NR 2 • 2024 TEKNISK INFORMATION FÖR FÖRSVARSMATERIELTJÄNSTEN TIFF träffar: Niclas Berger chef för Teknik- och vidamakt- hållandeavdelningen (TVA) Fler studenter vill jobba inom säkerhetsområdet Nya säkerhetsläget präglade Mälardalsmöte
Ledaren 3 Vidmakthållandet fundamentalare än på mycket länge 4 Resurskontrollen tar omtag 7 Ändrat omvärldsläge i fokus på Mälardalsmöte 10 Pansarterrängbil 300 stärker trupptransporterna 12 Från stridsvagn 122 till stridsvagn 123A14 Kontaktpersoner 15 Rikets säkerhet lockar studenter 16 Arbetsmiljöverkets förnyar sina föreskrifter 18 Båtverkstaden på Muskö 20 Stridsvagn T-26E – den engelsk-finsk-ryska stridsvagnen 23 Gissa bilden 26 Nöten 27 2 TIFF nr 2 / 2024 Årgång 58 UTKOMMER med fyra nummer per år. Utges av Försvarets materielverk på uppdrag av Försvarsmakten. Distribueras till försvarets instanser, teknisk personal och berörda industrier med flera. ANSVARIG UTGIVARE Johan Igert, Försvarsmakten Tf. Lars Axelsson REDAKTION Kontaktuppgifter finns längst bak i tidskriften, se sidan 15. REDAKTÖR Oscar Edling Mobil: 070-873 93 93 E-post: oscar.edling@fmv.se WEBBREDAKTÖR Bengt-Göran Lahti Tel: 010-217 09 86 E-post: bengt-goran.lahti@saabgroup.com MANUSKRIPT Mejlas till tiff.info@fmv.se SKRIVHJÄLP Vår ambition är att fylla TIFF med intressanta och läsvärda reportage från vår verksamhet. För att lyckas behöver vi din hjälp! Dela gärna med dig av dina erfarenheter och upplevelser från din roll inom verksamheten. Önskar du hjälp med skrivandet så kontakta redaktören. E-post: tiff.info@fmv.se PRENUMERATION Ny kostnadsfri prenumeration, adressändring eller prenumerationens upphörande meddelas snarast på hemsidan via http://tiff.mil.se/ eller till Björn Axelson, Saab AB, Nobymalmsvägen 1, 586 63 Linköping. Telefon 013-23 12 08 E-post: bjorn.axelson@saabgroup.com MANUSSTOPP 2024-08-12 för nummer 2/2024. För insänt ej beställt material ansvaras inte. COPYRIGHT Återgivande av textinnehållet medges. Källan önskas då tydligt angiven. GDPR När det gäller hantering av personuppgifter enligt GDPR se hemsidan, http://tiff.mil.se/ NÄSTA NUMMER Nr 3/2024 beräknas utges i oktober 2024. GRAFISK FORM OCH TRYCK Grafisk form: Exakta Creative, Malmö 2024. Tryck och bokbinderi: Exakta Print AB, Malmö 2024. Omslag Framsidan: Niclas Berger är chef för Teknik- och vidamakthållandeavdelningen (TVA) och har en bakgrund inom flyget som flygtekniker på F 7. Foto: Martin Neander. Baksidan: Båtverkstaden på Muskö. Foto: Maja Hansson, Försvarsmakten. ISSN 0347-0601 Trycksak 3041 0417 SVANENMÄRKT Teknisk tjänst i fokus – för framtiden 03 04 Vidmakthållandet fundamentalare än på mycket länge Klarar vi inte att vidmakthålla vår materiel ser jag inte varför vi ens ska ha den, säger överste Niclas Berger, chef för Flygvapnets Teknik- och vidmakthållandeavdelning, TVA. 07 När Resursproduktionsenheten (RPE) skapades 2019 fick Materiel- inspektionen (MI) ett större arbetsområde vid sina kontroller runt om i landet. 10 Ändrat omvärldsläge i fokus på Mälardalsmöte Kamratföreningen försvarets tekniska officerare (KamraToff) har haft sitt årliga Mälardalsmöte på Tre Vapen i Stockholm. 12 FMV har tecknat avtal med Patria Land Oy om en beställning av pansarterrängbilar med tillhörande vapenstationer för leverans till Försvarsmakten. 14 Från stridsvagn 122 till stridsvagn 123A Stridsvagn 122 renoveras och modifieras och kommer att benämnas stridsvagn 123A. Uppdraget beräknas vara avslutat nästa år. 15 16 En årlig studentundersökning visar att nationell säkerhet blir allt viktigare för landets studenter. 18 Arbetsmiljöverkets förnyar sina föreskrifter I dagsläget finns det 67 föreskrifter från Arbetsmiljöverket som beskriver vilka krav som ställs på arbetsgivare och arbetsplatser när det gäller arbetsmiljöfrågor, till exempel vad gäller vid arbete i bullriga miljöer. 20 Den 7 november 2022 invigdes den nya båtverkstaden i Risdal på Muskö örlogsbas 23 Under det självständiga Finlands första årtionde fick den finska armén i stort sett hålla till godo med den materiel man lyckats erövra från de ryska trupperna och de röda finländska förbanden under inbördeskriget 1918. 26 Gissa bilden Vårbildens lösning samt en ny bild att fundera på. 27 Nöten Vårnötens lösning och en ny nöt att knäcka.
TIFF nr 2 / 2024 3 Efter Sveriges beslut om Natoanslutning och därpå följande rapport från försvarsberedningen benämnd ”stärkt försvarsförmåga” har verksamheten inom Högkvarteret varit intensiv. Parallellt med förberedelser för den första större insatsen som fullvärdig Natomedlem i Baltikum har det genomförts utarbetande av en ny budget för perioden från 2025 och framåt. Ett viktigt underlag som kommer att ligga som grund för det försvarsbeslut som ska fattas av riksdagen under senhösten och som kommer att inrikta Försvarsmakten de kommande åren. Inom ram för Natoarbetet är logistik ett fokusområde. Kopplat till logistik finns ett stort antal områden där Nato ställer krav på försvarsmaktens förmågor (”capability targets”) och det är nu ett pågående arbete att omhänderta dessa krav samt att genomföra åtgärder för att möta dem. Ett arbete som pågår och som kommer att fortsätta under lång tid framöver. Tekniska tjänsten, som är en delmängd inom begreppet logistik, är varje lands eget ansvar att lösa ut i samband med Natoinsatser. Olika insatser kommer att ställa varierande krav på behovet av att medföra egen förmåga till teknisk tjänst. Framför allt är det den planerade insatsens tidsomfång som kommer att styra behovet av att medföra till exempel verkstadskapacitet. Är insatstiden kort ska det mesta av underhållet kunna utföras av förbandet på främre nivå med verkstadsstödet på hemmaplan. För längre insatstider behöver förmåga byggas upp för att kunna flytta fram verkstadsstödet till insatsen. Kopplat till försvarsmaktens tillväxt kommer det de närmaste åren att ställas stora krav på materielens tillgänglighet för krigsförbandsproduktion, beredskap och insatser. Regeringen har observerat detta och ställt krav på Försvarsmakten att senast den första juli inkomma med ett underlag som beskriver vilka åtgärder som Försvarsmakten genomför för att kunna höja tillgången på materiel. Beredning av detta underlag pågår och utan att gå händelserna i förväg så kan det konstateras att det just nu satsas stort på den tekniska tjänsten för att höja vår förmåga att hålla igång materielen. Vi bygger nya verkstäder, ser över organisation, utökar med mekaniker och ser över våra processer för hur verksamheten kan bedrivas mer effektivt. Ett tydligt exempel på omedelbara åtgärder är de förhyrningar av nya lokaler som genomförts senaste tiden där nya verkstäder har etablerats i Östersund och Falun. Även i Eksjö, Skövde och Karlsborg har nya lokaler inrättats. Men trots allt, utan individerna i den tekniska tjänsten så blir det ingen produktion gjord alls. Därmed är det av största vikt att omhänderta oss som dagligen utför arbetet samt säkra en kommande rekrytering, detta så att personerna inte tappas bort i ivern att nå nya mål. Jag hoppas att du kommer att hitta något som du finner intressant i detta nummer av TIFF. En artikel som berör rekrytering påvisar tydligt att fler studenter nu vill jobba inom säkerhetsområdet, vilket en rykande färsk undersökning påvisar. Vad gäller modifieringar samt materielanskaffning finns en artikel om de åtgärder som införs för att höja tillgängligheten i Leopardsystemet (modifiering från 122 till 123) men även en intressant artikel om anskaffningen av nya pansarterrängbilar. Du som läsare! Glöm inte bort att tillvarata den kommande semestern eller ledigheten samt att passa på att vila ut. Koppla av i hängmattan en stund om du har en sådan, gärna med TIFF som tidskrift eller något annat intressant att vila ögonen på. Trevlig sommar! Lars Axelsson Blivande ansvarig utgivare Kära läsare! Ledaren
TIFF nr 2 / 2024 4 TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR – Med rådande omvärldsläge är vidmakthållandet fundamentalt. Klarar vi inte att vidmakthålla vår materiel så ser jag inte varför vi ens ska ha den, menar överste Niclas Berger när TIFF träffar honom på Skaraborgs flygflottilj (F 7) i Såtenäs Niclas Berger, som idag är chef för Teknik- och vidamakthållandeavdelningen (TVA), har en bakgrund inom flyget som flygtekniker på F 7. – Jag jobbade tidigt med införandet av JAS 39 Gripen A/B 1993. I början av millenniet blev Niclas ledarskapslärare på Militärskolan i Halmstad. 2009 till 2012 var han chef för supportgruppen för Gripen i Ungern. – Där och då fick jag en mycket bra inblick i bland annat avtalshantering. Mellan 2014 och 2016 var Niclas flygunderhållschef på F 7, för att därefter inneha befattningen som teknisk chef (CT-Flyg) i Flygvapnet till och med 2019. Något som han tyckte var mycket spännande men som samtidigt innebar en hög arbetsbelastning. Efter att ha varit stabschef på F 7 så tillträdde han 2021 sin nuvarande roll som chef TVA. Flygvapnets operativa uppgifter I uppdraget för TVA anges att man ska utgå från Flygvapnets operativa uppgifter. – Över tid ska vi också ansvara för att leda och genomföra vidmakthållandet av Flygvapnets materielsystem, säger Niclas. Det är vår huvuduppgift att säkerställa och möjliggöra att flygvapenchefen får den handlingsfrihet i tid och rum som behövs, för att denne ska kunna lösa sina uppgifter. Samtidigt ska materielen stödja utbyggandet, utbildandet och vidmakthållandet av Flygvapnets krigsförbandsförmågor. TVA:s vision är: Levererad efterfrågad teknisk tillgänglighet på rätt plats, i rätt mängd, med rätt status och i rätt tid. Verksamhetsövergången påverkar fortfarande organisationen. 2019 tillkom det mycket personal från FMV och en hel del arbetsuppgifter överfördes till TVA. – För ett par år sedan fick vi möjlighet att utöka vår ram för att kunna ta hand om alla de uppgifter som tillkommit med det tekniska designansvaret och övriga delar i vidmakthållandet. Det har tagit oss några år att så att säga komma i kapp och dialogen med FMV har vart central, förklarar Niclas. Han påpekar att det nu är tydligt att TVA ansvarar för, leder och genomför vidmakthållandet och att FMV ger ett mycket starkt stöd. Viktigt med tjänstekatalog – Någonting som varit helt avgörande för att vi ska lyckas med förändringsarbetet är den tjänstekatalog som vi gemensamt har utvecklat mellan Försvarsmakten och FMV. Där kan beställningar läggas från oss till FMV, berättar Niclas. Den har vi gjort med en betydligt högre upplösning. Tillsammans med FMV tar vi fram vår beställning utifrån tjänstekatalogen och det har varit en jättestor framgång i den förändringsprocess som verksamhetsövergången inneburit. Tidigare fanns det en viss skepticism bland medarbetarna kring de här frågorna – både inom Försvarsmakten och FMV – men nu ser vi att det har blivit lyckat. Fortfarande finns utmaningar som i användandet av till exempel olika system och ibland brister i kommunikationen mellan myndigheterna, men under de senaste två åren har stora framsteg gjorts. Inte minst omvärldsläget gör att kraven på att bli snabbare i processerna med exempelvis avtal och anskaffning har ökat drastiskt. Försvarsstaben har även lämnat över alltmer ansvar till försvarsgrenarna och det gör också att arbetsbelastningen har ökat. – Även om arbetsbelastningen ökar finns det fortfarande ännu mer att ”kasta loss” från Försvarsstaben. Om vi ska vara tillräckligt agila och möta den hotbild som finns i vårt närområde så måste vi bryta upp de gamla processerna vi har. Det är ju faktiskt den operativa effekten som är helt avgörande och som vi ska leverera. Internationella avtal Många av avtalen är naturligtvis ihop med Saab men det finns ett stort antal avtal med aktörer i många andra länder. – Till stor del är det Gripen som vi underhåller i Sverige men många andra av de flygsystem vi har hanteras utomlands av externa underhållsleverantörer, säger Niclas. På det sättet är vi väldigt internationella när det gäller flygsystemen och deras underhåll. Vi äger avtalen och det måste vi göra ur ett rent luftAtt gasa på och öka takten är det som gäller på TVA Liksom på övriga platser inom Försvarsmakten är det högt tempo som gäller nu för FlygvapnetsTeknik- och vidmakthållandeavdelning, TVA. Text & foto: Martin Neander. Vidmakthållandet fundamentalare än på mycket länge
TIFF nr 2 / 2024 5 TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR värdighetsperspektiv. Avtalen ska dessutom också uppfylla kraven på vidmakthållandet med det tekniska designansvaret, ekonomi och drift och att vi har den tillgänglighet vi behöver. Omvärldssituationen påverkar materieltjänsten och tillgängligheten starkt. Det som tidigare har varit normalläge på en ”traditionell” konfliktskala har ändrats radikalt med kriget i Ukraina, andra oroligheter i världen och inträdet i Nato. – Det viktiga är att det inte får bli för sent för att börja gasa, utan att vi redan nu är i full gång. Samtidigt måste vi öka takten ytterligare och det är och blir en fortsatt utmaning. Vi har ett nuläge som innebär att vi måste skapa förutsättningar för att kunna hantera en nationellt allvarlig situation på riktigt, menar Niclas. Vi måste bygga in tillgängligheten i våra system och skapa robusta försörjningskedjor och underhållslösningar. ACS När det gäller vidmakthållandet och Sverige som nybliven Natomedlem är svårigheten de system som inte är gemensamma mellan de olika medlemsländerna. Vidmakthållandet blir en angelägenhet för varje land att upprätthålla beroende av vilka materielsystem man har. – I Tjeckien och Ungern har vi en naturlig gemenskap och samarbete när det kommer till supporten av Gripen, säger Niclas. Det som vi jobbar med och ansvarar för nu inom Försvarsmakten är ACS (Aircraft Cross-Servicing). Vilket innebär bland annat att de olika medlemsländerna ska kunna ta Niclas Berger menar att det finns ännu mer att ”kasta loss” från Försvarsstaben.
TIFF nr 2 / 2024 6 emot varandras stridsflygplan, tanka dem, eventuellt hänga på vapensystem och kunna göra visst underhåll. Där jobbar vi mycket intensivt nu med många länder. ACS har Nato hållit på med länge men det har tagit ordentlig fart nu – inte minst i samarbetet mellan de nordiska länderna. ACS är också ett exempel där vi försöker vara drivande som land och på det sättet kunna flytta fram våra positioner på ett positivt sätt inom organisationen. En av utmaningarna med ACS – förutom komplexa regelsystem – är, enligt Niclas Berger, att hitta en balans som gör att flygteknikerna har utbildning och förmåga att genomföra ACS utan att det tar för mycket resurser från övrig verksamhet. – När det gäller ACS samarbetar vi på TVA också tätt ihop med Flyginspektionen (FLYGI) eftersom FLYGI är representerad inom många forum i Nato där sådana här frågor drivs. Där kan vi tillsammans komma framåt och stärka vår operativa förmåga inom Nato. Effektivare organisation Inom TVA finns tre operationella chefer i Niclas Bergers ledningsgrupp. Det är teknisk chef (CTFlyg), som exempelvis ansvarar för luftvärdighet, samt chefer för flygunderhåll (C FU) och flygteknisk utbildning (C Utb FU). – De signaler jag får från de operationella cheferna är att de är väldigt nöjda med den organisatoriska lösningen som vi har på TVA, säger Niclas. Vi har ändrat perspektivet något så att luftvärdigheten är ett fortsatt viktigt ben i vidmakthållandet men att det nu är ett av tre lika viktiga ben. Luftvärdighet, flygunderhåll och flygteknisk utbildning samverkar nu för att skapa största möjliga operativa effekt. Det menar jag också speglas i vår nuvarande ledningsstruktur. Bland annat har det tekniska designansvaret även till stora delar klarats ut och vi har de personella resurserna för att hantera det. Niclas Berger tycker att det är en fördel att TVA blev en egen avdelning i Flygstaben. – Vi är en ganska stor organisation med mycket komplexa materielsystem. I och med att jag sitter med i flygstabens ledningsgrupp och i flygvapenchefens råd har jag en bra insyn och kan vara med och påverka mycket i många forum. Nackdelen är att jag får lägga mycket tid på det också för att skaffa mig den helhetsOm vi ska vara tillräckligt agila och möta den hotbild som finns i vårt närområde så måste vi bryta upp de gamla processerna vi har” Säger Niclas Berger bild som behövs, men det är hanterbart och sammantaget är det många fler plus än minus. Nya roller I den nuvarande ledningsorganisationen inom TVA har det även utsetts en vidmakthållandeledare som tar det ekonomiska ansvaret och avlastar de tekniska cheferna för materielsystem (TCM) som i stället kan jobba med sina huvuduppgifter. Som första försvarsgren har flyget även skapat en roll som kontraktshandläggare. – Den rollen är under utveckling, säger Niclas. Kontraktshandläggaren hjälper TVA att genomföra egna upphandlingar med hjälp av inköpsenheten i Försvarsmakten samt samverkar med FMV när de genomför upphandlingar. Meningen är att vi ska utveckla underhållsavtalen ytterligare för att öka vår förmåga kopplat till våra operativa krav. – Framför allt vill jag dock lyfta fram personalen på avdelningen som är otroligt kompetenta och duktiga. Jag känner en stolthet över det arbete som de lägger ner varje dag för att vi ska skapa den här handlingsfriheten för flygvapenchefen. Vi har växt från det jag började från 100 personer till 160 idag. Både att vi får in så många nya personer och framför allt så många nya system är en stor utmaning eftersom vi samtidigt vidmakthåller befintliga system. Samtidigt är det stimulerande och utvecklande med alla nya förmågor, avslutar Niclas Berger. n Vill du läsa TIFF som E-tidning? Gå in på tiff.mil.se under fliken ”Arkiv” Där hittar du samtliga nummer från 1967! Är du intresserad av att prenumerera? TIFF utkommer med fyra nummer per år och distribueras kostnadsfritt till enskilda prenumeranter, försvarets instanser, teknisk personal och berörda industrier mfl. För mer information gå in på http://tiff.mil.se under fliken ”Prenumeration”.
TIFF nr 2 / 2024 7 Nuvarande resurskontroller är chefen för Försvarsstabens stödenhets (C FST STÖD) möjlighet att på plats säkerställa att förband och organisationer har de resurser som krävs för planerad verksamhet, beredskap och förmåga, samt att kunna lösa sina ålagda uppgifter. Det är en kontroll men syftet är framför allt att stödja med utbildning, ge förslag på åtgärder samt identifiera behov till förändring. Resurskontrollen öppnar upp möjligheter för förbanden att lyfta utmaningar som man själva inte har mandat att lösa ut. För den som vill veta mer om historiken kring kontrollverksamheten, kan jag rekommendera en artikel i TIFF nummer 3 2023. Där beskriver Mats Rihne på Materielinspektionen hur kontrollverksamheten utvecklats sedan starten omkring 1943 och hur den har förändrats under åren. Mats gör även en beskrivning av hur en resurskontroll genomförs, så därför lämnar jag över till läsaren att leta reda på tidigare nummer. Nu stundar åter en förändringsprocess och chefen för Försvarsstabens stödenhet har fattat beslut om att inte starta några nya kontroller under 2024. Högkvarteret genomför nu steg två i sin organisationsförändring och modellen är att ytterligare fördela beslut och mandat till respektive försvarsgren och stridskraft. Förändringen påverkar även vem som kommer att ha ansvaret att utföra kontrollverksamheten, därav nödvändigheten att göra ett analysarbete kring vem och hur kontrollverksamheten ska genomföras. Arbetet med pågående resurskontroller fortlöper dock fortsatt helt enligt liggande plan. Under 2023 genomfördes fyra resurskontroller och dessa förband/organisationer kommer att kvartalsvis följas upp ett år efter själva kontrolldagen. En resurskontroll avslutas med att chefen för Försvarsstabens stödenhet gör ett heldagsbesök, vilket är brytpunkten där faktainsamlingen är klar, en rapport kan sammanställas och åtgärder kan påbörjas. Det finns även kontroller utförda under 2022 som inte riktigt är klara med sin slutliga årsuppföljning. C FST STÖD uppmärksammade fyra förband under 2023 De fyra förband som fick chefen för Försvarsstabens stödenhets uppmärksamhet under 2023, startades upp med Mellersta militärregionen (MR M), vilket tog större delen av våren för att sedan avslutas med en kontrolldag strax innan sommaruppehållet. Under andra halvåret 2023 genomfördes resurskontroller på fjärde sjöstridsflottiljen (4.sjöstridsflj), Upplands flygflottilj (F 16) samt Norrbottens regemente (I 19). De slutliga kontrolldagarna genomfördes, trots närheten till varandra i kalendern, under väldigt varierande väderförhållanden. Först ut under hösten var fjärde sjöstridsflottiljen där vi den 25 oktober togs emot på Berga under, om än lite blåsigt, väldigt fina förhållanden. Här togs ställföreträdande chef på Försvarsstabens stödenhet brigadgeneral Stig-Olof Krohné emot av fjärde sjöstridsflottiljens chef – kommendör Anders Bäckström. Efter det ceremoniella mottagandet var det gemensam samling där presentationer och redovisningar genomfördes. Här redovisades delar av de iakttagelser man observerat under höstens besök och därefter fick Försvarsstabens stödenhets avdelningar möjlighet att ge sin syn på kommande aktiviteter. Efter intagen lunch på slottet bordades i tur och ordning fyra av flottiljen fartyg, där Resurskontrollen tar omtag När Resursproduktionsenheten (RPE) skapades 2019 fick Materielinspektionen (MI) ett större arbetsområde vid sina kontroller runt om i landet. Från att tidigare till största delen ha kontrollerat materiel och främst vård och förvaring, växte uppgiften till att nu även göra inspektioner inom Logistik, Ledningssystem, Infra och Kommers. Senare tillkom även Exportkontroll och Generalläkaren i uppdraget som ägs av chefen på Försvarsstabens stödenhet (C HKV FST STÖD) och leds av Försvarsstabens stödenhet (FST STÖD STAB). Kommendör Anders Bäckström tar emot brigadgeneral Stig-Olof Krohné för resurskontroll den 25 oktober 2023. Resurskontrollen tar omtag
TIFF nr 2 / 2024 8 iakttagelser som tidigare redovisats kunde förevisas på ett mer handfast sätt. Nästa förband på tur var F16 i Uppsala, där vinterförhållanden slog till med full kraft under natten. Första delen genomförs inomhus med redovisningar och efter intagen lunch fick vi känna på vindarna och snön på Uppsalaslätten. Flygbaspersonalen höll svart bana, men för våra besök utomhus sattes vår klädsel på prov, främst de som utrustat sig med lågskor. Avslutningsvis för 2023 års resurskontroller kom delegationen till I 19 i Boden den 12 december och där, som det bör, hade vintern slagit till ordentligt med kyla och bra snöförhållande. Efter obligatoriskt mottagande och redovisningar om resurskontroll och iakttagelser, fortsatt delegationen runt på området där flera stationer var väl förberedda. Här visade tekniker upp Stridsfordon 90-systemet, hur det nyttjas och med vilka utmaningar man har att jobba med inom materielsystemet. Förutom att planera för hur resurskontrollerna kommer att genomföras från och med 2025 arbetas det intensivt på HKV STÖD STAB med Deltagarna efter en väl genomförd resurskontroll på fjärde sjöstridsflottiljen. Kontrolldag i ett snöigt F 16. Uppstartsmöte med förbandet vid resurskontrolldagen på I 19.
TIFF nr 2 / 2024 9 att utveckla metodiken inom främst dokumenteringen av insamlade data, samt hur ansvar till åtgärd fördelas och hur uppföljningen kan bli bättre. I uppdraget ingår även att granska tidigare genomförda kontroller för att se trender och fånga tidigare observationer som kan misstänkas finnas kvar där man fullt ut inte lyckats med insatta åtgärder. Avslutningsvis passar jag på att ställa några korta frågor till ställföreträdande chef på Försvarsstabens stödenhet, brigadgeneral Stig-Olof Krohné. • Vilka resultat hoppas generalen kommer ut av analysarbetet av tidigare och pågående resurskontroller som just nu pågår? • Analysarbetet ska leda till att vi identifierar och genomför de åtgärder som leder till att öka tillgängligheten hos våra krigsförband. • Om vi tittar lite framåt i kristallkulan, vilken väg önskar generalen att kommande resurskontroller kommer att ta? Förevisning av Strf90 vid kontrolldagen på I19. • Det bästa är om den som har ansvaret över sina krigsförband följer upp status och genomför de åtgärder som krävs. Men det måste också finnas ett system att kunna fånga upp de åtgärder som är övergripande för hela Försvarsmakten, som inte kan lösas med egna resurser. n Samlad styrka vid kontrolldagen på I 19. Text: Mats Osterling, Handläggare HKV FST STÖD Foto: Maja Hansson, Försvarsmakten.
TIFF nr 2 / 2024 10 Ulf Jonsson Jan-Erik Lövgren Torgny Henryson, som kallat till mötet, hälsade välkommen till det för dagen stora åhörarantalet. Sex olika programpunkter med föredrag hölls under eftermiddagen och förutom uppdateringar och nyheter kring teknisk tjänst så märktes det nya säkerhetsläget i Europa av i föredragens innehåll. Dagens program inleddes av Ulf Jonsson som tidigare varit Försvarsattaché vid Sveriges ambassad i Warszawa mellan 2019 och 2023. Hans föredragstema var Polen – ett land på väg att bli regional militär stormakt. Ulf Jonsson började med att upplysa om att Polen är ett modernare samhälle än vad eventuella svenska fördomar kan ge vid handen, även om det är ett land med starka katolska traditioner som avspeglar sig i stängda affärer på söndagar och många kyrkobesökare, så är det även ett påfallande etniskt homogent land. – Polen har lyckats bäst i sin modernisering och demokratisering av de gamla öststaterna berättade Ulf. En sak som genomsyrar hela samhället är att historien är ständigt närvarande. De beslut som tas har ofta en relation till de tidigare historiska förhållandena. Polen har ju styckats flera gånger och har genom historien drabbats hårt. Den mycket starka försvarsviljan som finns grundar sig i erfarenheterna av 1900-talets katastrofer med härjande nazister och sovjetkommunister och det ska inte kunna få upprepas. Östlig front – Polen menar att om Nato ser den östliga gränsen som en flank, så är den att betrakta som en front för polackerna. Man anser sig ha skilda perspektiv på det sättet och man betraktar sig också som ”guardians of Europe”, sa Ulf. Med historien i ryggen är den polska mentaliteten att de i första hand måste klara sig själva och det finns även en EU-skepticism. Dock har man så här långt skapat ett starkt strategiskt partnerskap med USA. Försvaret i stort är synonymt med armén. Orsaken till det är främst att angriparna från förr oftast har kommit via markplanet. Det finns en lagstadgad budget för den polska försvarsmakten som hade tre procent av BNP under 2023 och det är en siffra som eventuellt kan trappas upp till hela fem procent. Armén består till största delen av yrkessoldater. Fortfarande finns det ett stort sovjetiskt arv när det gäller utrustning. Samtidigt har man köpt stora volymer från USA och även Sydkorea när det exempelvis gäller stridsvagnar, artilleri, flygplan och helikoptrar. – En utmaning nu och framöver är att Polen har skänkt och skänker extremt mycket materiel till Ukraina och de konsekvenser som det innebär, menade Ulf Jonsson. Pakistansk vardag Om hur en vapeninspektörs vardag kan se ut i Pakistan berättade JanErik Lövgren, före detta ställföreträdande generaldirektör vid Inspektionen för strategiska produkter (ISP). I november 2014 var han där med uppdraget att göra efterkontroll av svensk krigsmateriel som till exempel eldledningsutrustning. Under föredraget tog han bland annat upp aktuella regler för efterkontroll. – Det var en veckas program som började i Islamabad och som sedan följdes av besök i gränstrakterna till Afghanistan. Före avresan var det en grundlig besöksplanering och anskaffande av bakgrundunderlag gällande luftvärnssystem, berättade Jan-Erik. Ett antal möten med verifikationsteam följde i Gujranwala, Mangla och Multan. – Det var nästan som en safari och att titta på giraffer, skämtade Jan-Erik. Det var dock väl underhållna stationer och vissa av dem var från 1980-talet. Sammantaget var det många intressanta träffar och diskussioner med cheferna på garnisonerna samt med Pakistans motsvarighet till chefen för FMV och även möten med Saabs representanter i Islamabad. Epokskifte med Nato Brigadgeneral Stig-Olof Krohné ställföreträdande chef på stödenheten Nya säkerhetsläget präglade Mälardalsmöte I mitten av februari hade Kamratföreningen försvarets tekniska officerare (KamraToff) sitt årliga Mälardalsmöte på Tre Vapen i Stockholm. Text & foto: Martin Neander. Ändrat omvärldsläge i fokus på Mälardalsmöte
TIFF nr 2 / 2024 11 Stig-Olof Krohné Lars Axelsson inom försvarsstaben, tog upp det faktum att Natomedlemskapet är ett epokskifte för försvaret av Sverige. Hela samhället, och inte bara Försvarsmakten, måste förbereda sig för vad skiftet innebär – Medlemskapet i Nato ställer nya krav och det betyder bland annat ett utökat geografiskt operationsområde för Sverige, sa Stig-Olof. Vi behöver också hantera kraven på delvis andra förmågor och prioriteringar jämfört med tidigare inriktning. Interoperabilitet, tillgänglighet och förmåga till värdlandsstöd är andra nya utmaningar. När det gäller hoten mot Sverige utgör Ryssland under överskådlig tid naturligtvis det tydligaste hotet. Ryssland bedriver även hybridkrigsföring på samtliga områden för att försöka nå sina mål. Svensk försvarspolitik måste därför beakta risken att Rysslands krig mot Ukraina kan eskalera till angrepp mot andra stater. – Sverige blir ett viktigt område för basering och transporter av allierade förband, sa Stig-Olof. Vår roll i Nato blir en mix av att skicka förband till internationella operationer och att ha ett nationellt försvar. Vi måste därför bygga förbanden här och nu och inte bara utveckla dem. Förbanden ska realistiskt kunna användas inom en snar framtid om det skulle behövas. Den nationella försvarsförmågan utgör bottenplattan även för det kollektiva försvaret. Tillgänglighet och förmåga När det gäller den militärstrategiska inriktningen blir det en fortsatt utveckling av den svenska försvarsförmågan med successiva justeringar. Det blir viktigt med tillgänglighet och förmåga i befintliga förband samt att säkerställa tillgången till materiel och förnödenheter. – Natomedlemskapet medför också ett stort administrativt tryck, berättade Stig-Olof. Till exempel kommer det krävas instruktioner från Regeringskansliet för att veta vad Sverige officiella åsikt är i olika frågor. Sammantaget blir det ett paradigmskifte. Bland ambitionsförändringarna finns också ett ökat fokus på logistiken, detta för att Sverige ska kunna vara ett viktigt område för basering och transporter av allierade förband. – Vi måste ha metoder för att kunna göra saker snabbt. Nu får vi mycket bättre ekonomiska förutsättningar för att få det att fungera, men vi har mycket lite tid på oss. Förut var det helt tvärtom. Den resan blir rejält utmanande och det tar tid innan hela organisationen känner att det är full gas i verksamheten, menade Stig-Olof Krohné. Försvarsmakten avråder därför bestämt från etablering av ytterligare organisationsenheter och verksamheter på särskilt utpekade orter. Logistikfokus När det gäller logistikförbanden i relation till Nato ska exempelvis utvecklingen av nya förbandstyper för att stärka den nationella logistikförmågan, och en stärkt operativ sjukvårdsförmåga, att prioriteras. En annan prioritering blir fortsatt uppbyggnad av lagernivåer genom anskaffning av bland annat personlig utrustning, läkemedel, ammunition, drivmedel och reservdelar samt utökad infrastruktur med nya förråd. Att det finns ett väldigt starkt fokus på logistiken inom Försvarsmakten var något som Lars Axelsson, produktionsledare Försvarsmakten verkstadsproduktion, påpekade under sitt föredrag där han gick igenom logistiken och den tekniska tjänstens pågående och kommande utveckling. – Det handlar mycket nu om att skapa uthållighet, tillgänglighet och trovärdighet så snabbt som möjligt, berättade Lars. Han beskrev sedan den så kal�- lade ”fyrfältaren” som innehåller de olika delarna tillväxt, aktivt försvar, Ukraina och Nato. – För logistiken innebär ”fyrfältaren” i huvudsak att det behövs såväl logistikförmågor här och nu som logistikförmågor framåt, förklarade Lars. Logistiken för det militära försvaret ska alltid upprätthålla ett motståndskraftigt försörjningsflöde som levererar alla de logistiktjänster som Försvarsmakten efterfrågar. Försörjningsflödet ska också vara stridsekonomiskt, miljövänligt och verka enligt Försvarsmaktens värdegrund. Höga krav Logistiken 2023 till 2025 omfattar logistikförband samt funktionen logistik som går på tvären genom hela Försvarsmakten. Det innebär krav på robusta försörjningskedjor och transportkapacitet. Lars tog bland annat upp Natos höga krav på funktionsdugliga järnvägsförbindelser för att kunna verka inom Sverige. Övrigt aktuellt inom teknisk tjänst som Lars Axelsson presenterade var bland annat utvecklingen inom förråd, verkstäder och sjukvårdsfunktionen. – Vårt stöd till Ukraina, Natoanpassningen och att bygga logistiknätverket såväl nationellt som inom Norden och Nato är sådant som kommer att ta upp mycket av vår tid framöver, sa Lars. Från FMV kom Carl Öberg och Johan Lampinen och höll föredrag om anskaffningsarbetet kring Pansarterrängbil 300 (se separat artikel om det i detta numret av TIFF 2/2024). Mikael Tillberg från FMV berättade även om projektet med att renovera och modifiera stridsvagn 122 som därefter kommer att benämnas stridsvagn 123 (se separat artikel även om detta i TIFF 2/2024). n
TIFF nr 2 / 2024 12 I april 2023 skrev FMV kontrakt med Patria Land Oy om att leverera ett 20-tal fordon inklusive systemmateriel som reservdelar, utbytesenheter, fältsatser, tekniska publikationer och utbildningspaket till Försvarsmakten. Trupptransportterrängbilarna som levererats föregår ett kommande serieanskaffningsuppdrag om över 300 fordon, Patgb300B, som ska levereras till Försvarsmakten mellan 2025 och 2030. – Fordonen i förserien slutlevererades i november 2023. Avsikten med dessa är att vi bland annat ska kunna använda dem hos Livgardet för värnpliktsutbildning, berättar Johan Lampinen, sektionschef för pansarterrängbilsystemen på FMV. – Förserien har exempelvis ringlavett med kulspruta (ksp 58 alternativt 88) och vi tittar nu på vilken utrustning vi behöver för seriefordonet, fortsätter han. CAVS-samarbete Upphandlingen av Patgb 300 grundar sig i ett finsk-svenskt samarbete. Både Sverige och Finland ingår i det internationella samarbetsprogrammet Common Armored Vehicle System (CAVS) om gemensam utveckling och anskaffning av nya pansarfordon. I CAVS-samarbetet ingår också Lettland och även Tyskland är på väg att ansluta till samarbetet. – Fördelen med CAVS-samarbetet är att vi tillsammans med andra nationer kan utveckla pansarterrängbilsystemet. Vi är överens om en basplattform och vi utvecklar tillsammans olika delar. Till exempel har Finland visat sig intresserade av ett vapensystem som vi utvecklar. Det gör att vi kan dela på arbetsinsatsen rent ekonomiskt men också när det kommer till personalresurser. Vi kan dessutom hjälpas åt gällande exempelvis verifiering, förklarar Johan. Grundtanken i CAVS är att anpassa så lite som möjligt för specifika förhållanden så att de olika länderna i samarbetet ska kunna köpa så lika fordon som möjligt. Anpassningarna kan till exempel handla om ledningssystem och detaljer som torrluftsadaptrar. Att kunna köpa direkt från ”hyllan” kombinerat med undvikandet av särkrav och specialanpassningar är något som behövs i den nuvarande omvärldssituationen. Det har också lett till den rekordsnabba upphandlingen, enligt Johan Lampinen. Tätt samarbete Carl Ögren, Systemingenjör FMV Armémateriel och fordonsinstruktör i Försvarsmakten, menar att den snabba upphandlingsprocessen har möjliggjorts genom mycket tätt samarbete och bra dialog mellan FMV och Försvarsmakten. – Inriktningen har varit pragmatisk och handlat om att anpassa fordonet till de förmågor som det behöver ha för ett effektivt användande i fält, berättar Carl. Patgb 300 liknar till fordonsformen 202 och 203 och även 180. – Pansarterrängbil 300 skiljer sig dock till stor del tekniskt från 202 och 203 och är ett helt nytt fordon, säger Carl. Trupptransport Medan Patgb 360 mer räknas som ett stridsfordon så ska Patgb 300 kunna fungera som trupptransport för att hjälpa exempelvis en skyttegrupp att rycka fram med relativt bra skydd och med understöd från till exempel en vapenstation. Trupptransportförstärkning med Pansarterrängbil 300 Under hösten 2023 lämnade FMV över de 20 första Pansarterrängbilar 300 (Patgb 300) till Försvarsmakten. Det är en förserie på nya trupptransportpansarterrängbilar, Patgb300A, som har levererats. Text: Martin Neander. Johan Lampinen Carl Ögren Foto: Martin Neander Foto: Martin Neander Pansarterrängbil 300A – förserieversionen som är levererad till Försvarsmakten. Foto: Försvarsmakten Pansarterrängbil 300 stärker trupptransporterna
TIFF nr 2 / 2024 13 – Patria har med Pansarterrängbil 300 gjort en vidareutveckling av ett känt koncept och tagit det bästa av tekniken från Pansarterrängbil 360, förklarar Carl Ögren. Pansarterrängbil 300 är också lite lättare än 360 med en totalvikt på 24 ton och en tjänstevikt på 18,9 ton. Totalvikten nås i huvudsak bara med tilläggsskydd på. Den drar också relativt mindre bränsle. Förutom plats för förare och vagnchef så finns tio platser i bakvagnen inklusive en för skytten. Patgb 300 har en femcylindrig motor med enhetsinsprutare tillverkad av Scania. Antalet hästkrafter är cirka 400 med ett maximalt vridmoment på strax under 2 000 Nm vid optimalt varvtal. Maxhastigheten är runt 100 km/h. Motorstyrka – En lärdom från 202 och 203 – och ännu mer i fallet med 180 – är att de upplevs som relativt motorsvaga, säger Carl. Jag har provkört 300 och jag upplever inte att den har det problemet även med last. Den automatiska växellådan är anpassad för terräng och har sju framväxlar och två backväxlar. Bromssystemet är hydropneumatiskt. Styrsystemet är ett servoassisterat mekaniskt system för de två främre axlarna med nödstyrningsfunktion. Hjulupphängningen är individuell och av Konifabrikat samt har även den en hydropneumatisk fjäderdämpare. Generiska smörjmedel och vätskor kommer att användas. Alla Patgb 300 kommer dessutom att vara utrustade med vinsch från Katsa. – Vi har lagt väldigt mycket krut på dokumentationen, säger Carl. En instruktionsbok har tagits fram på rekordtid med bland annat materielvårdsscheman för förseriefordonen. Det är meningen att Patgb 300 ska vara lätt att använda, utbilda på och underhålla. Tekniken ska vara lättförståeligt för en ny värnpliktig. Enklare underhåll – Synpunkter som vi har fått på 360 är att den är komplex till sin karaktär och svår att underhålla, säger Johan Lampinen. Den har därmed också en ganska lång utbildningstid. De motoriserade förbanden har behov av enkelhet - 300 har fem veckors utbildning för föraren och är också enklare att reparera i fält. Ett av de första 20 förseriefordonen kommer att kvarhållas av Patria för att byggas om till serielikare inför kommande seriebeställning. De fordon som levererats till Försvarsmakten är en förserie som kommer att bedömas och verifieras inför kommande seriebeställning. På seriefordonen kommer det att sitta en helt ny vapenstation som kallas VS02. Det är en vidareutveckling av VS01 med bland annat bättre sensorer och användargränssnitt. Pansarterrängbil 300 kommer sammantaget att vara ett system och finnas i flera utföranden: Sjuktransport, utan vapenstation, ledning, reparation och trupptransport. – FMV:s förslag till Försvarsmakten är att skapa en nod för mottagning av fordonen och att FMV ansvarar för att konfigurera fordonen på rätt sätt. Försvarsmakten kan sedan rusta på övriga tillbehör som anses behövas och därefter går fordonen till förbanden. FMV ansvarar för det som tillhör fordonet, ledningssystemet och vapenstationen, avslutar Johan Lampinen. n FMV beställer pansarfordon FMV har tecknat avtal med Patria Land Oy om en beställning över 300 pansarterrängbilar med tillhörande vapenstationer för leverans till Försvarsmakten. Avtalet är värt över fem miljarder kronor. Förserien om cirka 20 fordon, som redan levererats till Försvarsmakten under Q4 2023, har börjat användas på förband och används till utbildning för instruktörer, förare och inom teknisk tjänst. En del av fordonen används även för prov- och försöksverksamhet samt underhållsberedning och reparationsteknisk analys. Ett av dessa fordon används som serielikare hos leverantören. I seriebeställningen ingår, förutom trupptransportfordon, även varianterna stridsledningsfordon och sjukvårdstransportfordon. Leveransen av trupptransportfordonen till FMV börjar under sista kvartalet 2024. Den följs under kommande år även av de andra fordonsvarianterna. Leveranserna kommer att pågå fram till och med 2030. Fordonen ska bland annat ingå i motoriserade infanteriförband, luftvärns- och artilleriförband. Pansarterrängbil 300B. Serielikaren, en av de 20 i förserien som blivit ombyggd med vapenstation. Foto: Patria
TIFF nr 2 / 2024 14 – Det är renovering och modifiering av stridsvagn 122 som kommer att benämnas stridsvagn 123A, säger Mikael Tillberg, Programledare, Leopard 2 System. Program Leopard 2 System har ett antal definierade projekt inom programmet som hanterar olika delsystem inom det stora stridsvagnssystemet. – Det är bland annat flera anskaffningsuppdrag som exempelvis ersättningsanskaffning av stridsvagnar och att anskaffa ny underhållsdator, berättar Mikael. Renoveringsuppdrag Renoveringsuppdraget har löpt sedan 2016 och beräknas avslutas nästa år. Renovering av besättningsträningsanläggning är ett annat relativt nytt uppdrag med leveranser som startar 2027. Ett antal andra uppgifter ingår också som vidmakthåll stridsfordonsystem och anskaffning systemmateriel stridsfordonsystem. – Materiel går även i relativt stor omfattning till stöd för Ukrainas krigsinsats och därför behövs det vara hög aktivitet när det gäller anskaffning i programmet, förklarar Mikael. När det gäller ersättningsanskaffning för de stridsvagnar som Sverige skickat till Ukraina ska FMV leverera minst tio Leopard-stridsvagnar eller ännu fler om den ekonomiska ramen medger det. Uppdraget har startat och målet är att lägga beställning under innevarande år och planerad leverans är 2027. I Försvarsmaktens uppgifter till FMV gällande stridsvagn 122 ingår bland annat att över 100 renoverade stridsvagnar för två brigader ska levereras. Runt 70 stycken vagnar hade levererats i februari 2024. Stridsvagnssystem Andra uppgifter för FMV är att leverera uppdaterad dokumentation till renoverade stridsvagn 122 samt utbytesenheter och reservmateriel för tre års utbildning/fredsdrift för renoverade vagnar. Dessutom har FMV genomfört instruktörs- och teknikerutbildning. Mikael Tillberg menar att en stridsvagn inte klarar sig särskilt långt utan de övriga viktiga delarna i systemet. Därför är det rätt att tala om stridsvagnssystem och inte om bara själva stridsvagnen. I systemet ingår också sådant som specialverktyg, reservdelar och ammunition. – Det gäller att förstå att vi måste lägga stora belopp på att införskaffa reservmateriel över tid och framför allt nu när det för oss är långa omloppstider och långa leveranstider på reservdelar, förklarar Mikael. Uppgradering av stridsvagn 122 till stridsvagn 123A Det pågår renovering av stridsvagn 122 samt renovering och modifiering av ett större antal vagnar som ska bli stridsvagn 123A. Text: Martin Neander. Mikael Tillberg Foto: Martin Neander Stridsvagn 122A. Stridsvagn 122 under eldgivning. Foto: Försvarsmakten Foto: Försvarsmakten Från stridsvagn 122 till stridsvagn 123A
TIFF nr 2 / 2024 15 Ledningsstöd I renoveringen ingår ett nytt ledningsstödssystem. Det tidigare ledningsstödssystemet var före sin tid och fungerar bra, dock alltför integrerat med själva vagnsarkitekturen. Det var inte alls var bra. I och med det nya ledningsstödssystemet har vi skapat en tydlig gränsyta i vagnen för att kunna hantera stridsvagnen fullt ut vare sig den har ledningsstödssystem eller ej, vilket man inte kan fullt ut i den tidigare stridsvagnen, säger Mikael. Integrationen av det nya BMS (Battle Management System) bygger på IP-baserad teknik och enligt Mikael Tillberg finns det vissa utmaningar i det fallet med exempelvis risken för bristande fältmässig robusthet. REMO Renoveringen och modifieringen (REMO) av stridsvagn 122 till stridsvagn 123A innebär bland annat ny beväpning och helt ny systemarkitektur inne i vagnen och kommunikation via Controller Area Network (CAN-buss). Det blir därför ett helt nytt system. Designarbetet är i full gång och startade med förserievagnen. En dialog pågår med Försvarsmakten om att utöka antalet vagnar i uppdraget. Leverans av stridsvagn 123 ska enligt plan ske under 2026/2027. – Vagnarna ska modifieras enligt systemmålsättning till en nivå som motsvarar Leopard A7. Även när det gäller REMO så ingår leverans av dokumentation, utbytesenheter, reservmateriel samt instruktörs- och teknikerutbildning, berättar Mikael. Nya sensorer Konfigurationen för stridsvagn 123A inkluderar bland annat ett nytt vapensystem, L55A1 och ett digitaliserat eldledningssystem. Det blir programmerbar ammunition i kammarläget och nya sensorer i sikten. – För föraren blir det nya mörkersensorer fram och bak och stridsvagnen är förberedd för minskydd. Strömförsörjningsaggregat gör att man inte behöver köra huvudmotorn hela tiden, säger Mikael. Uppgraderad transmission och modifierat bandaggregat som båda ska klara uppemot 70 ton är andra nyheter. Antalet konfigurationer som är unika för Sverige ska också minimeras. Mikael Tillberg påpekar att man inom programmet är lyckligt lottade som bland annat har mycket utbildningsmaterial och simulatorer. En första leverans av framtida simulatorer ska komma 2027 och löper fram till 2029. – Vi har även ett referenssystem hos Saab för felsökning vid reparationer av utbytesenheter. Det är i princip ett torn utan tornkropp. Där kan man göra felsökning och det finns utbytesenheter som kan repareras. Utbytesenheten kan sedan sättas in i systemet för att se om den fungerar efter reparation. Det finns simulatorer från tornets perspektiv och en som simulerar förarens kabin. n Redaktionsmedlemmarna finns inom olika specialområden och organisationer vilket framgår nedan: Lars Axelsson HKV lars.axelsson@mil.se 070-886 99 66 Oscar Edling FMV oscar.edling@fmv.se 070-873 93 93 Björn Axelson Saab AB bjorn.axelson@saabgroup.com 073-437 12 08 Bo Svensson Hkpflj bo.e.svensson@mil.se 013-28 37 42 Bengt-Göran Lahti Saab AB bengt-goran.lahti@saabgroup.com 010-217 09 86 Mattias Elfström FMTS mattias.elfstrom @mil.se 073-679 41 15 Lars Unnerfelt Arméstaben lars.unnerfelt@mil.se 0500-46 51 31 Petra Larzénius FMTS petra.larzenius@mil.se 035-266 26 06 Jan-Erik Lövgren KamraToff jan-erik.lovgren@kamratoff.se 070-367 29 94 Mats Osterling HKV mats.osterling@mil.se 076-649 23 35 Ann Karlsson FMV ann.karlsson02@fmv.se 076-019 94 85 Jenni Almlöf Letto Flygstaben jenni.almlof@mil.se 076-636 78 33 Ulrika Backstig FMTS ulrika.backstig@mil.se 072-195 62 71 För prenumerationsfrågor, kontakta Björn Axelson, bjorn.axelson@saabgroup.com Rapportera gärna om något som ni är duktiga på eller något som är unikt för er del. Har du uppslag till, eller själv vill skriva, någon artikel som kan intressera TIFFläsarna kontakta gärna någon av nedanstående kontaktpersoner för eventuell hjälp eller vägledning. Det går givetvis också bra att kontakta redaktören, Oscar Edling. Fortfarande gäller att tidningen görs ”av oss – för oss” och med ledstjärnan Teknisk tjänst i fokus – för framtiden. Redaktören Kontaktpersoner
TIFF nr 2 / 2024 16 Undersökningsbolaget Universum har genomfört sin årliga studentundersökning med 23 000 respondenter. TIFF har pratat med Universums Sverigechef Emil Adén för att få veta mer om varför nationell säkerhet har blivit allt viktigare för landets studenter. Har försvarssektorn klättrat mycket på listorna? Det vi kan se är att arbetsgivare som till exempel Försvarsmakten, Säpo och Försvarets Radioanstalt har ökat i popularitet. Minst en av dem finns på topp 10-listan för åtta av de fjorton undersökta branscherna. Sammantaget ligger såväl Försvarsmakten som det civila försvaret bra till på listorna. Hur har trenden sett ut de senaste åren? Försvarsmakten, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har alla varit populära under de senaste två åren, men vi ser att de har blivit än mer populärare bland studenterna på sista tiden. Vi ser också en stark ökning hos studenterna för att jobba hos Saab Defence & Security. Beror det ökade intresset av säkerhetssektorn på händelserna i omvärlden, som exempelvis i Ukraina och i Mellanöstern? Vi kan se att kriget i Ukraina, som är i vår fysiska närhet, och konflikterna i Mellanöstern, som har en slags känslomässig närhet, påverkar studenterna och gör de mer intresserade av frågor som rör Sveriges försvar och säkerhet. Inträdet i Nato och processen inför Natomedlemskapet är en annan faktor som har påverkat intresset. Går det även att se någon annan typ av ökat säkerhetsintresse? Ja, att kunna få hjälpa till och vara en del av IT-säkerheten har ökat. Intresse för cybersäkerhet har ökat generellt och inte bara när det gäller Försvarsmakten. Exempelvis uppdagades en spionhistoria under hösten 2023, där ett antal kommuner fick intrång i sina servrar av hackare. Rent allmänt har sådana här saker gjort att intresset för att arbeta inom offentlig sektor stigit. Vilka frågor har ni ställt som gör att ni drar slutsatsen att intresset för försvarssektorn ökar? Vi har frågat studenterna om vilka som är deras drömarbetsplatser och utifrån det skapar vi en rangordning. Vi frågar också vilka drivkrafterna är som ligger bakom det som gör att man söker sig till en potentiell framtida arbetsgivare. I vår undersökning framgår det att bra lön, trygghet, respekt för medarbetare och bra referenser för en framtida karriär är viktiga delar. Försvarssektorn har det lite kämpigt med rekrytering, men denna undersökning visar att intresset verkar finnas. Vad kan det bero på? Det är sannolikt flera variabler som påverkar. Att intresset finns ser vi tydligt i våra undersökningar. Annat som påverkar är exempelvis att man som arbetsgivare måste synas där målgruppen finns så att det blir tydligt vilka slags arbetsuppgifter man erbjuder som arbetsgivare. Trygga anställningsförhållanden, bra lön och balans mellan arbete och fritid är också viktigt för studenterna och de vill veta om en arbetsgivare kan erbjuda dessa bitar. Om studenter som har blivit anställda märker att arbetsgivaren inte håller vad som utlovats så stannar man i regel inte kvar, man berättar även för andra studenter vad man tycker om den arbetsgivaren. Därför är det viktigt att tänka på hur en arbetsgivare kommunicerar såväl externt som internt och att man finns tillgänglig där målgruppen finns. En annan anledning till att det blir obalans i tillgång och efterfrågan kan vara att arbetsgivaren ställer för höga krav på arbetslivserfarenhet och därmed tycker de nybakade studenterna att det inte ens är lönt att söka sådana jobb. Arbetsgivarna kan därmed missa de som har ett stort intresse av att arbeta inom till exempel försvarssektorn. Fler studenter vill jobba inom säkerhetsområdet En färsk studentundersökning visar att Försvarsmaktens popularitet är i stigande bland de studenter som tillfrågats. Text: Martin Neander. Foto: Kristofer Hedlund. Emil Adén är Universums Sverigechef. Rikets säkerhet lockar studenter
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=