Page 20

Arbetsterapeuten nr 4 2016

ningar, och facket har gått med på att visstidsanställningar 20 och pensionsavgångar inte ersätts. Men den godtycklighet som ligger i en sådan ordning lämnar viss oro för att det ska uppfattas som acceptabelt att även vakanta tjänster dras in. Det skulle kunna bli förödande när såväl landsting som kommun står inför stora pensionsavgångar och samtidigt har stora svårigheter att intressera arbetsterapeuter till de tjänster som finns. När allt fler arbetsterapeuter arbetar i team tillsammans med större yrkesgrupper kan det också bli otydligt för arbetsgivare och övriga fackförbund vad arbetsterapeuten bidrar med, vilket ökar riskerna med ett svårt rekryteringsläge. Den utvecklingen finns i såväl landsting som i kommunerna. – För oss är rekryteringsfrågan oerhört viktig. Vi måste värna om att vi har tjänster kvar, att det blir attraktivt att arbeta för landsting och kommun. Landstinget har låga ingångslöner och dåliga möjligheter till löneutveckling, kommunerna är något bättre. Arbetsgivarna måste bli bättre på de punkterna, men också hitta andra sätt att få arbetsterapeuter att vilja arbeta där, säger Anki Sahlström. I ett nötskal riskerar arbetsterapeuterna indragning av tjänster, underbemanning och dålig arbetsmiljö. Värmlandskretsens verksamhetsplan speglar den problemanalysen: Under året ska kretsen på olika sätt arbeta med att skapa efterfrågan på arbetsterapeutisk kompetens, arbeta med kunskapsutveckling och löneutveckling samt driva nolltolerans mot ett ohälsosamt arbetsliv, bland annat. En stor del av arbetet är medlemstillvänt, facket ska nå ut och bli starkare lokalt under detta år. Det är en utmaning för en liten yrkesgrupp i glesbygd. – Jag tror att vi behöver öka medvetenheten om fackets betydelse för de villkor vi har uppnått i arbetslivet. Många förstår inte sambandet. I dag behöver vi försvara vad vi har om det ska finnas kvar, säger Yvonne Myhrberg, som är lokal ombudsman för de 16 kommunerna. I många kommuner saknas arbetsplatsombud och där går Yvonne Myhrberg in i förhandlingar när det behövs. Hon liksom de övriga ser lönefrågan som den största fackliga frågan i Värmland, men den hör naturligt ihop med efterfrågan på arbetsterapeutiskt kompetens. För de fackligt aktiva gäller arbete på alla fronter – professionsutveckling och facklig kamp är så nära förknippade. Därför är det heller inte konstigt att det blev lönestrategigruppen som kom upp med idén om ett mentorprogram i landstinget. – Vid en jämförelse av medellönerna i den stora grupp som är på väg i pension insåg vi i lönestrategigruppen att landstinget På agendan i Värmlandskretsen • Det är oerhört viktigt att Sveriges Arbetsterapeuter arbetar för att öka politikers och olika arbetsgivares kunskap och förståelse av det viktiga arbete vi gör. Deras ansvar är att se till att vi arbetsterapeuter har ett hållbart arbetsliv med god kompetens och löneutveckling, något de inte alltid lever upp till. Vi kan arbetsterapi bäst och måste visa värdet av det, både på etablerade och på nya arenor. Att informera är viktigt och något som ska ske kontinuerligt, då vårt arbete förändras genom samhällets utveckling. • Vi arbetar med nolltolerans mot ett ohälsosamt arbetsliv! • Det ska vara enkelt att komma i kontakt med kretsstyrelsen. Värmlandskretsen vill att medlemmarna ska känna tillhörighet till sitt fackförbund lokalt.  Rejält fika finns vid mötena – det är svårt att tänka klart på tom mage. Kretsstyrelsen är ett tätt sammansvetsat gäng. Som litet fackförbund får de vara beredda att kämpa på alla fronter, och stödet i styrelsen är viktigt. TEMA: FACKLIGT ARBETE


Arbetsterapeuten nr 4 2016
To see the actual publication please follow the link above