FORSKNING/DEBATT Med sin debattartikel vill Hans Jonsson väcka ett samtal om en ny svensk begreppsapparat för arbetsterapi. På arbetsterapeuterna.se/begreppsdebatt kan du tycka till. 39 Vad tycker du om Hans Jonssons förslag till nya begrepp? På arbetsterapeuterna. terminologi på svenska. se/begreppsdebatt kan Du kan också mejla dina du kommentera Hans synpunkter direkt till Jonssons förslag till ny Hans.Jonsson@ki.se. den situation vi har att förhålla oss till. Jag har själv förhållit mig passiv i brist på konstruktiva förslag och det var faktiskt en student i en magisterkurs i aktivitetsvetenskap som från början föreslog det som jag nu här nedan ska försöka utveckla. ”Varför definierar vi inte helt enkelt aktivitet som occupation och så får vi ha en annan definition av activity” – ungefär så sa hon. Detta slog an ett tankefrö hos mig som lade sig där för att gro. Ja varför inte?? Då har vi ju också kvar översättningen av occupational science som aktivitetsvetenskap. Och ”activity” det är ju den objektiva (abstrakta) benämningen som vi har kommit överens om i en kultur – aktivitetens form helt enkelt (detta sa ju David Nelson redan 1988 när han myntade begreppet occupational form). Så utifrån detta och min kunskap om den internationella (=engelskspråkiga) diskussionen vill jag nedan föreslå en svenskspråkig inomvetenskaplig begreppsapparat. Modeller och definitioner som inspirerat mig är Kielhofner, Nelson, AOTA-position paper, COPM, Wilcock, Occupational Sciences första bok, ENOTHE, och Pierce (AOTA 1995; ENOTHE 2015; Kielhofner 1988; 1995; Nelson 1988; Pierce 2001; 2014; Townsend & Polatajko 1997; Wilcock 1998; Zemke & Clark 1996). Jag för också in en definition av ett aktivitetsperspektiv då jag själv ofta använder det begreppet som ett uttryck för vår disciplins unika perspektiv på människan. Det ger också möjlighet för att uttrycka de centrala delarna i detta perspektiv. Definitionen bygger på en artikel i JOS där jag är medförfattare (Njelesani, Tang, Jonsson & Polatajko, 2014). Dock har den negativa aspekten på görandet lagts till i den svenska definitionen. Jag ser detta inte som en slutprodukt utan som början på en levande dialog där vi kollektivt utvecklar vår gemensamma begreppsapparat på svenska språket. Det är helt enkelt dags att sluta stoppa huvudet i sanden och ta tjuren vid hornen – vi är mogna för det (hoppas jag). På följande sida följer mitt förslag på begreppsapparat och medföljande definition: »
Arbetsterapeuten nr 2 2016
To see the actual publication please follow the link above