åtgärder i rapporten Effektiva åtgärder mot luftvägsproblem från skärvätskor på www.ivl.se/publikationer. Problem med skärvätska COLOURBOX
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=