Hur fungerar den digitala arbetsmiljön på ditt jobb? Mia Svensson Burghard, Malmö – För mig, som MAR, fungerar det oftast bra, men för legitimerade finns det en frustration då de ofta behöver dokumentera på två ställen. Till exempel ska en avvikelse registreras i ett system och också föras in i journalen. Bodil Evertsson, Östersund – Jag måste vara tillgänglig, men jag har sällan akuta ärenden som inte kan vänta till nästa dag. Det kan vara stressigt att ständigt ha koll och hinna läsa, svara och rensa i en stor mängd mejl, men det är vardagen, det måste hanteras. Louise Malmros, Västerås – Tidigare hade vi olika inloggning för varje vårdcentral. Nu har vi fått ett nytt system där allt är åtkomligt, vilket fungerar bra. Eftersom vi reser mycket hade jag uppskattat en smartphone, då skulle vi ha tillgång till schema även om vi inte är vid en dator. ”Vi är bra på arbetsmiljöarbete i Sverige, men inom digital arbetsmiljö ligger vi långt efter." FOTO: LINDA SWARTZ 43 arbete, men denna information kan vara svår att hitta och sammanställa på grund av dålig struktur och rollanpassning av it-stödet. De tillfrågade är också missnöjda med delaktigheten och processerna vid införandet av nya it-system. Rapportförfattarna understryker att införandet av ett nytt it-system på en arbetsplats inte bara handlar om ny teknik. Det innebär att organisationen, roller och sättet att arbeta påverkas. Införandeprocessen måste därför omfatta hela verksamheten och inte bara handla om att lära ut tekniken. Den samlade forskningen visar att risken för negativa effekter av ett systeminförande minskar om användarna får delta aktivt och kontinuerligt i processen. – Det viktigaste när ett nytt datorsystem ska införas är att personalen får bra utbildning. Det allra bästa är när utbildningen blir en del av själva systemanpassningen. Det finns en sådan utvecklarmetod, men den används inte ofta, säger Jan Gulliksen. Han beklagar att det generellt inte är rutin hos it-utvecklarna att blanda in användarna, eller ens beställarna, i skapandet av ett nytt system. Det finns svensk forskning om hur sådan användarmedverkan kan organiseras. Men alltför ofta införs alltså it-system som i stället för att underlätta för användarna skapar frustration och skadlig stress. Oplanerade avbrott och förlängda svarstider är exempel på sådant som ger snabb pulsökning och produktion av stresshormoner. Jan Gulliksen säger att man som användare måste ställa krav på att it-stödet fungerar till de arbetsuppgifter det är utvecklat för. – Undermåliga it-stöd får helt enkelt inte finnas. Men det är tyvärr jättesvårt för anställda att få gehör för förändringsförslag. Jan Gulliksen framhåller att svensk arbetsmiljölagstiftning är unik, men att de verktyg som finns för att förebygga och motverka arbetsmiljöproblem inte tillämpas fullt ut i det digitaliserade arbetslivet. Han tror på införandet av ”digitala skyddsombud” som tittar på arbetsmiljön i it-systemen. Dessa ombud kan exempelvis delta i så kallade it-skyddsronder där representanter från både verksamheten och systemleverantören tillsammans går igenom många olika aspekter på den digitala arbetsmiljön enligt en checklista, till exempel användbarhet, säkerhet, fysisk miljö, teknik, kommunikation och utbildning. Detta är ett redskap som Jan Gulliksen skulle vilja se en vidareutveckling av. – Vi är bra på arbetsmiljöarbete i Sverige, men inom digital arbetsmiljö ligger vi långt efter. Det är ju inte ”rocket science”, men kräver förståelse och insikt från arbetsgivare och politiker. Statliga myndigheter skulle kunna gå före. Varför inte börja där med att skapa en tillfredsställande digital arbetsmiljö? ¶ Jan Gulliksen vill se ökat fokus på att motverka arbetsmiljöproblem orsakade av digitaliseringen av arbetslivet.
Arbetsterapeuten nr 2 2016
To see the actual publication please follow the link above