TEMA: KARRIÄR 23 hället erbjuder sina medborgare. Frågan har en bred och djup förankring i det norska samhället och är ett välkänt begrepp inom kommunerna. Sedan några år ställer lagstiftningen tydliga krav på universell utformning inom informations- och kommunikationsteknik, transport, byggnader och utemiljöer. Det handlar om ”skall-krav”. – Det är en annorlunda situation i Norge, jämfört med i Sverige. Myndigheternas satsningar på ”Ergoterapeuter med den här kompetensen kan bli en brygga mellan tekniken och människan.” universell utformning är omfattande. Det finns stort intresse för fortsatt utveckling, inte minst inom utbildningsområdet. Hon berättar att utbildningen utgår från kunskapsbaserad praxis, det vill säga forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap med ett tydligt brukarperspektiv och utformning från brukarnas behov. De deltar även i forskningsprojekten. En stor skillnad jämfört med traditionell arbetsterapeutbildning är de tydliga satsningsområdena. Studenterna får både teoretisk och praktisk träning inom satsningsområdena, kunskap i lagstiftning och de regelverk som styr vad som bör uppfyllas. Studenterna lär sig ett tvärprofessionellt arbetssätt, som gör att de tränas i att samverka med andra yrkesgrupper utanför hälsosektorn. I utbildningen ingår en projektledarkurs. Yrkesverksamma designer och projektledare medverkar också som lärare på utbildningen. Tillsammans med en teknisk institution på högskolan genomför eleverna en kurs och får lösa ett problem för en uppdragsgivare inom hälsosektorn, antingen en kommun eller ett företag. – Det är ett väldigt bra sätt att tillvarata varandras kompetenser. ”Ergoterapeuter” med den här kompetensen kan bli en brygga mellan tekniken och människan. God förståelse för teknik och kunskap om utformning och brukarbehov gör oss till en bra partner. Det handlar om att lösa problemen tillsammans med någon, inte åt någon. Evastina Björk tror att utbildningen kan bidra till att göra arbetsterapeuter mer innovativa – och att det finns många uppgifter för arbetsterapeuter som vill vara med och påverka utformningen av produkter och tjänster. Något som är värdefullt i en tid när vårt samhälle blir alltmer teknik fokuserat samtidigt som kunskapen om brukarens olika behov och (o)förmåga att hantera teknik är ett eftersatt område. Enligt Evastina Björk är det dessutom ett behov som kommer att öka när antalet äldre blir ännu fler och de fortsätter att bo hemma och leva självständigt. Delaktighet är också viktigt för vårt välbefinnande och påverkar hälsan. Det innebär många nya frågor och områden att ta tag i för arbetsterapeuter med denna kompetens. – Alla har lika rätt till deltagande i samhället. Det är en mänsklig rättighet. Vi måste öka medvetenheten om att det finns stora orättvisor i samhället för olika grupper. Om man har kognitiva svårigheter – hur är samhället utformat för att möta deras behov? Eller när det gäller migrationspolitiken – hur skapas meningsfulla aktiviteter på asylboenden? Eller inom kriminalvården – vad är viktigt för den enskilde som ska återvända till samhället efter en tid avskild från samhället? Här har vi kvar många utmaningar där ergoterapeuter kan bidra i framtiden. ¶ Under sitt arbetsliv har Evastina Björk bland annat startat eget företag, doktorerat och undervisat på olika hög skolor. I dag är hon förste amanuens och docent i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Gjövik, Norge.
Arbetsterapeuten nr 5 - 2015
To see the actual publication please follow the link above