Allergia_4-21

5 om mänskliga rättigheter för barn, som slår fast att barn har rätt till utbildning. Därefter kommer FN:s konvention om perso- ner med funktionsvariation som säger att personer med funktionsvariation har rätt till utbildning på samma villkor som alla andra. Till sist finns den svenska skollagen, som förvisso inte är konkret i vilka anpassningar som behöver göras och vad som kan krävas, men som fastställer rätten till en lik- värdig utbildning för alla barn. – Skollagen kan tyckas luddig, men den är jätte- tydlig: skolan är skyldig att göra de anpassningar som behövs för att alla barn ska klara sin skolgång och nå uppsatta mål. Övergripande ansvar har huvudmannen för skolan, det vill säga kommunen eller styrelsen för den fristående skolan, men rektor är ansvarig för sin skola och skolan kan behöva ut- reda ifall ett barn är i behov av särskilt stöd. I Sverige råder skolplikt vilket innebär att vårdnadshavaren är skyldig att se till att barnet kommer till skolan, vilket också står i skollagen. Det kan jämföras med läroplikt som finns i vissa andra länder vilket bland annat ger möjlighet till hemundervisning. – Jag vet att det finns vårdnadshavare som öns- kar att vi hade läroplikt i stället, så att de slapp skicka sina barn till skolan. Men jag tycker det är bra att vi har skolplikt. Det sätter press på oss i skolan att göra den tillgänglig för alla. VIKTIGT ARBETA FÖREBYGGANDE. Socialstyrelsen pekar i en utredning från 2013 på en rad problem när det gäller anpassning av skolan och förskolan till de behov barn med överkänslighet har. Bland annat att det ofta görs särlösningar för de drabba- de barnen, vilket kan upplevas utpekande och stig- matiserande. Man efterlyser i stället mer generella lösningar och förebyggande allergiarbete. Ingrid Kallström Bengtsson anser att både individuella lösningar och förebyggande arbete behövs. – Vissa anpassningar måste vara unika för bar- net eftersom allergisjukdomar kan se så olika ut och spänna så brett. Men det blir tokigt om för mycket fokus läggs på individen. Som jag ser det kan vi göra mycket mer på generell basis och jobba förebyggande. På Prästängsskolan arbetar man förebyggande när det gäller exempelvis städning, luftkvalitet och mat. Till grund för det arbetet använder man sig av verktyget Allergironden där även skolsköterska och elevhälsoteam är inblandade. – Allergironden finns digitalt på Astma- och Allergiförbundets hemsida och är lätt för skolan att fylla i. Första gången man gör det är det ganska omfattande, men när det är gjort har man en bra grund och kan fylla på om något ändras. Men man jobbar också med individuella lös- ningar. Får Ingrid Kallström Bengtsson veta att barn med astma och/eller allergi ska börja på sko- lan vänder hon sig till föräldrarna för att få veta vad skolan behöver göra för att möta just det bar- nets behov. – Det kan handla om att lägga scheman på ett visst sätt, som att ha idrott och slöjd tidigt på mor- gonen innan andra klasser varit där och dammat. Då blir det heller inte stigmatiserande för barnet ifråga, schemat gäller ju hela klassen. Det är också bra om familjen kan ha en kontaktperson i köket. Det viktiga är att vi får kännedom om allt, för vi vill göra rätt. Skolor gör inte fel av illvilja, utan av okunskap. Viktigt också att information förmedlas mellan skola och fritidshem, då många barn till- bringar en del av sin dag där. HÖGT PRIS FÖR BARNEN. För barn med astma/ allergi kan en icke anpassad skolmiljö leda till att man presterar sämre och har svårigheter med kon- centrationen. Det kan till och med bli så att fokus hamnar på koncentrationsförmågan, när proble- met egentligen bottnar i allergi. Men det saknas färska studier på området, påpekar Ingrid Kall- ström Bengtsson. – För 20 år sedan kom en avhandling som visa- de att elever med astma och allergi inte ges samma möjlighet att höja sina resultat som andra. Men vad jag vet finns ingen aktuell forskning, det är inte en prioriterad fråga. Det finns en inbyggd svårighet i detta, menar Ingrid Kallström Bengtsson, att allergi har blivit så Ingrid Kallström Bengtsson är biträdande rek- tor, men har också erfarenhet av egna aller- giska barn samt sitter i styrelsen för Astma- och Allergiförbundets forskningsfond. Som rektor vill jag att alla barn ska nå sina mål och utvecklas så långt som möjligt. ” ▲