NEGATIV RÄNTA / PENGARNA 3. GREKLANDSKRISEN Draghi och ”whatever it takes” Läget skulle förvärras ytterligare. 2010–2011 stod eurolandet Grekland vid konkursens brant och EU hamnade i sin egen skuldkris. Obligationsräntorna i Sydeuropa sköt i höjden och många trodde att valutaunionen och euron skulle falla samman. Men unionen var politisk och vidtog finansiella räddningsåtgärder med Tyskland i spetsen. Krisen resulterade dock i stora budgetåtstramningar i de sydeuropeiska länderna – tvärtemot vad ekonomierna hade behövt. Allt handlade om att återupprätta förtroendet för länderna. I och med denna situation fanns ytterligare skäl för ECB att sänka räntan för att motverka recessionen och rädda den gemensamma valutan. ECB-chefen Mario Draghi lovade 2012 att han skulle göra allt som stod i hans makt (”whatever it takes”). Extraordinära stimulanser, såsom billiga banklån, sattes in och sommaren 2014 sänkte ECB sin depositränta till under noll. Negativa räntor – det otänkbara – var nu verklighet. 4. ECB STORHANDLAR Problem med transmissionen Men trots stora räntesänkningar lyckades ECB inte få den lättare penningpolitiken att sprida sig fullt ut i ekonomin. Bankerna, som var i dåligt skick, hade fullt upp med att minska risken i sina egna balansräkningar och intresset för att öka kreditgivningen var inte speciellt stort. På grund av stor framtidsoro var dessutom hushållens och företagens lånevilja låg. Räntemarknaden var också väldigt fragmentiserad i Europa, vilket innebar att företag i Sydeuropa inte kunde få samma billiga finansiering som till exempel tyska bolag. Det bekymrade ECB att den så kallade transmissionsmekanismen inte fungerade, det vill 250 200 150 100 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 Sverige EMU USA Japan 1991-2016 Markpriser, topp 1991 Börsen KPI, inflation Bostadspriser carnegie private banking Vintern 2016/2017 INSIKT 43 LOUIS LANZANO/AP/TT; GETTY IMAGES säga att penningpolitikens lägre räntor inte nådde ut i ekonomin. Därför bestämde sig centralbanken för att börja köpa statsobligationer för att därigenom få ner de långa obligationsräntorna – precis som Fed i USA gjort tidigare år. ECB får enligt lag inte låna ut pengar till stater, men de allra första obligationsköpen under skuldkrisen kunde motiveras med att transmissionsmekanismen skulle förbättras. De senare köpen, som inleddes 2015 och fortfarande pågår, syftar till att öka kreditgivningen i ekonomin och i dag köper ECB även företagsobligationer. ECB:s köp pressar upp obligationspriserna och därmed ned räntorna – i många fall under nollstrecket. USA:s finansminister Henry Paulson med president George W. Bush vid G20-mötet om finansmarknaderna och världsekonomin den 15 november 2008. Det bekymrade ECB att den så kallade transmissionsmekanismen inte fungerade. 50 -4 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 160 140 120 100 80 60 40 20 2000 2010 2020 2030 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Frankrike USA Storbr. Japan Sverige BOSTÄDER Japansk panik undveks Bostadspriser, index SVERIGE Inflation i tillgångspriser Prisutveckling (1 jan 2005=100) REALRÄNTOR Under noll Nominella räntor minus inflation, % 15 september 2008: En Lehman Brothers- medarbetare lämnar bankens huvudkontor i New York.
Insikt vintern 2016/2017
To see the actual publication please follow the link above