Nr 1 2024 AVFALL OCH MILJÖ | 19 TEXTIL TEMA kommunen Blandad fraktion Om insamlingen ska skilja på hel textil som kan återanvändas och trasig som går till materialåtervinning är en knäckfråga. – För invånarna kan det vara svårt att avgöra vad som kan gå att återvända och inte. Vi var med i Mistra-projektet Satin, GlU PDQ WHVWDGH HWW RFK WYn À|GHQ 9nU bedömning är att när man ökar komplexiteten genom två insamlingskärl för textil så blir det svårt hur man ska kommunicera och upprätthålla det. De som sorterar professionellt, de kan det väldigt väl. Det är alltså respektive insamlingsaktör som sorterar textilen. Det som inte kan vare sig återanvändas eller återvinnas skickar de på egen bekostnad för energiåtervinning. I väntan på lagstiftning Idag är det kommunens ansvar att samla LQ WH[WLODYIDOO (WW XQGDQWDJ KDU GlUI|U skrivits in i de lokala avfallsföreskrifterna. Alla samarbetsaktörer har också tillstånd att samla in och transportera avfall. Att vi ännu inte vet hur producentansvaret kommer att utformas är problematiskt, menar Sandra Alm. – Kommunerna har nu bråttom att snickra ihop olika lösningar för att leva upp till insamlingsansvaret, men hur dessa lösningar kommer att passa ihop med övriga steg i behandlingskedjan och tas emot av textilbranschen är oklart. Men jag tror att det kommer bli bra när det väl är på plats. …och här tar hand om textilen Södertälje satsar på såväl insamling som sortering i egen regi. ”Vi blir en betydande aktör”, säger Vesa Hiltula, vd för Telge Återvinning, som samtidigt vill se samverkan med ideella aktörer. Med en brett utbyggd textilinsamling kan kommunen få in mer textil. Det menar Telge Återvinning, som också planerar för egen sortering. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO TELGE ÅTERVINNING SÖDERTÄLJE HAR INFÖRT textilinsamling på alla återvinningsstationer och alla återvinningscentraler, och dessutom Sn XWYDOGD R̆ HQWOLJD SODWVHU 'H WDU emot alla textilier, bara de är torra. Det har resulterat i att insamlade mängder ökat från 200 till 800 ton textil per år, jämfört med när ideella aktörer skötte insamlingen. – Planen för lU DWW ÀHUERVWDGVKXV ska kunna ha ett textilkärl i sitt miljörum. Vi erbjuder det till samtliga, men tar betalt för det, säger Vesa Hiltula, vd I|U 7HOJH cWHUYLQQLQJ I augusti kommer de dessutom att kunna försortera textilen. Det blir en manuell sorteringsanläggning men förberedd för maskinell sortering, till exempel för att få bort skräp. Regional satsning Det insamlade materialet sorteras i sex fraktioner. Det som inte kan återbrukas skickas till återvinning. Övrigt, cirka 70 procent av det som kommer in, exporteras för vidare sortering. ± 'HW ¿QQV ingen avsättning i Sverige för detta, säger Vesa Hiltula. Förutom Human Bridge, men de packar också ihop och skickar vidare. Liksom Human Bridge (se sidan 24) VNLFNDU 7HOJH cWHUYLQQLQJ VLQ WH[WLO WLOO Litauen. – De sorterar i 200 fraktioner, de vet hur världsmarknaden för secondhand kläder ser ut och har kunder för dessa. Och de har stor kapacitet – på en dag kan de sortera allt som Södertälje samlar in under ett år. Det system för insamling, behandling och avsättning som nu byggs upp följs QRJD DY 9LQQRYD VRP GHO¿QDQVLHUDU satsningen. Alla slutsatser blir därmed tillgängliga. Därtill kommer andra kommuner att kunna utnyttja sorteringsanläggningen. Den kommer nämligen att NXQQD WD HPRW WH[WLO IUnQ EHW\GOLJW ÀHU lQ de egna invånarna. – För att få en jämn kvalitet gäller det att ha så många leverantörer som möjligt. Då räcker inte våra 800 ton, då behöver vi komma upp i minst 7000 ton. Vi vill bli en hubb dit man lämnar sina WH[WLOLHU , YnU D̆ lUVPRGHOO LQJnU DWW YL ska betala för textilierna. Förtroende Att kommuner på ett tydligare sätt kliver in på marknaden behöver inte betyda att de ideella krafterna stängs ute. – Jag hoppas att vi kan hjälpas åt istället för att bli konkurrenter, säger Vesa Hiltula. Miljöinsatsen är det viktigaste skälet WLOO DWW 7HOJH cWHUYLQQLQJ QX VDWVDU Sn textilinsamling och -sortering. Det ska bland annat ge mer material till den svenska återvinningsindustrin för textilier. Men det är också ett sätt att förhindra illegal export. – Vi vill inte se några slalompjäxor som ligger på en deponi i Ghana, de ska bara få sådant som går att sälja. Vårt varumärke är så starkt att man litar på att det blir omhändertaget.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=