Morgonbris_3-22

Ladda för valrörelsen Digitalt systerskap på nätet Nya distriktsordföranden Nummer 3 2022. Årgång: 118. 40 kr VALSPURT! Morgonbris knackar dörrmedMagdalena Andersson ”Det vore fruktansvärt med en högerkonservativ regering” TEMA: FYRA F FÖR FÖRÄNDRING S-kvinnors mest prioriterade frågor – då, nu och framåt VI BYTTE FRÅN HÖGER TILL S! Tre kvinnor om varför de bytte från SD, L och KD FEMINISTISK POLITIK I KOMMUNERNA Bäst och sämst på lokal jämställdhet VILKEN FRÅGA ÄR VIKTIGAST? Profilerade feminister om sina hjärtefrågor MÄNS VÅLD MOT KVINNOR ”Det är utövarna som ska ändra sig, inte de drabbade”

HJÄLP TILL OCH FYLL PÅ KAMPFONDEN! Ska vi vinna valet behöver vi kraftsamla på alla sätt som går. Knacka dörrar, ringa samtal och sätta upp affischer. Att driva valrörelse kostar mycket pengar men vi socialdemokrater löser utmaningarna tillsammans, oavsett vad det är. Har du möjlighet att donera några kronor till Kampfonden? Scanna koden för att donera en slant genom Swish! Har du inte Swish? Inga problem! Vårt Bankgiro är: 4617791 Allt engagemang räknas. Tillsammans vinner vi valet!

morgonbr i s 3 4. Ledare: Vi lever i historiska tider, men vi är långt ifrån klara. 5. Spaning: Feministisk valkompass skärskådar partierna. 7. Spaning utan aning: ”Han slutade som bekant hängd och bränd. Må det ej bli hennes öde”. 8. Dörrknackmed statsministern: Framtidssnack, selfies och hoten mot jämställdheten. 12. Valets viktigaste fråga: Några profilerade feminister om sina hjärtefrågor. 13. Tema: S-kvinnors Fyra F för framtiden. 14. Fred 16. Frihet 18. Feminism 20. Framtid 22. Här genomförs jämställdhet lokalt: Kommunerna som tar täten. 25 . Partibytarna: Därför landade tre kvinnor från borgerligheten i Socialdemokraterna. 28. Internationellt: Demokratin i världen går bakåt i rasande takt – och det påverkar Sverige. 30. Historia: Fyra viktiga segrar tack vare S-kvinnor. 32. Korsord 33. Förbundssidorna: Aktivismmed digitalt systerskap. 35. Nästa nummer: Hur påverkas jämställdheten av valresultatet? INNEHÅLL Morgonbris/3/2022 Ladda för valrörelsen Digitalt systerskap på nätet Nya distriktsordföranden Nummer 3 2022. Årgång: 118. 40 kr VALSPURT! Morgonbris knackar dörrmedMagdalena Andersson ”Det vore fruktansvärt med en högerkonservativ regering” TEMA: FYRA F FÖR FÖRÄNDRING S-kvinnors mest prioriterade frågor – då, nu och framåt VI BYTTE FRÅN HÖGER TILL S! Tre kvinnor om varför de bytte från SD, L och KD FEMINISTISK POLITIK I KOMMUNERNA Bäst och sämst på lokal jämställdhet VILKEN FRÅGA ÄR VIKTIGAST? Profilerade feminister om sina hjärtefrågor MÄNS VÅLD MOT KVINNOR ”Det är utövarna som ska ändra sig, inte de drabbade” Morgonbris, Box 70458, 107 26 Stockholm www.s-kvinnor.se Telefon: 08-700 26 00 E-mail: morgonbris@s-kvinnor.se Ansvarig utgivare: Nina Unesi Redaktör: Amanda Schulin Produktion och grafisk form: Kerstin Stickler Tryck: Exakta Printing Övriga medarbetare: Ingela Hoatson, Lisa Wallström, Colette Van Luik, Björn Lindh, Kajsa Jansson, Nina Unesi, Turid Petersson. För icke beställt material ansvaras ej. Morgonbris nr 4 2022 kommer ut december. INFÖR VALET 2022 Morgonbris knackar dörr med statsminister Magdalena Andersson 8 22Kommunernas jämställdhetsarbete Bäst och sämst! 13 omslag, foto: mathias hansson Frihet Framtid Feminism Fred Framtidens feministiska fokus 25”Vi bytte från höger till S!”

Valetmellan Magdalena Andersson och Ulf Kristersson är enkelt. I den ena vågskålen finns en statsminister som bibehållit styrfarten i landet trots pandemi, ekonomiska och säkerhetspolitiska kriser. I den andra vågskålen sitter en moderat partiledare som saknar egna politiska förslag och som lierar sig med Sverigedemokrater och kristdemokrater. Som Skvinnors förbundsordförande och minister i Magdalena Anderssons regering har jag på nära håll sett hur vår politik förändrar livet för kvinnor. Jag träffar ofta väljare som berättar för mig hur annorlunda deras tillvaro hade varit om tryggheten som finns i en gemensam välfärd uteblivit för dem. Om vården, skolan och omsorgen om äldre brustit i sina uppdrag. Jag tycker om att prata med dessa kvinnor eftersom de också är snabba att berätta vad som kan bli bättre. Våra väljare ställer krav på oss och förväntar sig att vi står upp för en jämlik och rättvis politik. Precis som det ska vara. I somras fick en miljon svenskar en rejäl pensionsökning. Vi höjde pensionerna för kvinnorna som slitit i handeln, omsorgen och servicesektorn. Det är en viktig reform för alla svenska pensionärer som har låg pension, framför allt ensamstående kvinnor över 80 år. För dessa är 1000 kronor mer per månad välkommet och välbehövligt. I den här valrörelsen kommer våra politiska motståndare vara angelägna om att förminska den politik som vi har genomfört. Men det ska vi inte låta dem göra. Mycket står på spel eftersom de högerkonservativa partierna tydliggjort att de gärna backar på jämställdhetspolitiken. Jag kommer att kämpa för den jämlika jämställdheten, de höjda straffskärpningarna för sexualbrotten, den feministiska utrikespolitiken och mycket mer. Det är politik och reformer som vi kan titta tillbaka på och känna stolthet över, samtidigt som vi fortsätter vårt arbete för fred, frihet och feminism. Vi är långt ifrån klara. I år går vi till val på att till exempel tåg och kollektivtrafiken rustas upp och byggs ut i hela landet och att sänkta biljettpriser införs, att en nationell handlingsplan för förlossningsvården införs, att vi får en nollvision mot mäns våld mot kvinnor och att Sverige ska arbeta aktivt för fred, nedrustning och en kärnvapenfri värld. I det här numret av Morgonbris har vi ett stort valfokus med Magdalena Andersson på omslaget. Hon spräckte glastaket, blev statsminister som första kvinna efter 100 år med allmän rösträtt. Vi lever i historiska tider. Nu kämpar vi för att det inte ska stanna där, utan för att även framtiden ska vara vår. Din, min och våra döttrars. ● 4 morgonbr i s ledare ann i ka strandhäl l Ett enkelt val » Våra väljare ställer krav på oss och förväntar sig att vi står upp för en jämlik och rättvis politik «

morgonbr i s 5 Feministisk valkompass spaning En feministisk valkompass som organisationen Kvinna till kvinna tagit fram varnar för att jämställdheten kommer att backa på flera fronter om högerpartierna tar makten efter valet i höst. Framför allt Sverigedemokraterna utmärker sig med en dålig jämställdhetspolitik. Partiet får inte godkänt i någon av de sju kategorierna i kartläggningen, bland annat för att de motarbetar aborträtten och HBTQIpersoners rättigheter. Kristdemokraterna vill ha ”samvetsfrihet”, alltså rätt för vårdpersonal att vägra utföra aborter. De och SD vill också ta bort alla reserverade föräldradagar i föräldraförsäkringen. Stockholms stad har tagit fram en damcykelsymbol som ska användas tillsammans med herrcykelsymbolerna på cykelbanorna i staden. Den första har bränts fast i centrala Stockholm. Cykelsymbolen har tidigare alltid varit en herrcykel. Damcykel på vägarna Seger för aborträtten – i Kansas Sedan den amerikanskaHögsta domstolen rev upp abortlagstiftningen som möjliggjorde för abort i alla USA:s delstater, har delstat efter delstat i söder och mellanvästern begränsat eller förbjudit aborträtten. I Idaho finns det ett förslag som är tänkt att träda i kraft den 25 augusti och som innebär att så gott som samtliga aborter blir olagliga. Men en delstat går mot strömmen. I ett överraskande utfall har den konservativa delstaten Kansas röstat för att behålla aborträtten. Valdeltagandet hamnade på uppemot 50 procent, en i sammanhanget hög siffra. Graviditet minskar politiskt engagemang Under åren som gravida och småbarnsföräldrar blir kvinnor mindre politiskt intresserade och engagerade än tidigare, visar forskning från Göteborgs universitet. – Det är tydligt att kvinnornas politiska engagemang påverkas. Framförallt handlar det om tiden de lägger på att läsa om eller diskutera politik, men de gravida tenderar även att tycka att politik är mindre viktigt, säger forskningsledare Elin Naurin. Studien väcker frågor om varför politiken misslyckas med att nå fram till den här gruppen. Upp till kamp för förändring, S-kvinnor! Antal ärenden som Brottsförebyggande rådet har utrett med anmälda köp av sexuell handling av barn. En tredjedel av ärendena är kopplade till så kallad sugardejting. 69 22000 Antalet lärare i Finland som gick ut i strejk i våras. Det är den första strejken sedan 1984. Huvudanledningen är högre löner och en rimligare arbetsbelastning. källa: skolvärlden Kvinnor var i majoritet i 29 av landets 290 kommuner. Som högst var andelen kvinnliga fullmäktigeledamöter 58,8 procent enligt statistik från SCB. Genomsnittet för fullmäktige i samtliga kommuner var 56,7 procent män och 43,3 procent kvinnor. – Utifrån 60–40-principen nådde vi en jämn könsfördelning vid valet 1994. Därefter har den legat på ungefär samma nivå efter varje val. Samtidigt kan man ifrågasätta om könsfördelningen är jämn om det alltid är kvinnor som ligger nära 40 procent och alltid är män som ligger nära 60 procent, säger Helena Löf, expert på jämställdhetsstatistik på SCB. FLERMÄNÄNKVINNOR I NIO AV TIOKOMMUNFULLMÄKTIGE

6 morgonbr i s I juni beslutade regeringen om ett nationellt våldsförebyggande program på området mäns våld mot kvinnor. I programmet ingår bland annat inrättandet av ett nytt statsbidrag för förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck, och prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Kommuner, regioner och ideella organisationer kan ansöka om bidraget. Regeringen ger även Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att översätta och anpassa de två amerikanska våldsförebyggande programmen ”Safe dates” och ”Dating Matters”. De riktas till skolungdomar men innehåller även kommunala insatser och stöd till föräldrar. Även Kriminalvården ges i uppdrag att ta fram förslag på hur behandlingsprogrammet Predov kan spridas till kommuner och regioner. Programmet syftar till att förhindra att personer som använt våld i nära relationer gör det igen. – Det är de som utsätter närstående för våld som måste ändra sitt beteende, inte de som drabbas, sa jämställdhetsminister Eva Nordmark vid pressträffen då programmet presenterades. Programmet är en av åtgärderna i det 99punktsprogram som regeringen presenterade i december 2021 för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Spännande bok omförskolans historia Det började med barnkrubbor för arbetarklassens utsatta barn och barnträdgårdar för barn till de mer välbärgade. Den moderna svenska förskolan har gått igenom många steg i sin utveckling. S-kvinnan och tidigare statsrådet Maj-Inger Klingvall har tillsammans med Ingrid Pramling Samuelsson, professor i förskolepedagogik, skrivit en bok om detta, ”Den svenska förskolan – från en kvinnofråga till en samhällsfråga”. – S-kvinnors program Familjen i framtiden från 1972 är väldigt avgörande för den moderna familjepolitiken. Att kvinnoförbundet då hade kuraget och modet att ta fram ett väldigt modernt programmed ett så modernt synsätt på hur familjen skulle kunna se ut och utvecklas i framtiden med fokus på barnen, det är revolutionerande faktiskt, säger Maj-Inger Klingvall. Boken ger en intressant bakgrund till framväxten av Sveriges fantastiska förskola och de många beslut som kämpats fram för att den skulle hitta sin nuvarande form. Den ger insikt om att dagens förskola långt ifrån är någon självklarhet och visar hur det fortfarande finns politiska beslut som behöver tas. Detta för att varje barn ska få ett liv som är jämlikt, jämställt och med lika värde. Bristande välfärd stärker hedersnormer Inkluderande välfärdssystem kan vara avgörande för att motverka hedersnormer, konstaterar Örebroforskaren Rúna Baianstovu efter en fördjupad analys av intervjuer med drygt 200 personer. Hennes forskning visar att det är det interna beroendet i gruppen som stärker hedersnormer. Arbete utanför kretsen av släkt och minoritetsgrupp har betydelse för att skapa en självständig tillvaro. – Ett samhälle som vill skydda människor från våld inom familjer och som vill försvaga starka släktskapsband kan bara göra det om det finns ett välfärdssystem som inkluderar alla, säger Rúna Baianstovu. Nytt våldsföre- byggande program 118650000 TUSEN Antal euro som den patriarkala kulturen i Frankrike kostar, enligt beräkningar av ett nytt franskt institut för genus och statistik. Siffran är den sammanlagda kostnaden för våld i hemmet, ekonomisk ojämlikhet på arbetet och i sjukvården. källa: fempers

"EftersomSverige inte är Ungern, eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) och eftersommedia i Sverige inte fungerar sommedia i Ungern, är vi tvungna att anpassa oss till den verklighet som råder här. Det innebär inteminst att vi måste anpassa vår retorik efter det rådande läget." Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshofs svar till förre SD-toppen Eric Almqvist (som bor i Ungern) som ifrågasatte att SD nu ofta talar om hur partiet vill hjälpa flyktingar i stället för att fokusera på hur invandringen ska strypas. morgonbr i s 7 S-kvinnor har samlat citat somvåra politiska motståndare har sagt i offentliga sammanhang eller somsagts omdem. För oss S-kvinnor är det en viktig påminnelse om vilka vi möter i valrörelsen… omvi har otur. TEXT: NINA UNESI Ulf Kristersson, moderat partiledare, skönmålar Sverigedemokraternas politiska handlingar och historia. Svenska nazister, vit makt- och Bevara Sverige Svenskt med flera bildade Sverigedemokraterna på åttiotalet. källa: almedalen, 2022 ”Inget annat parti har somSverigedemokraterna i starkmotvind stått upp för att vi inte kan öka invandringen om vi ska ha en chans att klara integrationen.” Sverigedemokraterna brukar hävda att liberalismen kan vara en huvudfiende. Jag är inte hemlig med att nationalistiska strömningar och konservativt blod i ådrorna kan vara detsamma. Men vi kan finna varandra för att liberalismen skär sig som olja och vatten mot socialismen.” Liberalernas partiledare Johan Pehrson argumenterar varför han föredrar samarbete med högerkonservativa och främlingsfientliga partier, framför partier till vänster ommitten. källa: svenska dagbladet Visst är det tråkigt att kvinnor blirmisshandlade. Menmin tanke är, och jag vill att ni också ska tänka så ibland, vad har kvinnan gjort för att enman ska slå en kvinna?” SD-politiker Håkan Lerstorp från Trelleborg argumenterar för att ansvaret för en kvinnomisshandel ska läggas på kvinnan. källa: trelleborg kommunfullmäktige foto: moderaterna.se foto: liberalerna.se ”Man bör inte kommentera folks utseende ej heller politikers. Men med sina stickande ögon och gälla röst påminner Märta Stenevi om en annan apokalyptisk predikant, låt vara från medeltidens Florens: Savanarola. Han slutade som bekant hängd och bränd. Må det ej bli hennes öde” Högerdebattören Krister Thelin, som tidigare varit statssekreterare hos Carl Bildt, har på Twitter inga problem att bryta mot sina egna principer. Märta Stenevi replikerade raskt att hon engagerat sig politiskt – inte anmält sig till en skönhetstävling. spaning utan aning! Så svarar Magdalena Andersson på frågan hur Ulf Kristersson skulle beskriva henne med tre ord i influeraren Margaux Dietz Youtubeserie ”Partitempen”. Efteråt brister de båda ut i gapskratt. Citatet är redan en modern klassiker. spaningmed aning! ”Hon kan inte ett pillekvitt omvapen”” Författaren Leif GW Persson hyser inte höga tankar om Ebba Buschs vapenkunskaper. källa: tv4 nyhetsmorgon bild: kristdemokraterna.se ”Smart, snygg och pålitlig!”

8 morgonbr i s n solig junikväll följer Morgonbris med statsminister Magdalena Andersson till Stockholmsförorten Stureby för att knacka dörr bland små radhus i engelsk stil. Hon ansluter till ett stort gäng socialdemokrater som samlats för att prata politik i blockbytarförorten. Kvällen inleds med peppsnack och statsministern sammanförs med Maja Lundqvist som är ordförande för Rebellaföreningen för unga Skvinnor i Stockholm, för dörrknackning genomförs alltid i par. Hon går med bestämda steg och talar utan tvekan. När människor öppnar uppstår samtal och inte sällan får hon ta emot beröm för det hon gör, hur hon styr Sverige. Vid den första dörren som öppnas får Magdalena Andersson och Maja Lundqvist genast kontakt. Eva Jogefalk säger att hon tycker att statsministern gör ett jättebra jobb. På vägen mellan två hus blir det ett spontant samtal med en man som är ute och går med hunden, bland annat kring de problem som kriminalitet och segregation utgör. Han avslutar samtalet med att säga att det är kul med en kvinnlig statsminister. Detta är något som Maja Lundqvist instämmer i, även om hon poängterar att Magdalena Andersson val röre l s e Magdalena Andersson uppmanar feminister att inte ta några segrar för givna när Morgonbris följer med statsministern och knackar dörr. – En högerkonservativ skulle vrida tillbaka jämställdheten. TEXT: INGELA HOATSON FOTO: ANNA STURESSON MAGDALENA Anderssons SEGERTÅG GENOM STUREBY E valet 2022 Magdalena Andersson peppar valarbetare.

morgonbr i s 9

10 morgonbr i s inte fått uppdraget på grund av att hon är kvinna, utan på grund av sin kompetens. – Det är bra att hon är Skvinna eftersom det innebär att hon driver våra frågor. Att Sverige har en kvinna som statsminister betyder också mycket för mig som ung tjej, säger Maja Lundqvist. – Jag märker också att det betyder något för dem vi pratar med, som när det var en liten tjej i femårsåldern i ett av husen, att hon får öppna dörren och se att Sveriges statsminister är där, och att det är en kvinna. I ett av husen har paret Agneta och Urban Bergsten redan uppmärksammat vem som är på besök i området. De klargör glatt att det inte är nödvändigt att prata med dem, men säger ”tack för allt bra du gör!”. Välkänt ansikte Innan dörrknackningsrundan är över har Magdalena Andersson hunnit knacka på i ett hus där en studentskiva pågår och även passerats av en bil med unga killar, där en dragit ner vindrutan och entusiastiskt ropat hennes namn. Hon har också hunnit diskutera Nato med flera personer och ställt upp på selfies med några av grannskapets barn. Så här långt in i promenaden genom Stureby får Morgonbris några minuters intervjutid, sittande på en låg stenmur utanför ett av husen. – Vi får inte glömma min telefon, Johan! Fast då får jag en väldigt skön helg i och för sig, skojar hon valet 2022 val röre l s e Magdalena Andersson har lätt för att entusiasmera. Sittande på en stenmur i Stureby svarar statsministern på Morgonbris frågor. ▲

morgonbr i s 1 1 med sin pressekreterare, innan hon vänder sig och lyssnar på våra frågor. Vilka frågor vill du helst prata med väljarna om nu i valrörelsens slutspurt? – Hur vi kan knäcka gängen genom att bryta segregationen, ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden och driva på den gröna industriella revolutionen, för att rädda klimatet och skapa jobb. Vad får du för respons? – Fantastisk, säger Magdalena och skrattar innan hon fortsätter: – Det är ju så att de prioriteringar som vi har dragit upp, de angriper de problem som människor ser i sin vardag. Vi kommer in på frågan om den oro sommånga feminister känner över samhällsutvecklingen, med hotad aborträtt och konservativa krafter på frammarsch. Vad vill Magdalena Andersson säga till dem? – Vi kan inte ta en enda seger för given. Tyvärr! Vi måste kämpa för det här varje dag, hela året – i hela världen. Varför valde du vid regeringsombildningen att lägga jämställdhetsfrågorna på arbetsmarknadsdepartementet? – Det vi ser i Sverige är att där jämställdheten ligger mest efter, är bland utrikesfödda kvinnor som inte kommer i arbete. Där finns grupper kvinnor som inte har gjort den resan som svenska kvinnor gjorde på femtio, sextio och sjuttiotalet. Resan mot en egen försörjning, en egen inkomst och den frihet som kommer med att man kan bestämma själv på ett annat sätt. Hur man vill leva sitt liv – och med vem. Efter en kort paus tillägger hon: – Sedan är det klart att varje millimeter av regeringskvarteren genomsyras av jämställdhetspolitik, så varje minister har tydligt i uppdrag att jobba med jämställdhetsfrågorna inom sitt område. Varför är det viktigt för kvinnor i Sverige att nästa regering styrs socialdemokratiskt? – Därför att vi för en feministisk politik. Vi för en politik som är bra för hela Sverige, för jämlikheten och därmed för kvinnor. Här blir Magdalena Andersson märkbart engagerad. – Det vore fruktansvärt med en högerkonservativ regering, säger hon och svär till. – Vad de skulle kunna vrida tillbaka jämställdheten! ● » De prioriteringar som vi har dragit upp, de angriper de problem sommänniskor ser i sin vardag« Magdalena Andersson om responsen från väljare hon träffar. Eva Jogefalk har öppnat dörren för Maja Lundqvist och Magdalena Andersson. Inte bara mänsklig kontakt är viktig i en valrörelse. ▲

Amanda Lundeteg, vd Stiftelsen Allbright n En jämn fördelning av makt och inflytande. Egentligen vill jag svara klimatkrisen, men hur ska vi klara omställningen om det bromsande garde företagsledare som tog oss till denna punkt får fortsätta att klamra sig fast vid makten? Nio av tio företagsledare är i dagsläget män. Kvinnor och synliga minoriteter lyser med sin frånvaro – samtidigt som dessa grupper enligt studier är mer bekymrade över klimatet. Margot Wallström, S-veteran n Klimatfrågan och jämlikheten. Det handlar om överlevnad och livsvillkor. Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen n Kriserna för klimat och natur! De närmaste åren är avgörande för att snabbt minska klimatutsläppen och stoppa utarmningen av våra ekosystem. För detta krävs kraftfulla politiska förslag och det är något som alla partier borde ha högt på agendan. Olga Persson, ordförande Unizon n Mäns våld mot kvinnor och barn måste bli en valfråga för första gången nå gonsin! Att kvinnor fortsätter att mördas av män när de vill lämna en relation och söker hjälp från samhället är ovärdigt. Straffriheten för våldsamma män måste upphöra och kvinnor och barn ska kunna bygga ett liv fritt från våld i en egen bostad utan att barnen ska tvingas att umgås med våldsamma pappor. Åsa Lindestam, ordförande PRO n Viktigaste frågan nu är såklart höjd allmänpension, för vi har många äldre som behöver mer, men också att öka avgiften till pensionen från 17,9 till 18,5 som det ursprungligen var. Något annat jätteviktigt är att tänderna ska tillhöra kroppen, att vi tar beslut om att kontanter ska finnas som betalsystem i Sverige och att vi ska förbjuda oskäliga hyreshöjningar efter renovering! Vesna Prekopic, journalist och författare (till nyutkomna boken Papporna, sönerna, våldet) n Trygghetsfrågan är den viktigaste. Det ökade våldet, från män mot kvinnor, men också män mot män har eskalerat de senaste åren. Hittills i år har statistiken skjutit i höjden både gällande dödliga skjutningar och kvinnor som mördats när man jämför med föregående år. Solange Olame Bayibsa, riksdagsledamot (S), Upplands-Bro n För mig är en av valets viktigaste frågor hur vi tar tillbaka kontrollen över den svenska skolan. Att vi ser till att våra gemensamma skattepengar går till att återbygga en skola i världsklass som är förmögen att möta alla våra barn utifrån deras individuella behov. Jag vill inte längre se att aktiebolag gör miljardvinster på skattemedel. foto: unizon 12 morgonbr i s foto: samuel gonzalez foto: privat foto: privat Vilken frågaär viktigast för dig? Valet är runt hörnet och medan vissa ämnen domi- nerar den politiska debatten, så har de flesta av oss någon fråga somvi inte tycker får den uppmärksamhet den förtjänar. Morgonbris frågade några profilerade feminister: Vilken tycker du är valets viktigaste fråga, och varför?

morgonbr i s 13 FRAMTIDENS FEMINISTISKA FOKUS Med valet runt hörnet hamnar blicken lätt på de frågor som avhandlas flitigast i de politiska debatterna, lyfts i media eller i samtal med väljare runtom i Sverige. Tiden efter valdagen kan då kännas avlägsen. Men det kommer ett sedan, en ny mandatperiod, där vi som parti kommer behöva lyfta blicken och, regeringsinnehav eller ej, staka ut prioriteringarna inför framtiden. På S-kvinnors kongress förra hösten antog vi ett nytt politiskt program med titeln Fred, frihet, feminism är vår gemensamma framtid. I följande artiklar fördjupar sig Morgonbris i varje fokusområde, vi blickar bakåt, framåt och gör nedslag i samtiden. Här är S-kvinnors feministiska fokusområden i valrörelsen. Feminism Framtid Fred Frihet

14 morgonbr i s Liksomkvinnorörelsen har fredsrörelsen gamla anor. Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihets (IKFF) historia startade redan 1915, som en protest mot första världskriget. Den svenska sektionen bildades 1919 och idag finns organisationen i omkring 50 länder. Den första Skvinnoklubben grundades, å sin sida, 1892 och Skvinnors förbund 1920. Sedan 50talet har Skvinnor haft en framträdande roll i fredsfrågor och aktivt drivit nedrustnings och solidaritetsarbete. Engagemanget startade framför allt med biståndsfrågor och viljan att förbättra situationen för kvinnor i tredje världen. – Kvinnor har alltid haft olika roller i konflikter, som civila, stridande, aktivister och offer, men har inte haft och har fortfarande inte samma makt och inflytande att påverka som män, berättar Malin Nilsson, generalsekreterare på IKFF. Historiskt var därför kravet på rösträtt lika viktigt som kravet på fred när IKFF grundades. För Skvinnor har arbetet för fred och nedrustning av samma anledning fokuserat på att stärka kvinnors ekonomiska och politiska makt genom internationella solidaritets och samarbetsprojekt. Trots en lång och enträgen kamp behöver fortfarande kvinnors ställning i fredsarbetet stärkas. Malin Nilsson framhåller att mycket av den kunskap som behövs för att bygga en bättre värld finns inom den feministiska fredsrörelsen. Men krig och säkerhetspolitik har länge varit en manlig och patriarkal domän som har skapat en ond cirkel där paradoxen ’ju fler människor du dödat, desto mer makt får du i förhandlingar’ råder. Att kvinnor utestängs från beslut och förhandlingar om krig och fred får allvarliga konsekvenser för allas säkerhet. Fredsavtal missar behoven och kunskapen hos halva befolkningen och genom exkluderingen byggs ojämställdheten oftast in i uppbyggnaden av samhället. Verklig fred uppnås därför inte. För att komma till rätta med detta måste synen förändras på vilka perspektiv och vilken kunskap som behövs för att bygga fred samtidigt som patriarkala och militaristiska strukturer måste utmanas. Ett verktyg för detta är FNresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, som antogs år 2000. – Det verkligt radikala med resolutionen är att kvinnor erkänns som aktörer, inte bara offer i väpnade konflikter och krig, förklarar Malin Nilsson. Kvinnor runt om i världen har använt sig av resolutionen för att bli insläppta i de beslutsfattande rummen, men rådande strukturer gör att fokus tyvärr fortfarande ofta läggs på kvinnor som offer som ska skyddas. En fråga som både IKFF och Skvinnor har drivit det senaste året är ett svenskt nej till medlemskap i militäralliansen NATO. Ställningstagandet grundas inte minst på oron för vad det skulle innebära för Sverige att vara del av en kärnvapenallians och riskerna för att behöva ha kärnvapen på svensk mark. IKFF har krävt att Sverige måste stå utanför alla NATO:s kärnvapenaktiviteter genom att gå med i FN:s kärnvapenförbud. Även Skvinnor vill att SveKvinnor driver arbetet för fred Det finns en tydlig kopplingmellan kvinnorörelsen och fredsrörelsen. Många är de kvinnor somdrivit på för fred och nedrustning ochmajoriteten av medlemmarna i fredsorganisationer är kvinnor. Trots det utestängs kvinnor ofta från konflikthantering och fredsförhandlingar. Både S-kvinnor och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) har länge kämpat för att ändra på detta för att stärka freden. TEXT: KAJSA JANSSON Fred Då Nu

morgonbr i s 15 forts. vänd… rige undertecknar FN:s kärnvapenförbud och har också krävt att Sverige ska bli en kärnvapenfri zon. För att detta ska bli verklighet bör möjligheterna att anta en nationell lagstiftning mot införsel av kärnvapen i Sverige ses över. Att militär upprustning och kostnader för ett NATOmedlemskap riskerar att gå ut över satsningar på fred, avspänning och bistånd är ytterligare orosmoln som både Skvinnor och IKFF framhållit. – Upprustning och militarisering gynnar aldrig kvinnors rättigheter och är oförenligt med en feministisk politik. Fred kan inte byggas med militära medel och krig, säger Malin Nilsson. Att Sveriges röst kommer att tystna i internationella sammanhang är också en farhåga. Malin Nilsson lyfter eftergifterna till det auktoritära Turkiet som ett exempel och säger att risken är att Sverige, som medlem i NATO, förlorar sin självständiga utrikespolitik. Att framtiden har enorma utmaningar är tydligt för Malin Nilsson. Pandemin har lett till att fattigdomen åter ökar i världen, kvinnors rättigheter trycks tillbaka, trenden med ett minskat demokratiskt utrymme till förmån för mer auktoritära styren fortsätter och vi har ett fullskaligt krig i vårt närområde. – Freds och konfliktförebyggande arbete tar tid och resurser och måste innefatta alla delar av ett samhälle, säger Malin Nilsson. Fred skapas genom att förebygga att väpnade konflikter bryter ut, med avspänning och genom att bygga trygga och demokratiska samhällen fria från våld. Politiken måste ha långsiktiga lösningar och kunna hantera flera kriser samtidigt. S-kvinnors krav på området är dessa: • Sverige ska arbeta aktivt för fred, nedrustning och en kärnvapenfri värld. • Stärk arbetet för att förhindra sexualiserat våld i krig och konflikter. • Trygga vägar för kvinnor och barn på flykt. • Kvinnors perspektiv på fred och säkerhet ska alltid inkluderas. • Jämställdhetsrådgivare ska finnas med vid fredsinsatser och återuppbyggnadsprocesser. Framåt Malin Nilsson, generalsekreterare på IKFF.

16 morgonbr i s I Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning (NTU) från 2021 uppger 36 procent av kvinnorna att de känner sig mycket eller ganska otrygga eller att de till följd av otrygghet undviker att gå ut sena kvällar i sitt bostadsområde. Siffran för män är drygt hälften, 19 procent, trots att kvinnor och män utsätts för brott i ungefär samma omfattning. Att kvinnor känner sig mer otrygga än män har sannolikt flera orsaker, men återspeglas delvis i brottsutvecklingen. Medan den självrapporterade utsattheten för så kallade brott mot enskild person inom vissa områden, som personrån och misshandel, legat ganska konstant sedan Brå började med trygghetsundersökningarna 2006, har utsattheten för sexualbrott ökat från två till fem procent under tidsperioden 2006–2020. Och den överväldigande majoriteten av de som utsätts för sexualbrott är kvinnor. Länge betraktadesmäns våld mot kvinnor som ett marginellt problem av privat karaktär, enligt NCK, Nationelllt centrum för kvinnofrid. Våldet ansågs utövas av personer med missbruksproblem eller psykisk sjukdom, eller som en följd av en dåligt fungerande parrelation. De strukturella orsakerna till våldet diskuterades sällan. Fram till år 1734 var det i Sverige tillåtet för en man att slå sin hustru så länge hon inte fick synliga skador. Först på 1860talet kriminaliserades all fysisk misshandel av maka. Sverige har ändå i en nationell jämförelse länge legat i framkant vad gäller straff mot mäns våld mot kvinnor. När den socialdemokratiska regeringen med Tage Erlander i ledningen år 1962 ersatte 1864 års strafflag med en ny brottsbalk (som trädde i kraft 1965) förbjöd Sverige som första land i världen våldtäkt inom äktenskapet. Det skulle dock dröja till 1984 innan lagen prövades. Idag har Sverige en av världens strängaste kvinnofrids och sexualbrottslagstiftningar, och en internationellt sett hög rättssäkerhet. Sverige har legat i framkant i världen med nydanande lagar som sexköpslagen (1999), som kriminaliserar sexköpare men inte de som säljer sex, och samtyckeslagen, (2018), som slår fast att sex ska bygga på samtycke. Men fortfarande mördas en kvinna av sin man var tredje vecka. Bara fem av 100 anmälda våldtäkter resulterar i en fällande dom, enligt NCK. I augusti i år skärptes straffen för flera sexualbrott, bland annat straffen för våldtäkt, sexuellt övergrepp, grovt sexuellt övergrepp och köp av sexuell tjänst. Vissa bestämmelser i lagstiftningen om våldtäkt omformulerades även för att bli mer neutrala vad det gäller kön och sexuell läggning. Vad gäller sexköp ska inte längre sexköparna kunna komma undan med böter utan få åtminstone villkorlig dom eller fängelse. Våld i nära relationer inleds nästan alltid med en så kallad normaliseringsprocess. Teorin om normalisering lanserades första gången 1984 av sociologiprofessorn Eva Lundgren. Kortfattat innebär den att våldet föregås av psykisk misshandel så som hotfulla blickar, straffande tystnad, gradvis isolering från det sociala nätverket eller elaka kommentarer. När de sedan utvecklas till olagliga handlingar som sexuella övergrepp, slag och sparkar, inlåsning eller strypgrepp har kvinEtt kvinnoliv utan rädsla för våld Så längemäns våldmot kvinnor existerar kan inte samhället bli jämställt. Få saker begränsar kvinnors och flickors livsutrymme såmycket som rädslan för att utsättas för våld. TEXT: AMANDA SCHULIN Frihet Då Nu

morgonbr i s 17 nans gränser för det acceptabla förskjutits och det blir svårare att gå. Det psykiska har varit svårt att komma åt straffrättsligt. Förra året tillsatte därför justitieminister Morgan Johansson en utredning i syfte att se över hur det straffrättsliga skyddet mot psykiskt våld ska stärkas. Den lämnades nyligen till regeringen med förslaget om att psykisk misshandel blir ett eget brott. I våra nordiska grannländer finns redan liknande lagstiftning. Förra året infördes också ett så kallat barnfridsbrott, som innebär att det nu är straffbart att utsätta ett barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar, såsom vålds och sexualbrott, i nära relation. Vår uppkopplade tillvaro där de flesta tonåringar har smarta telefoner och fri tillgång till internet lyfts ibland fram som en förklaring till det ökade sexualiserade våldet. År 2020 hade runt hälften av Sveriges grundskolor porrfilter på datorerna. Sådana filters effektivitet är dock en fråga som splittrar experterna, och en del skolor har valt bort filter och har i stället obligatoriska värdegrundsutbildningar med eleverna. År 2018 röstade riksdagen emot ett lagförslag om att införa porrfilter på alla skoldatorer i Sverige. Trots nya progressiva lagar och lagförslag återstår mycket arbete för att kvinnor ska kunna leva lika fritt som män och utan rädsla för våld. Svenskt rättsväsende har fortfarande svårt att komma åt den brottslighet som sker inom hemmets fyra väggar. I en uppföljning av det nya barnfridsbrottet i december förra året hade över 3300 anmälningar kommit in på några månader, men bara 60 av dem lett till fällande domar. Samtyckeslagen har gjort att antalet fällande domar i våldtäktsmål ökat kraftigt, dock från en låg nivå. S-kvinnor kräver ett tryggt samhälle där rätten till den egna kroppen säkras, det är grunden till allas frihet. • En jämlik skola där flickor och pojkar har samma frihet. • Inför porrfilter på skoldatorer. • En nollvision mot mäns våld mot kvinnor. • Kontaktförbud ska användas mer frekvent och överträdelser bestraffas. • Barn ska skyddas från umgänge med förälder som utsatt barnet eller anhörig för våld. • Sexköp ska alltid leda till frihetsberövande straff. Framåt I juni beslutade regeringen omett nytt våldsförebyggande programpå området mäns våldmot kvinnor. Läs mer på sidan 6!

Att kvinnor ska kunna konkurrera på arbetsmarknaden på samma villkor som män, leva på sin lön och pension och helt enkelt inte vara ekonomiskt beroende av män är ett fundament i kampen. En förutsättning för att kunna lämna en våldsam eller bara dålig relation, göra sina egna livsval och leva i frihet. Det var 10 år sedan Sveriges Kvinnolobby startade kampanjen ”Lön hela dagen”, som för många sedan dess väldigt konkret har illustrerat hur jämställdhetsarbetet i Sverige fortskrider. Utgångspunkten är att män får lön under en hel arbetsdag räknat från klockan åtta till 17. Kvinnor jobbar gratis en del av den. När ”Lön hela dagen” startade år 2012 jobbade kvinnor gratis från 15.51 på eftermiddagen. Men att kvinnor ens skulle ha en lön har som bekant varit långt ifrån självklart. Enligt forskningsinstitutet IFAU ökade kvinnors lönearbete successivt mellan åren 1920 och 1970, men då framför allt hos kvinnor utan barn. Det var framför allt de familjepolitiska reformerna på 70talet, med utbyggd förskola och särbeskattning, som möjliggjorde lönearbete även för kvinnor med barn. Läs mer om Skvinnors roll i det på sidorna 30–31. Även den inkomstbaserade föräldraförsäkringen och rätten att behålla arbetet efter föräldraledighet bidrog till ökat arbetskraftsdeltagande hos svenska kvinnor under 1900talets andra hälft. Kvinnors reproduktiva hälsa var föremål för reformer under samma tidsperiod. I början av förra seklet föddes nästan alla barn i hemmet, med barnmorskor närvarande men 60 år senare sker en övergång till sjukhusfödslar som regel. Smärtlindring blir en rättighet vid förlossningar och 1974 införs allmän abort. Även den svenska föräldraförsäkringen införs 1974. Länge tog mammorna ut nästan alla föräldradagar, fortfarande år 2005 tog papporna bara 16 procent. Klockan är nästan kvart över fyra, 16:13 närmare bestämt, när kvinnor år 2022 i Sverige börjar sin ideella del av arbetsdagen. På tio år har alltså klockan tickat framåt 22 minuter. Det här motsvarar en löneskillnad på 9,8 procent*. När det närmar sig 50 år sedan Föräldraförsäkringen infördes tar pappor ut ungefär en tredjedel av föräldradagarna och mammor 70 procent, i heterosexuella par med två föräldrar. Enligt en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen tar dock var tredje pappa ut 30 föräldradagar eller färre, trots 90 öronmärkta dagar. De som är allra sämst på att ta ut föräldradagar är pappor som tjänar dåligt och de som tjänar väldigt bra. I studier av svenska par bestående av en man och en kvinna går det visserligen att se en liten löneskillnad innan första barnet föds, men den kan i huvudsak förklaras av att männen i genomsnitt är ett par år äldre än kvinnorna. Men efter första barEkonomisk jämställdhet är grunden till all jämställdhet Det feministiska arbetet för enmer jämställd värld inbegriper många saker, men att ekonomisk jämställdhet är grunden till det mesta är de flesta överens om. TEXT: AMANDA SCHULIN Feminism Då Nu 18 morgonbr i s

net vidgas lönegapet. Männens löner ökar medan kvinnornas stagnerar. Vid 45 års ålder kan två tredjedelar av skillnaderna i inkomst och tio procent av lönegapet förklaras av den så kallade barneffekten. Kvinnor är också sjukskrivna från arbetet oftare än män. Kvinnors sjukpenningtal var i juli 2021 83 procent högre än männens, enligt Försäkringskassan. Psykisk ohälsa är vanligare bland kvinnor. Den som är sjukskriven får lägre inkomst och på sikt sämre pension. Orsaker som lyfts fram är skillnader i arbetsmiljö och arbetsvillkor mellan könen, samt bristande jämställdhet när det gäller obetalt hemarbete. Enligt SCBs tidsanvändningsundersökning ”En fråga om tid” från 2021 lägger kvinnor mer tid på matlagning, omsorg om barn och lägger även mer tid på kontakt med släkt och vänner än män. Enligt undersökningen lägger kvinnor i genomsnitt 19 minuter per dygn åt omsorg om barnen, män bara drygt halva den tiden, tio minuter (i statistiken ingår personer mellan 1884 år, där många inte har barn vilket påverkar genomsnittstiderna). Omdet tuffar på i samma takt som nu kommer kvinnor först år 2043, om 21 år, att få betalt för sitt arbete hela dagen. Fram till dess fortsätter det faktum att kvinnors arbete systematiskt undervärderas att påverka deras hälsa, livsutrymme och på sikt pensionerna. S-kvinnor kräver en rad feministiska reformer för att arbetsmarknaden och välfärden ska bli jämställd: • Lika lön för lika arbete. • Allmän visstidsanställning, delade turer och hyvling avskaffas. • Pensionssystemet ses över utifrån ett jämställdhetsperspektiv. • Sjukvården blir jämställd och ges efter behov. • En nationell handlingsplan för förlossningsvården införs. • Tandvård jämställs med övrig sjukvård. • En äldreomsorgslag införs. Framåt morgonbr i s 19 * Siffran är framtagen med så kallad ovägd data, där skillnader i yrke, sektor, utbildning, ålder och arbetstid inte vägts in. Den vägda skillnaden är 4,4 procent. Organisationerna bakom kampanjen använder den ovägda siffran för att synliggöra en struktur där kvinnors arbete och kvinnodominerade yrken systematiskt värderas lägre än mäns.

Några veckor före uttalandet genomfördes den internationella klimat och miljöveckan Stockholm+50. Ambitionen var att bidra till att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen, fler jobb och en miljö i balans för alla. I sin roll som klimat och miljöminister hade Skvinnors ordförande Annika Strandhäll en viktig roll i konferensen. Stockholm+50 är en uppföljning av FN:s första miljökonferens som ägde rum i Stockholm för femtio år sedan, då på initiativ av Olof Palme. Den blev startskottet för FN:s engagemang i miljöfrågor, precis som Palme hoppades. Den följdes av flera milstolpar, som Riokonferensen 1992 där man beslutade om klimatkonventionen och konventionen för biologisk mångfald, samt FNmötet i Paris 2015 där Parisavtalet slöts. Men den svenskamiljöpolitiken började med Inga Thorsson, en kvinna med många strängar på sin lyra och Skvinnors ordförande mellan 1952–1964. När hon arbetade på utrikesdepartementet tog hon och Sverker Åström initiativ till en resolution i FN:s generalförsamling om att FN skulle börja arbeta med miljö och klimatfrågor. Sedan dess har socialdemokrater genom åren flyttat fram Sveriges positioner i miljö och klimatpolitiken. Olof Palme tillsatte Sveriges första miljöminister Ingvar Carlsson, som i sin tur inrättade miljödepartementet när han blev statsminister. Birgitta Dahl och Anna Lindh drev fram de 16 miljömål som hela det svenska miljöarbetet fortfarande bygger på. Anna Lindh skapade även Miljöbalken som samlade alla miljölagar och där tillståndssystemet och tillsynen finns idag. Internationellt växte Sveriges förtroende i miljöfrågorna och flera profilerade socialdemokrater har drivit på för hållbara miljölösningar. Margot Wallström tog som miljökommissionär i EU fram flera viktiga miljölagar i EU, till exempel Kemikalieregelverket REACH och Vattendirektivet. De senaste åtta åren har stora miljöreformer genomförts. Sveriges riksdag antog 2017 ett klimatpolitiskt ramverk i en bred överenskommelse med samtliga riksdagspartier, förutom Sverigedemokraterna. Ramverket anses vara ett av de mest ambitiösa i världen och pekar ut en tydlig bana för utsläppsminskningar. Sverige har infört ett nytt system med miljöbilsbonusar och har infört krav på inblandning av förnybara biobränslen i bensin och diesel vid pumpen, samt kraftigt investerat för klimatet, bland annat genom lokala klimatinvesteringar över hela landet. ”Vi har ett val. Kollektiv handling eller kollektivt självmord. Det är i våra händer”, säger FN:s generalsekreterare Guterres. I årets valrörelse är klimatfrågan en av Socialdemokraternas tre mest prioriterade valfrågor: Med klimatomställningen skapas framtidens jobb med bra villkor i hela landet. Satsningar på fossilfri stålproduktion, biodrivmedel, plastreturraffinaderier, vätgasproduktion, återvinningsanläggningar och batteriproduktion visar hur klimatomställningen kan vitalisera regioner med fler jobb och mer välfärd som vinst. Klimat och miljöfrågan är även en av Skvinnors prioriterade frågor i valet. Skvinnors vision om ett samhälle där människan och miljön går före En röd feminism är grön Halvamänskligheten bor i riskzoner för översvämningar, torka, extrema stormar och skogsbränder. FN:s generalsekreterare António Guterres framförde allvaret i klimatkrisen för ett fyrtiotal ministrar somdeltog på FN:s klimatkonferens i somras. TEXT: NINA UNESI Framtid Då Nu 20 morgonbr i s

marknaden sätter tydliga förväntningar på politiken. När Skvinnors ordförande Annika Strandhäll blev klimat och miljöminister i Magdalena Anderssons regering, som den första socialdemokratiska miljöministern på 15 år, valde hon att rikta in miljöpolitiken på de stora utsläpparna, industrin och transportsektorn, i första hand. – Klimatpolitiken handlar om att genomföra en klimatomställning för hela samhället. Där fler kan och vill vara med. Det ska funka för vanligt folk i hela landet. Det handlar om klass, om stad och land, och om kön, säger hon. Kvinnor världen över har lägre klimatutsläpp men drabbas hårdare av klimatförändringarna. Kvinnor har också sämre möjlighet än män att påverka hur klimatomställningen ska gå till. Därför är klimatförändringar viktiga jämställdhetsfrågor. För nuvarande och kommande generationers skull behöver samhällsutvecklingen vara långsiktigt hållbar. Kollektiva nyttigheter som atmosfär, ekosystem och välfärd måste skyddas och överordnas marknadsaktörerna. En kvalitativ tillväxt, en rättvis och ordnad omställning som tar hänsyn till både ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter står på önskelistan. För att värna vår framtid måste de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser minskas. Sverige ska verka för en internationellt rättvis klimatomställning. S-kvinnor driver följande krav: • De konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser ska halveras innan 2030. • Tåg- och kollektivtrafiken ska rustas upp och byggas ut i hela landet och sänkta biljettpriser införas. • Den biologiska mångfalden ska stärkas. • Sverige ska verka för en internationellt rättvis klimatomställning. Framåt morgonbr i s 21 »

ratis mensskydd, slopade delade turer i hemtjänsten och rättvisa bidrag till sport och fritidsföreningar. Det är några exempel på politiska beslut som gör konkret skillnad för jämställdheten i vardagen. För det gäller ju att omsätta alla de där tjusiga policydokumenten i praktiska beslut för att de ska få någon betydelse. En kommun som har försökt göra det är Uppsala. Där är socialdemokraten Eva Christiernin kommunalråd och ordförande i äldrenämnden. – Arbetet vi gör med arbetsmiljön för alla de kvinnor som jobbar i vård och omsorg det är på riktigt, säger hon. En grundbult i jämställdhetsarbetet är rätten till heltidsarbete. Det påverkar så mycket i livet: både möjligheten att försörja sig och att få en dräglig pension. Förra mandatperioden införde Uppsala kommun heltidsarbete som norm. – Men då uppstår utmaningar med schemat, eftersom vårdbehovet bland de äldre ser så olika ut under dagen, säger Eva Christiernin. På morgonen när alla ska upp, klä på sig och äta frukost och på kvällen när alla ska fika, borsta tänderna och komma i säng krävs personaltäthet. Lösningen blir ofta så kallade delade turer, en arbetsform som innebär att arbetsdagen delas upp i två eller flera pass med flera timmars uppehåll emellan. I värsta fall kan det innebära arbetsdagar som tillsammans med uppehållen blir långa, ibland mer än 13 timmar. Att arbeta på det sättet är svårt att förena med ett vanligt liv. Det gör att många ändå tvingas att jobba deltid för att få vardagen att gå ihop. – Men genom att satsa 30 miljoner på äldreomsorgen och öka grundbemanningen har vi i Uppsala från och med september förra året tagit bort alla delade turer, säger Eva Christiernin. Arbetskläder En annan konkret åtgärd hon vill framhålla är införandet av arbetskläder, främst bra ytterplagg, på arbetsplatser där de inte fanns som förskolor och fritids. – Vi införde även gratis arbetsskor inom hela vår vård och omsorgsverksamhet. Bland annat med tanke på anställda inom hemtjänsten som i princip går ett maraton om dagen. Då vill det till att man har bra skor som dämpar stötar och minskar belastningen på leder. 22 morgonbr i s jämställdhet sver i ge s kommuner I ett jämställt samhälle har kvinnor ochmän sammamöjligheter att forma sina liv. Men var man bor i landet kan spela roll för hur väl man lyckas. Landets kommuner har kommit olika långt med sina jämställdhetsarbeten. TEXT: LISA WALLSTRÖM Kommunerna som jobbar för jämställdhet i vardagen Socialdemokraten Eva Christiernin är kommunalråd och ordföranden för äldrenämnde i Uppsala. foto: uppsala kommun Love Nordenmark är projektledare för SKR:s jämställdhetssatsning Modellkonceptet, som är SKR:s stöd för jämställdhetsintegrering i landets kommuner och regioner. foto: privat G

morgonbr i s 23 Socialdemokraten Fredrik Rönning är kommunalråd i Smedjebacken. Där har man infört gratis mensskydd på alla kommunala toaletter. foto: smedjebackens kommun En bra arbetsmiljö krävs ju också för att orka jobba heltid. Att det finns stöd för de tuffa fysiska förutsättningarna tillhör också jämställdhetsarbetet. – Skor kan låta banalt men det är jätteviktigt. Skor är höfter, knän och rygg, säger Eva Christiernin. Just skorna blev det en oväntat stor strid kring och det krävdes röstning för att få igenom förslaget. KD, SD och C röstade emot – de tyckte att ”det var fluff”. Det menar Eva Christiernin rätt väl belyser hur långt partierna står från varandra just när det gäller konkret jämställdhetsarbete. – Men så var det ju inte de här partierna som en gång i tiden demonstrerade för kvinnors rösträtt, om man säger så. Det lyser igenom än idag. Men förutom skorna, har det funnits enighet om att kraftsamla kring äldreomsorgen vilket har varit glädjande, säger hon. Handfasta strukturer Flera saker avgör om en kommun arbetar aktivt med jämställdhet eller inte. Storlek, resurser och kompetens väger in. Liksom intresse och prioritering. Love Nordenmark är projektledare för SKR:s jämställdhetssatsning Modellkonceptet, som är SKR:s stöd för jämställdhetsintegrering i landets kommuner och regioner. Konceptet har drivits sedan 2015 och ska ge handfasta strukturer för att få in jämställdhetsaspekten i alla lednings och styrningsprocesser i kommuner och regioner. – Varje år bjuder SKR in kommuner och regioner att delta i Modellkonceptet. Hittills har ett 40tal varit med. De som deltagit en omgång, fungerar som mentorer för nästa omgång. På så sätt förs konceptet vidare, säger Love Nordenmark. Ett jämställt samhälle är något som alla tjänar på. Även män. Det märks inte minst när man tittar på statistiken. Där ser man till exempel att pojkar halkar efter när det gäller utbildning. Färre pojkar går ut skolan med godkända betyg idag. Det är något som kommunerna måste hantera eftersom det får så stora konsekvenser på sikt. Tanken med SKR:s Modellkoncept är att deltagarna ska få en hållbar struktur för att integrera jämställdhet i sina befintliga strukturer och ▲ » Skor kan låta banalt men det är jätteviktigt. Skor är höfter, knän och rygg «

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=