Page 28

Arbetsterapeuten nr 3 2016

boktips! LEDA KÄNSLOMÄSSIGT KRÄVANDE ARBETE Merike Hansson (red.) Gothia Förlag Rakryggad chef står för sina beslut att personligen stå för sina val. Det säger Tomas Brytting, professor i organisationsetik. Hans senaste bok heter ”Chef i omsorgen” och kom i höstas. 28 Chef i känslokrävande verksamheter Många som jobbar inom omsorgen och socialt arbete upplever sitt arbete som givande, meningsfullt och tillfredsställande. Men ett sådant jobb kan också vara känslomässigt krävande, med bristfällig arbetsmiljö, stress och en upplevelse av otillräcklighet. Det är här du som chef kommer in i bilden! Du säkerställer att personalen utvecklas, trivs och stannar kvar. Ett gott ledarskap minskar risken för att din personal drabbas av utbrändhet och sjukskrivning. Boken ger dig som chef kunskaper och verktyg hur du kan leda och stärka dina medarbetare i en verksamhet som ställer höga krav på dem. LEDARSKAP chef som agerar etiskt ser det som en del av sitt ansvar Det finns en uppsjö böcker om ledarskap och etik – om att vara förebild, att leda och entusiasmera medarbetarna. Men i fråga om det gnetiga chefsarbetet har etiken hamnat i skuggan. Den delen av chefsarbetet handlar om det formella strukturella ansvaret. Om budgetarbetet, logistiken och tidplaneringen. Och om relationen uppåt, till cheferna som sätter ramarna. – Hur jag hanterar chefer över mig, och deras eventuella oförmåga att ta ansvar, är centralt. Om en chef uppfattar instruktioner uppifrån som tvingande utövas chefsarbetet med en känsla av maktlöshet, men också ansvarsbefrielse. Chefen gör ”vad situationen kräver”, förklarar Tomas Brytting. Han beskriver de första symtomen på en chef i nedåtgående spiral: – Målfokusering! Allt fokuseras på att uppfylla en kortEn siktig funktion: Ett projekt ska i mål på tidplan och budget. Allt annat får stå åt sidan. Familjelivet, hur medarbetarna mår, mina egna långsiktiga mål, fritidsintressen … Därefter kommer rationaliseringar: chefen pressar sig själv och andra hårdare än vad som är rimligt men hittar bortförklaringar, till exempel att det bara är tillfälligt. Det tveksamma beteendet framstår åtminstone för chefen som försvarligt. Symtomen i slutändan är känslomässig distansering. Chefen förtränger både skuld, utmattning och stress. Distansen är total. Inom vård och omsorg är etik i chefsarbetet viktigt av delvis andra orsaker än i näringslivet: ”Kunderna” är i stark beroendeställning och personalen ofta känslomässigt engagerad i sitt arbete. – Inom vård och omsorg arbetar man med empati som ett av de främsta verktygen. Personalen arbetar sönder sig för att ge vad patienten behöver, för så fungerar människor – ingen skulle lämna någon med stora behov i sticket. Bordet i arbetsrummet på Ersta Sköndal högskola får ta emot åtskilliga smällar av eftertryck under tiden som Tomas Brytting diskuterar ett av vårdpersonalens svåraste dilemman: att många av dem genom att arbeta sig sjuka bidrar till att upprätthålla ett system som inte fungerar. – Organisationen är inte lämplig, den är för liten eller för ineffektiv. Men vad ska cheferna högt upp tro? Det funkar ju. Med höga sjukskrivningstal, visserligen, men det funkar. I skenet av det etiska ljuset uppstår frågan vilka beslut varje enskild chef själv kan stå för. Det blir mindre självklart att piska alla i organisationen till att hålla en orimlig budget. Den chef som agerar etiskt undersöker i stället sitt handlingsutrymme – ett sådant finns alltid även om det i sista hand kan vara valet att lämna sitt chefsjobb. Det är en sida av etiskt chefsarbete. Den andra handlar om organisation: När empatin är Text & foto: Marika Sivertsson ”Men vad ska cheferna högt upp tro? Det funkar ju. Med höga sjukskrivningstal, visserligen.”


Arbetsterapeuten nr 3 2016
To see the actual publication please follow the link above