”Det är viktigt med förståelse och smidighet och att ha en acceptans för olikheter. Det är människor med olika kulturell bakgrund och ibland blir det krockar,” säger Anna Nergelius. 27 göra som arbetsterapeut, och när det finns andra behov informera och hänvisa vidare. – Man kan inte och behöver inte lösa allting. Patienterna är tacksamma för det som görs. På vägen tillbaks till Törnrosens vårdcentral, en av de två vårdcentraler Anna ansvarar för, passerar vi fotbollsplanen Zlatan Court som ligger strax intill. På Törnrosens vårdcentral öppnade för snart tjugo år sedan landets första mottagning för flyktingar, det som senare blev Flyktinghälsan och som nu återigen är en filial, dock på annan adress. – Jag trivs jättebra. Rosengård är en mycket spännande stadsdel att jobba i. En bekräftelse är att hon snart arbetat trettio år i stadsdelen, sedan 1988. En långsam inskolning säger hon med ett stort leende och konstaterar att arbetet har förändrats genom åren. Det speglar världsutvecklingen i antalet flyktingar och migranter hon möter – hösten 2015 kom som mest 1 000 flyktingar per dygn till Malmö – men även när det handlar om skador, sjukdomar och segregation. Det är också vanligare att hon behandlar gömda flyktingar. En annan grupp är ensamkommande flyktingbarn, bland annat från Somalia och Afghanistan med olika typer av handskador. – Många öden liknar varandra men alla barn är olika och ingen hand är den andra lik. Det kan handla om skador från taggtrådsstängsel de fått under flykten eller granatskador och skottskador. Granatsplitter som sitter kvar kan orsaka både oro, smärta och motoriska problem. Som i fallet med en pojke hon nyligen behandlade. Det som besvärade honom mest, förutom smärtan i handen, var finmotoriken. Det var svårt att hålla pennan och forma bokstäverna r och v rätt – och påpekande från svenskläraren att han stavade fel bekymrade honom rejält. – Skolan betyder allt för honom. Vi koncentrerade oss på skrivsvårigheterna. Jag använde Mafraband och fick tummen i ett läge som gav bättre grepp om pennan, han fick också tips på olika typer av pennor. Remiss är skickad till handkirurgiska kliniken, men det kan bli en lång väntan. Asylsökande barn har rätt till vård på samma villkor som barn som bor i Sverige. Asylprocessen kan vara utdragen, säger Anna. – Att täcka både kommun, primärvårdsnivå och i viss mån specialistnivå är en utmaning som arbetsterapeut. De fysiska skadorna är synliga, men andra förluster syns inte. Som att förlora sitt gamla liv, familjemedlemmar, arbete och språklig identitet. Aktivitetsförlusten är gemensam för många och en riskfaktor för ohälsa. När aktivitetsfrågan kommer upp försöker Anna uppmuntra, vägleda eller tipsa om hur patienterna kan gå vidare. Men understryker hon, med mer tid och resurser hade hon kunnat bidra till integrationsarbetet i större utsträckning. – Det hade varit spännande att starta ReDO-grupper (vardagsrevidering) för flyktingar eller strax efter uppehållstillståndet. Den här tiden kan bli som ett vakuum, och meningsfulla aktiviteter behövs för att det inte ska bli en bortkastad period. ¶ Läs om det nya kunskapscentret för migration i Region Skåne
Arbetsterapeuten nr 2 2016
To see the actual publication please follow the link above