DÖDEN / LIVET Vi skjuter upp vår sjuklighet lite grann, men får en lite längre tid med sjuklighet på slutet. Duscha/bada LIVSKVALITET Hjälp krävs Så klarar 100-åringar vardagsaktiviteter Kan Kan med hjälp Kan inte Gå på toa Ta på kläder Äta Städa Handla 0 20 40 60 80 100 Laga mat Procent Källa: Swedish Centenarian survey carnegie private banking Vintern 2016/2017 INSIKT 25 JEAN PIERRE FIZET/GETTY IMAGES läkemedel och bortredigering av farliga arvsanlag. Framtida läkemedel mot demens skulle synas i medellivslängden, tror Stefan Fors: – Demenssjukdomar är en väldigt betydelsefull dödsorsak. Från ungefär 80 år stiger förekomsten av demens dramatiskt. Om någon av de 200 drug trials som pågår just nu har framgång, så skulle vi kunna hämta väldigt mycket från det. 4. HUR KUL ÄR DET ATT BLI GAMMAL? Hundraåringar och deras hälsa Att kartlägga hälsa är svårt. De som mår sämst drar sig för att medverka. När de sjukaste dör ifrån, präglar överlevarna bilden. Bättre diagnostik ökar sjukligheten på papperet. – Förr ansåg man att det skett en kraftig livskvalitetsförbättring. I dag är forskningsläget splittrat, men det mesta tyder på att det är goda år vi lägger till. Debutåldern för kroniska sjukdomar har ökat hela tiden, vilket är en tydlig indikator, säger Tommy Bengtsson. EU:s sifferbyrå Eurostat använder begreppet healthy life years (HLY, år utan funktionshinder). Sverige är bäst i Europa på HLY för kvinnor över 65 år. I toppländerna Sverige, Norge och Island steg antalet friska år ännu snabbare än medellivslängden 2004–2014. 2014 presenterades Swedish Centenarian Survey. Fyra av tio 100-åringar hade hjärtsjukdom, högt blodtryck eller andra kroniska sjukdomar. Men varannan bodde kvar hemma, och mer än hälften klarade vardagsbestyr som att klä sig och gå på toaletten (se graf ovan till höger). KI:s Stefan Fors, medförfattare till undersökningen, menar att forskningen talar för att vi får både friska och sjuka år: – Vi skjuter upp vår sjuklighet lite grann, men får också en lite längre tid med sjuklighet på slutet. Positivt är att vi i dag verkar ha kortare tid med de svåraste formerna av sjuklighet, allvarliga demenstillstånd och funktionsnedsättningar. Vi kan ganska effektivt bromsa upp sjukdomsprocesser så att de inte blir ett funktionshinder. Jag tror på en fortsatt trend där folk kan leva ganska väl med kroniska sjukdomar. James Vaupel ser farhågorna om extraår präglade av lidande, vanmakt och skenande kostnader som överdrivna. I en sjuårig studie han bidragit till följdes 2 200 danskar födda 1905. Mer än hälften av de män som deltog i hela undersökningen (och därmed blev 100 år) ansågs leva självständiga liv4. Vaupel är optimistisk: ”Detta tyder på att samhällskostnaderna för att de äldsta lever ännu längre är begränsade”, skriver han. 5. NOTAN FÖR ETT LÅNGT LIV Vi måste jobba längre. Men orkar vi det? Från 70-årsåldern stiger vår offentliga konsumtion brant. En 90-åring förbrukar samhällstjänster för runt 350 000 kronor per år. 2015 hade Sverige 18 gånger fler 100-åringar än 1968. Andelen äldre personer, liksom försörjningskvoten, spås fortsätta öka ända fram till prognoshorisonten på 2060-talet. James Vaupel varnar för att tron på en utplanande livslängd får politiker att vänta med smärtsamma justeringar av välfärdssystem och sjukvård, och får enskilda att välja fel sparande- och pensionsstrategier. Vaupel tror att en lösning blir att allokera om arbetstid, såväl mellan generationer som mellan olika livsfaser. Orkar vi egentligen jobba som 70-åringar? Tommy Bengtsson vid Lunds universitet tycker att den debatten är svår att förstå: – Folk vill jobba längre, och kan jobba längre, det är vad våra undersökningar definitivt visar. De senaste 20 åren har den faktiska pensionsåldern ökat med 1–2 månader per år i alla länder i Europa, och följer best practise för medellivslängden. Det är inte bara välutbildade män som lämnar arbetsmarknaden senare, alla bredare grupper och sektorer har haft en ökning på gruppnivå över tid: hög- som lågutbildade, kvinnor som män, sjuka som friska. År 2060, när svenska kvinnor i snitt lever i 89 år, har SCB:s prognoskurva nästan samma positiva lutning som i dag. – Trenden för maximal livslängd ökar inte alls i samma takt som medellivslängden, vilket kan tyda på att det finns någon form av tak. Den äldsta person vi känner till är fortfarande Jeanne Calment, den franska kvinnan som dog 122 år gammal 1997. Ingen har varit i närheten sedan dess, säger KI:s Stefan Fors. n Tre Vaupel-rön om åldrande � Höstfödda lever längst: På norra halvklotet lever de som är födda under oktober till december några månader längre än de som är födda under april till juni. På södra halvklotet (där årstiderna är omkastade) är det tvärtom . � Gammelfarfar och aporna: Dödlighetsprofilen i utvecklade länder skiljer sig mer från 1800- talets än 1800-talets från schimpansers. Förändringen tog i sista fallet 6,6 miljoner år, i första fallet 100 år. � Generna och livslängden: Redan tidigare har två livslängdsrelevanta gener hittats. Få databanker innehåller uppgifter om såväl personers hälsotillstånd som deras DNA, men i våras identifierades i Kina två okända gener som på något sätt har ett samband med livslängd. Generna är kopplade till ämnesomsättning, immunförsvar och cellsignalering. 4 För kvinnor var siffran 28 procent. Mycket gamla män är, som grupp betraktade, friskare än kvinnor i samma ålder. Ingen har blivit äldre än fransyskan Jeanne Calment (1875–1997). Hon cyklade tills hon blev 100 år och kunde gå utan hjälp tills hon var 114. Ovan firar hon sin 117:e födelsedag.
Insikt vintern 2016/2017
To see the actual publication please follow the link above