20 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2024 TEMA TEXTIL ATT DEFINIERA DEN kompetens som krävs för att kunna värdera textil blir ett WLOOVNRWW WLOO GHW EH¿QWOLJD EUDQVFKYDOLderingssystem som kommunala företagens arbetsgivarorganisation Sobona utvecklat. Med det som underlag kan utbildningar skapas och valideringar genomföras. Det innebär att många olika yrkeskategorier inom avfallshanteringen NDQ In HWW LQW\J Sn VLQ VSHFL¿ND NRPpetens. Snart ska man alltså kunna bli professionell textilvärderare. – Det gäller att kunna värdera det material som kommer in, kunna se potentialen och hur det kan återbrukas på olika sätt. Sedan kommer redesign, reparation och vidareförsäljning. Den här NHGMDQ EHK|YHU HWDEOHUDV VlJHU 7KRPDV Nylund, som på uppdrag av Sobona jobbar med frågan. ± 7H[WLO lU Vn P\FNHW PHU NRPSOH[W lQ vad många förstår. Det kan vara förnybara och icke förnybara källor, producerat på olika sätt, det slits olika. Vad kan räddas? Det handlar om att se cirkulerad WH[WLO VRP HQ UHVXUV L Q\D D̆ lUHU VlJHU (OLQ 3HWHUVRQ SURMHNWOHGDUH Sn VDP DUEHWVSDUWQHU 1RUGLVND 7H[WLODNDGHPLQ – Återbruk kommer i framtiden att bygga på att resurserna är kvar i det lokala området. Då måste kommunen veta vilka kunder man har i närområdet och kunna plocka ut det. Bidrag till svensk textilindustri (WW H[HPSHO Sn P|MOLJ DYVlWWQLQJ ¿QQV hos Nimble Patch i Malmö, som specialiserat sig på att laga barnjeans med hål Sn NQlQD $QGUD DNW|UHU YLOO KD VSHFL¿ND NOlGHU I|U XWRPKXVDNWLYLWHWHU $OOW ÀHU sådana verksamheter växer nu fram i Sverige. – Vi vill få ett lyft för den textila produktion som vi har kvar i Sverige, och vi fokuserar på återbruk, säger Christian /XQGHOO YG I|U 1RUGLVND 7H[WLODNDGHPLQ Han ser framför sig att återvinningscentralerna har personlig mottagning av textil, på samma sätt som många idag har för återbruk av möbler eller farligt avfall. Nu ringas de speciella kompetenser VRP NRPPHU DWW NUlYDV LQ (Q I|UVWD QLYn av validering ska vara klar innan kravet på separat insamling av textil träder i NUDIW 'lUHIWHU NDQ GHW NRPPD ÀHU QLYnHU I|U ¿QVRUWHULQJ – För att kommunen ska kunna sälja vidare materialet vill man ha ett så högt värde som möjligt, säger Christian Lundell. Textil måste kunna sorteras och värderas redan på återvinningscentralerna. Det menar Nordiska Textilakademin, som tillsammans med Sobona planerar att utbilda avfallsledet. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO ANNA SIGGE PANTEN VAR EN del i ett pilotförsök, som pågick under några sommarmånader. I utbyWH PRW HQ SnVH XWWMlQWD NOlGHU ¿FN LQYnQDUQD HQ UDEDWWNXSRQJ VRP NXQGH Yl[ODV LQ PRW H[HPSHOYLV HQ ¿ND HOOHU HWW EHV|N Sn XWRPKXVEDGHW 'HW |NDGH PlQJGHUQD WH[WLO till återvinning från 70 till 350 kg per insamlingsbehållare och vecka. – Vi är väldigt nöjda med resultatet och hoppas att detta projekt blir en förebild för andra städer, säger Maria Ansas, kommunikatör på Lahti kommun. Fem gånger mer i insamlingen, det blev resultatet när finska Lahti införde pant på textilavfall. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO LASSI HÄKKINEN Pant en succé för textilinsamlingen Nu utvecklas Inte enkelt att värdera textil. textilkompetens
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=