30 morgonbr i s Nej till kärnvapen n Kampen för ett socialdemokratiskt nej till svenska kärnvapen är en av Skvinnors största strider och största segrar. På 1950talet konstaterade förbundet att det är vårt ansvar inför kommande generationer och inför livet självt att ta ställning mot detta. Kärnvapen ansågs inte minska risken för ett nytt totalkrig, utan riskera att leda till mänsklighetens undergång. Socialdemokraternas partiordföranden Tage Erlanders vädjade till kvinnoförbundet att inte öka polariseringen genom att bedriva opinion i frågan. Skvinnor valde dock att ta strid. De kommande åren var förbundet bland de mest engagerade opinionsbildarna mot svenska kärnvapen. Tack vare detta arbete svängde opinionen både i och utanför socialdemokratin i en alltmer negativ riktning och 1968 gick Socialdemokraterna på Skvinnors linje och skrev på ickespridningsavtalet. I dag, med en svensk ansökan till NATO, är kärnvapenfrågan åter högaktuell. Vi Skvinnor fortsätter kämpa för en kärnvapenfri värld. Vi har krävt att ställningstagandena som gjordes på 60talet ska föras vidare genom att dagens regering skriver under den nuvarande FNkonvention om förbud mot kärnvapen. För att Sverige ska förbli en kärnvapenfri zon måste möjligheterna att anta en nationell lagstiftning mot införsel av kärnvapen i Sverige också ses över. Sverige ska även verka för att NATO blir en militärallians utan kärnvapen. s-kvinnors historia f yra v i kt i ga s egrar För att nå förändring är det naturligt att blicka framåt, att se orättvisor i samhället och hitta lösningar för ökad jämlikhet och jämställdhet. Det gäller inteminst i valtider. Samtidigt är det lärorikt att titta på historien för att förstå nutiden bättre. Morgonbris har granskat fyra reformer somblivit verklighet tack vare S-kvinnors kamp och deras betydelse för dagens samhälle. TEXT: KAJSA JANSSON DÅ, NU OCH FRAMÅT… KAMPEN SEGRARNA &
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=