TIFF nr 4 / 2022 29 • Förväntat innehåll i beställd verksamhet – Kan ökat nyttjande av standarder öka gemensam bild av förväntan på innehåll och resultat? – Stöd i effektiv anpassning? • Kalkylerbarhet – Hur kan metoden som i sig är iterativ och rekursiv ”avgränsas” så att den blir kalkylerbar? – ”Level of effort”? – ”Definition of done”? • Typminskning av leverabler – Kan floran av till exempel informationsprodukter minskas? • Standardisering av leverabler inom kravelement (”gemensam basplatta”) – Kan leveranser av information och data standardiseras? – Kan ökat nyttjande av standarder förenkla informationsutbyte? – Format? – Modell? • Övergång till att prata IPS – Begreppet ILS byts på flera ställen av flera aktörer till IPS (Integrated Product Support). – Ökad tydlighet i kommunikation kring verksamheten och dess innebörd? – Övergång inom FMV? Helt eller delvis? I vilka gränsytor? Fortfarande långvarigt åtagande – underhållssäkerhet över tid I dessa tider aktualiseras begrepp som försörjningstrygghet. Området omfattar inte enbart att få tag i och kunna anskaffa nya materielsystem eller mer av det som redan finns utan omfattar även motsvarande försörjning av exempelvis reservmateriel och tillgång till reparationsresurser. Inom ILS hamnar frågan under hatten underhållssäkerhet. En eventuell föreställning om att vi kan få tag i allt som vi behöver när vi behöver det, från en marknad, förändras beroende på omvärldsläge. Under lång tid har fokus legat på fredsperspektivet med kostnadseffektivitet som överordnat mål vid uppbyggnad av systemens drift- och underhållssäkerhet. Resurser för teknisk tjänst, driftsäkerhet och uthållighet har i undantag anskaffats för krigsscenariot. Dagens fokus vrids mot att säkerställa förbandens förmåga i krig vilket innebär en omläggning av dimensioneringsprinciperna. Likväl som det är väsentligt att ta fram rätt systemlösning under rådande omständigheter så är en viktig del att skapa och bevara förutsättningar för att om möjligt kunna förflytta systemlösningen mellan t ex olika beredskapsgrader och principer för dimensionering. Uppnådd nivå skulle kunna beskrivas i någon form av mognadsgrad ”Logistics Support Readiness Level alt Supportability Readiness Level”, se Figur 12. När system skapas så integreras en rad förutsättningar för driftsäkerhet, inkluderat underhållssäkerhet. Integration kan illustreras enligt Figur 13, se sidan 30. För större system så medför integration av systemelement i systemnivåer till delsystem och system även mer komplex integration av element för underhållsäkerhet. Det kan illustreras i visuell effekt enligt Figur 14, se sidan 30. För att kunna begripa vad ett sammansatt system innebär i perspektivet underhållssäkerhet så behövs tillgång till information och data samt analys. Systemet behöver inte vara överdrivet komplicerat förrän de sammansatta egenskaperna blir svåra att reda ut ”manuellt”. Information, data och analysförmåga För att kunna skapa bedömnings- och beslutsunderlag beträffande underhållsäkerhet över ett systems hela livscykel så är fångst och förvaltning av information och data väldigt viktigt. Någon har uttryckt att information och data är en strategisk resurs. I tidiga skeden så är tillgång till data från drift- och materieluppföljning viktig för att kunna göra jämförande bedömningar utifrån liknande system som varit i drift. I senare skeden är tillgång till materieldata och data kring prestanda i föreArtikelserie Integrerat Logistikstöd, ILS Figur 11: Stöd till gemensam förståelse. Figur 12: Exempel uttryckt Logistics Support Readiness Level. >>>
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=