TIFF nr 2 / 2024 11 Stig-Olof Krohné Lars Axelsson inom försvarsstaben, tog upp det faktum att Natomedlemskapet är ett epokskifte för försvaret av Sverige. Hela samhället, och inte bara Försvarsmakten, måste förbereda sig för vad skiftet innebär – Medlemskapet i Nato ställer nya krav och det betyder bland annat ett utökat geografiskt operationsområde för Sverige, sa Stig-Olof. Vi behöver också hantera kraven på delvis andra förmågor och prioriteringar jämfört med tidigare inriktning. Interoperabilitet, tillgänglighet och förmåga till värdlandsstöd är andra nya utmaningar. När det gäller hoten mot Sverige utgör Ryssland under överskådlig tid naturligtvis det tydligaste hotet. Ryssland bedriver även hybridkrigsföring på samtliga områden för att försöka nå sina mål. Svensk försvarspolitik måste därför beakta risken att Rysslands krig mot Ukraina kan eskalera till angrepp mot andra stater. – Sverige blir ett viktigt område för basering och transporter av allierade förband, sa Stig-Olof. Vår roll i Nato blir en mix av att skicka förband till internationella operationer och att ha ett nationellt försvar. Vi måste därför bygga förbanden här och nu och inte bara utveckla dem. Förbanden ska realistiskt kunna användas inom en snar framtid om det skulle behövas. Den nationella försvarsförmågan utgör bottenplattan även för det kollektiva försvaret. Tillgänglighet och förmåga När det gäller den militärstrategiska inriktningen blir det en fortsatt utveckling av den svenska försvarsförmågan med successiva justeringar. Det blir viktigt med tillgänglighet och förmåga i befintliga förband samt att säkerställa tillgången till materiel och förnödenheter. – Natomedlemskapet medför också ett stort administrativt tryck, berättade Stig-Olof. Till exempel kommer det krävas instruktioner från Regeringskansliet för att veta vad Sverige officiella åsikt är i olika frågor. Sammantaget blir det ett paradigmskifte. Bland ambitionsförändringarna finns också ett ökat fokus på logistiken, detta för att Sverige ska kunna vara ett viktigt område för basering och transporter av allierade förband. – Vi måste ha metoder för att kunna göra saker snabbt. Nu får vi mycket bättre ekonomiska förutsättningar för att få det att fungera, men vi har mycket lite tid på oss. Förut var det helt tvärtom. Den resan blir rejält utmanande och det tar tid innan hela organisationen känner att det är full gas i verksamheten, menade Stig-Olof Krohné. Försvarsmakten avråder därför bestämt från etablering av ytterligare organisationsenheter och verksamheter på särskilt utpekade orter. Logistikfokus När det gäller logistikförbanden i relation till Nato ska exempelvis utvecklingen av nya förbandstyper för att stärka den nationella logistikförmågan, och en stärkt operativ sjukvårdsförmåga, att prioriteras. En annan prioritering blir fortsatt uppbyggnad av lagernivåer genom anskaffning av bland annat personlig utrustning, läkemedel, ammunition, drivmedel och reservdelar samt utökad infrastruktur med nya förråd. Att det finns ett väldigt starkt fokus på logistiken inom Försvarsmakten var något som Lars Axelsson, produktionsledare Försvarsmakten verkstadsproduktion, påpekade under sitt föredrag där han gick igenom logistiken och den tekniska tjänstens pågående och kommande utveckling. – Det handlar mycket nu om att skapa uthållighet, tillgänglighet och trovärdighet så snabbt som möjligt, berättade Lars. Han beskrev sedan den så kal�- lade ”fyrfältaren” som innehåller de olika delarna tillväxt, aktivt försvar, Ukraina och Nato. – För logistiken innebär ”fyrfältaren” i huvudsak att det behövs såväl logistikförmågor här och nu som logistikförmågor framåt, förklarade Lars. Logistiken för det militära försvaret ska alltid upprätthålla ett motståndskraftigt försörjningsflöde som levererar alla de logistiktjänster som Försvarsmakten efterfrågar. Försörjningsflödet ska också vara stridsekonomiskt, miljövänligt och verka enligt Försvarsmaktens värdegrund. Höga krav Logistiken 2023 till 2025 omfattar logistikförband samt funktionen logistik som går på tvären genom hela Försvarsmakten. Det innebär krav på robusta försörjningskedjor och transportkapacitet. Lars tog bland annat upp Natos höga krav på funktionsdugliga järnvägsförbindelser för att kunna verka inom Sverige. Övrigt aktuellt inom teknisk tjänst som Lars Axelsson presenterade var bland annat utvecklingen inom förråd, verkstäder och sjukvårdsfunktionen. – Vårt stöd till Ukraina, Natoanpassningen och att bygga logistiknätverket såväl nationellt som inom Norden och Nato är sådant som kommer att ta upp mycket av vår tid framöver, sa Lars. Från FMV kom Carl Öberg och Johan Lampinen och höll föredrag om anskaffningsarbetet kring Pansarterrängbil 300 (se separat artikel om det i detta numret av TIFF 2/2024). Mikael Tillberg från FMV berättade även om projektet med att renovera och modifiera stridsvagn 122 som därefter kommer att benämnas stridsvagn 123 (se separat artikel även om detta i TIFF 2/2024). n
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=