PENGARNA / NEGATIV RÄNTA Så fastnade Europa i MINUSRA ¨NTA Makroekonomi. I flera år har konjunkturen förbättrats och arbetslösheten fallit. Ändå ligger en rad räntor på eller under noll. Carnegie Private Bankings makroekonom Helena Haraldsson förklarar varför. nering mot komplicerade finansiella instrument relaterade till bostadslån vars värden nu var mycket osäkra. Plötsligt litade bankerna inte längre på varandras återbetalningsförmåga. Detta var ett allvarligt hot mot hela ekonomins betalningssystem då det bygger på förtroende – dels mellan bankerna och dels mellan bankerna och deras kunder. USA:s centralbank Fed och den amerikanska regeringen insåg att läget var akut och att risken för panik i ekonomin var enormt stor. Det gällde att till varje pris undvika ett depressionsscenario likt 1929/1930 med massarbetslöshet och bankrusningar. USA använde sig därför av alla till buds stående medel – och detta i ett tidigt skede: Man kapitaliserade upp bankerna och köpte deras problemtillgångar för att de åter skulle lita på varandra. Skattelättnader och andra åtgärder riktade mot hushåll sattes in för att mildra effekten av den stigande arbetslösheten. Samtidigt gjordes stora penningpolitiska lättnader: Fed hade redan sänkt räntan från 5,25 procent hösten 2007 till 2 procent då Lehmankraschen skedde. Nu sänktes räntan snabbt till 0,25 procent vid slutet av 2008. Korträntorna var alltså 5 procentenheter lägre än 15 månader tidigare, och obligationsräntorna mer än 3 procentenheter lägre. 2. MISSTRON MOT EUROPA Bara ECB hade verktygen Också Europa var i ett prekärt läge med roten i den amerikanska bolånekrisen och dess följdverkningar på banksystemet. Men här fanns inte alls samma breda verktygsarsenal att tillgå: EU hade ingen gemensam finansminister, varje land hade sin egen nationella bankreglering och beslut att snabbt kapitalisera upp flera banker samtidigt var komplicerade. Dessutom var det i många länder, främst i Sydeuropa, svårt att föra en expansiv finanspolitik då statsskulderna var höga och budgetunderskotten kraftigt stigande – även i Tyskland. Obligationsmarknaden ifrågasatte de europeiska ländernas betalningsförmåga, särskilt i kölvattnet av finanskrisen och den recession som världen nu gick in i, och krävde höga räntor för att ge staterna lån. Hur kunde man då hantera den uppkomna situationen? Jo, penningpolitiken återstod – ansvaret att undvika en djup och allvarlig recession föll på centralbankens axlar. ECB, Europas gemensamma centralbank, gjorde som Fed i USA och sänkte styrräntan kraftigt, från 4,25 procent till 1 procent, under åtta månader fram till maj 2009. Den så kallade depositräntan, den i dag viktigaste styrräntan, sänktes till 0,25 procent. Helena Haraldsson är senior makroekonom på Carnegie Private Banking. Hon har en masterexamen med inriktning på finansiell ekonomi och makroanalys från Handelshögskolan i Stockholm, och har arbetat på Carnegie sedan 1995. OBLIGATIONER Centralbanker pressar räntan Tioåriga statsobligationer, procent 8 6 4 2 0 -2 Sverige Tyskland Italien Spanien 2008 2010 2012 2014 2016 INFLATION Brist på smörjmedel KPI, index 4 3 2 1 0 -1 -2 Italien Spanien Sverige EMU 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Negativ ränta är egentligen ingenting annat än en avgift de kommersiella bankerna får betala för att sätta in medel hos centralbankerna. Tanken är att detta ska ge affärsbankerna incitament att öka kreditgivningen till företag och konsumenter – och därigenom stimulera ekonomin genom investeringar och konsumtion. I ett historiskt perspektiv är negativa räntor något alldeles nytt. Låt oss ta det från början. 1. FINANSKRISEN USA satsade allt direkt Vi backar bandet till 2007. USA gick in i en lågkonjunktur med stora problem relaterade till bostadsmarknaden. Läget förvärrades dramatisk då Lehman Brothers tilläts gå i konkurs i september 2008. Flera banker hade stor expo- STYRRÄNTOR Vägen till negativ ränta Procent 6 5 4 3 2 1 0 -1 Japan Europa Sverige USA Negativ ränta 2008 2010 2012 2014 2016 42 INSIKT Vintern 2016/2017 carnegie private banking
Insikt vintern 2016/2017
To see the actual publication please follow the link above