Från att tidigare ha varit nästan helt fria från underhållsåtgärder, h,ur flytvästarna i och med införande av den'tekniskt sett mer komplicerade flytväst 7, kommit att kräva allt större arbetsinsats av underhållspersonalen. TIFF har bett sakbyrån berätta om vad som närmast är att vänta på området. Bd Birger Holmqvist har därför ställt denna artikel till vårt förfogande. I lTI Med eft flygplans räddningssystem - i vidgad bemärkelse - förstås åtgärder och materielfunktioner för att föraren efter beslut om uthopp skall ha möjlighet till räddning. För att styra förloppet vid uthopp från dagens överljudsplan är stolarna utrustade med apparater som arbetar utan förarens medverkan, t ex frigörinj av fastbindningsremmar, separation från stol och fallskärmsutlösning. Många flygningar görs iu Oveihäv, varför man länge önskat även en automatisk flytvästuppblåsning. Ft 7 har tiänsteprovats vid förbånd under cirka två år. Nu är en förbättrad yersion, flytväst 8, beställd och skall levereras under 1970. Vid utveckling av säkerhets- och räddningsmateriel sats till flytvästens uppblåsningsanordning. P:" är strävan att iarje länk i kedjan skall vara Iika stark. främsta anledningen härtill var att firmans provfly- De olika apparaterna skall alltså inte vara mera kom- gare George Smith samma år hoppat i överljudsfart plicerade -i med bl a ökad risk för felfunktioner och landat i vattnet medvetslös. Han räddades av en äch högre anskaffnings- och underhållskostnader - tillfällighet. Flytvästen var nämligen inte uppblåst, än vadlom fordras av det kompletta systemet. Detta men en näiliggande båt kunde-plocka upp honom är inget unikt för just denna måteriel, men kan kan- efter 10 sek. Detta var hans räddning! Det går alltså ske förklara varför vissa förbättringar av flygplanens att övedeva ett överljudsuthopp under gynnsamma räddningssystem inte sker, trots att tekniska förut- förhållanden' sättningar finns. Vattenkänslig tablett - nei Nu gällde det att skapa bättre förutsättningar härför. Materielförbättringarna - en del av systemet - berörde exempelvis flygbeklädnad, katapultstolens fixering, fenfrigång och stabilitet samt fallskärmen. Även automatisk flytvästuppblåsning prioriterades högre. Den amerikanska tillsatsen utlöstes av en vattenkänslig tablett 10-15 sek efler vattenlandningen. Våra provköp 1918 motsvarade dock inte förväntningarna. Risken för vådautlösning var för stor och reaktionstiden ansågs för lång. Även senare prov har visat att denna utlösningsprincip inte är helt tillfredsställande. För fpl 35 med centralanslutning, den tunga nödpacken (fallskärm, syrgas och nödutrustning) samt kombinerad fasdbindnings- och fallskärmssele var det än mer önskvärt med en bättre flytväst. Den skulle sid 24 ) 23 )3t sJ, ...'; rt .ii;' \$ j$t;4 ..ii{* t..,.\ ril lr ^ llA$I *., *.:, )l it 't I '-f :'å ;s r.\$ i.s Som exempel ingår flytvästen i räddningssystem' tänkandet. Flygvapnet har i många år haft flytväst 2 (M7383-020000), amerikansk typ B-5, som standardväst i krigsflygplan. Bättre typer finns i marknaden men har av olika skäl inte anskaffats. Flytväst 2 har varit mycket billig i inköp, men tillverkningen har lagts ned, vaiför förmånlig återanskaffning inte längre är möjlig. Den amerikanska firman North Ämerican Aviation Ir,c startade 1915 utvecklingen av en automatisk till'
TIFF 1969 nr 3
To see the actual publication please follow the link above