JORDEN RUNT
Nr 2 2018 AVFALL OCH MILJÖ | 41
En region i förändring
Provinsen Kajiado, med nästan 700 000
invånare, gränsar till Nairobi i norr och
är en region i stor förändring. Åkermark
köps upp, städerna växer snabbt och
ursprungsbefolkningen trängs undan,
samtidigt som nya hus och områden
byggs utan att det finns en egentlig plan
för vatten och avfall. Någon organiserad
sophämtning finns inte, istället kan det
vara en lastbil som åker runt och samlar
ihop uppkrattat skräp. Eller så dumpas
det i naturen.
Samtidigt har politiker och offentliganställda
chefer i Kenya, precis som i Sverige,
skyldighet att säkerställa ett hållbart
samhälle för både nuvarande medborgare
och kommande generationer.
– Det är en ung demokrati med ett skakigt
styre, säger Ingrid Undén Lindehell.
Alla är angelägna om att visa resultat
under just sin mandatperiod – men hållbarhetsarbete
kräver ett långsiktigt, väl
förankrat arbete.
För att motverka snabba, kortsiktiga
lösningar, har Vakin tryckt på för att få
till planer som sträcker sig över valperioderna,
samt för att öka samarbetet
med oppositionspartier och olika departement.
Utmaningar
Rent praktiskt sker arbetet genom Skype
möten, mejl och studiebesök. En stor
del av arbetsinsatsen görs just i samband
med besöken, som heldagsworkshops för
att öka den lokala regeringens kunskap.
Förutom förhoppningar på snabba resultat,
vilka har utmaningarna varit? Under
första året byttes hela projektgruppen i
Kajiado ut och projektet fick starta om. Fokus
ligger ofta också på ”hur” istället för att
först analysera problemet, sedan prioritera
vad som ska adresseras och därefter ta små
steg framåt. Ett exempel är sopsortering.
Även om någon börjar sortera sopor finns
det ingen som hämtar dem; här måste det
stegvis till en helt ny struktur.
Eko-kommunikation viktigt
Vakins insats handlar mycket om att
främja långsiktig planering, samordnade
processer och beteendeförändringar via
skola, kyrka och idrottsföreningar. Lokal
förankring på gräsrotsnivå är också helt
avgörande för att lyckas; många biståndsprojekt
fallerar för att teknik och
tänk ”tvingas på” ovanifrån.
– Flera andra har varit här före oss för
att exempelvis gräva ner avloppsledningar,
ledningar som sedan grävts upp och
sågats av för att slippa kostnader, säger
Ingrid Undén Lindehell. Då inser man
att det inte räcker med tekniken, utan det
handlar om att få till ett lokalt ägandeskap
för förändringarna.
Vakin har nu lagt ett förslag om att
projektgruppen i Kajiado ska göra en
egen pilot kring vatten- och avfallsplaner
när de planerar för nästa bostadsområde
– innan husen byggs. Hela den övergripande
infrastrukturen, som kopplingen
mellan stadsplanering, gator, parker och
elbolag, ska då förhoppningsvis beaktas.
Många vinnare
Om projektvinsterna för Kajiado är
tydliga, är de kanske inte lika uppenbara
för Vakin. Varför ska ett kommunalt
bolag ens lägga pengar på internationella
projekt?
– Vår regering har uttalade mål kring
hur Sverige ska bidra utifrån FN:s
hållbarhetsmål och Kenya är ett av de
utpekade länderna, säger Ingrid Undén
Lindehell. Eftersom alla våra kostnader
täcks av medlen, drabbas vare sig
VA-kollektivet eller medborgarna.
Dessutom medför internationella
projekt kompetensutveckling internt
för olika yrkesroller, inom exempelvis
ledarskap och nya utmaningar kopplade
till vatten och avfall. Personligen menar
Ingrid att hon på allvar fått upp ögonen
för hur livsavgörande vatten- och
avloppsfrågorna är:
– Även om Sverige idag ligger långt
fram i världen inom avfallshantering, får
vi inte glömma att vi har gjort samma
resa här som de nu gör i Kajiado. Jag är
stolt över att göra nytta också utanför
Umeå. Nu har vi en stabil projektgrupp
på plats som kan och vill förändra situationen.
Vakins projektledare Ingrid Undén Lindehell
tillsammans med Robert Hansson VA-chef
under ett studiebesök på Kitengela Dumpsite.
Vid ett studiebesök vid Kiserian Dam visas
vattenprover upp för Vakins Matthias Grimm
och Robert Hanson.
SÅ LYCKAS DU MED
INTERNATIONELLA PROJEKT
Förankra högst upp. Ledningen
måste tro på projektet, dels som
kompetensutveckling internt, dels som ett
viktigt bidrag i ett större perspektiv.
Få med politikerna. Det skapar legitimitet
och höjer statusen för projektet.
Tänk långsiktigt. Se till att skapa
goda, långsiktiga relationer inom
projektgruppen – det bäddar för
förtroende, tillit och att kunskapen
verkligen delas.
Ha tålamod. För att driva projektet
framåt måste du vara flexibel, uthållig
och ödmjuk, samt ha förståelse för att
förutsättningarna utanför Sverige ofta ser
fundamentalt olika ut.