Nya fpl hade givit mera Fpln C C Larsson. - Sämsta arbetsmiljön för att lösa sina uppgifter har väl telesidans folk, säger flygplanmästate C G Larssort. Där har man för tillfället en svår utrymmesbrist i samband med reparationen av flygverkstaden samtidigt som man fått en mer avancerad elektronik att arbeta med. För flygplansidans del har vi nu fått ett komplicerat bränslelsystem. Men annars är väl inte svårigheterna särskilt markanta, d v s om man undantar byte av startapparat. Det kräver mångdubbelt mera arbete nu jämfört med t2:an. - Vi hade gärna sett att flottil,ien tilldelats nya flygplan. Då hade de haft en högre modifieringsstandard och bättre synkroniserade tillsynstider mellan flygplan, motor, ebk etc. - Föreskrifter? Visst, det finns en massa PaPPer. Det märkliga är dock att vi inte kan klara oss utan dem. Nu väntar vi på UFS och hoppas den ska vara mera arbetsvänlig än STI. - Skriv också upp att vi väntar att få se resultat av felrapporteringen. Vidare skulle jag gärna se att man inte tar ifrån oss våra värnpliktiga för skede 2-utbildning. Det blir störande för arbetet att ivvara dem under utbildningstiden. I Lantbrukare bra i teknisk tiänst - Första törnen fick 2 kompaniet ta inför omskolningen, berättar stationsavdelningschef Siguard Blonqaist, I komp. Kurserna var utmärkta och jag tycker det var bra att vi fick lära oss direkt på ett förband (Fl), bo där och på detta sätt vara som i ett internat. - Visst är det intressant att lära sig en ny typ. Allt är ju mera avancerat och det ligger en stimulans i att snabbast möjligt försöka nöta in kunskaperna. ) Alla är ia inte . . . f orts god belysning och rationella arbetsplatser. Här på Frz skulle vi behöva en uppsättning allmänna verktyg i varje hangar. Nu går en massa tid åt till att söka rätt på verktygen. Detta är inte rationellt. - Vidare har vi av utrymmesskäl fordon i hangarcrne. på vintern. När man kör ut dem på morgonen bildas en massa avgaser och hangaren blir också utkyld. I den miljön ska vi sedan börja jotrba. I Pafrestande men nödvändigt - Omskolningen är ju en nödvändighet och visst är det stimulerande att få lämna det gamla invanda för att bör,ja med något nytt. Men att ligga på internatkurser är också påfrestande, både för familjen och en själv. Säger 1. flygplanteknikerna Bengt Santaeltton och Georg Suensson samt kollegan Lennatl Abrahamsson. De tre teknikerna har ju färska erfarenheter av sin utbildning för fpl 35. - Det kan väl inte hjälpas att de här långa kurserna närmast kan liknas vid "korvstoppning". Nog skulle man hellre önska att få sin utbildning på ett par system i sänder, för att under en mellanperiod fä jobba på flygplanet och omsätta de färska kunskaperna i praktiken. Först därefter skulle den teoretiska utbildningen fortsätta. - Ett krux med detta system är ju emellertid att de olika funktionerna är så intimt förbundna med varandra. Man måste som underhållsman liksom kunna hela flygsystemet för att göra ett effektivt jobb. Frågan är emellertid om inte utvecklingen går mer och mer mot experthållet eftersom allting blir så omfattande att en enda människa inte kan tillgodogöra sig allt. - Annars är det ingen som klagar på kurserna som sådana. De är bra upplagda och när man träffas både under arbete och fritid så kan man cckså lära av varandra. - Vi har emellertid även ett stort behov av att få tråffa 'förarna och ventilera problemen med dem. Ofta d,r felrapporterna allt för knapphändiga för att man skall kunna utläsa allt av dem. Ett samtal med föraren kan ge mycket mera. - Vi har också en vädjan till dem som gör elscheman. Gör inte texten så liten att den inte kan läsas normalt med normal syn. Och ett absolut krav: gör ritningarna på material som tål vikningar. I Naturligfvis kan det vara kärvare för de äldre att sätta sig på skolbänken men jag tycker att alla hängt med på ett utmärkt sätt. Ja, det blev sågot av en sport att försöka klara av skrivningarna så bra som möjligt. - Så har vi ju kompaniandan, förstås. Den finns där i bakgrunden. När man erbjöd oss två tekniker från det tidigareutbildade 2 kompaniet som hjälp vid igångsättningen, ja, då nobbade vi. Vi ville klara oss själva. - De värnpliktiga smälter också väl in i bilden och klara sina uppgifter bra. En lantbrukare sköter oftast den här tjänsten minst lika bra som en värnpliktig med yrkesskola bakom sig. Det beror kanske p att också'lantbruket mekaniserats. I l7
TIFF 1969 nr 3
To see the actual publication please follow the link above