morgonbr i s 29 Hur blev det egentligen? Maria Leissner var partiordförande för Liberalerna (då Folkpartiet) mellan 1995 och 1997. När Tidöavtalet presenterades bröt hon ut i tårar, enligt egen utsago. Hon sa till Sveriges radio att avtalet innebär en rad attacker på frågor som Liberalerna kämpat för under hennes nästan femdecennier som aktiv, och övervägde att lämna. Morgonbris ringde upp för att höra hur det blev med det. – Jag är fortfarande med i partiet och har även förtroendeuppdrag, berättar Leissner. Vad gjorde att du ändå stannade kvar? – Jag tror inte att jag är ensam om att ständigt fundera på hur långt det band av förtroende jag känner för partiet räcker. Men så länge som nuvarande partiprogram gäller så representerar politiken mina värderingar. Hur tycker du partiprogrammet fått genomslag i Tidöavtalet då? – Det är något vi diskuterar internt och inte med media. Bengt Westerberg ■ I elva år var han partiledare, mellan 1983 och 1995. Ett drygt år innan riksdagsvalet meddelade dock Bengt Westerberg att han inte skulle stödja L. – Jag är personligen kritisk till den väg man valt och skulle gärna se ett nytt januariavtal i stället, sa han då till DN. KRISTDEMOKRATERNA Hanna Sydhage ■ En del bestämde sig redan innan valet. I slutet av sommaren 2021 meddelade Hanna Sydhage, gruppledare för KD i Örnsköldsvik, att hon lämnar partiet. – För mycket högervridning, motiverade hon avhoppet. Bengt Sjöberg ■ Pastorn i Filipstad som varit politiskt aktiv i 50 år, och är känd för sitt engagemang i flyktingfrågor lämnade KD redan 2018. Hans förklaring var att politiken inte är grundad i den människosyn han står för. MODERATERNA Ulrika Björklund ■ I slutet av förra året lämnade Moderaterna i Hallsbergs ordförande partiet och gick till Centerpartiet, men blev formellt politisk vilde i kommunfullmäktige. – Jag har inte ändrat min politiska uppfattning, det är mitt parti som inte är Moderaterna längre, sa hon till Sydnärkenytt. IDROTT I UTSATTA OMRÅDEN Vid ett besök på Knutby bollplan i Stockholm före valet lovade Ulf Kristersson (M) 250 miljoner kronor årligen till idrottsföreningar i utsatta områden, för att hindra ungdomar från att dras in i gängkriminalitet. Efter valet krympte den utlovade summan till 100 miljoner per år, ”förhoppningsvis” i tre år. Aftonbladet granskade i september vart pengarna tagit vägen och inte ett öre hade nått fotbollsklubbarna i Järvaområdet där Ulf Kristersson uttalade sitt löfte. JOHAN PEHRSON-DOKTRINEN Minskat bistånd, färre kvotflyktingar och visitationszoner. Ja, är det några som fått kompromissa sig sönder och samman för makten så är det Liberalerna. Partiets ledare och Sveriges arbetsmarknads- och integrationsminister försvarade i slutet av förra året eftergifterna med de bevingade orden ”Man säger en sak innan valet, sen genomförs valet, och sen säger man en sak också efter valet”. Också känt som Johan Pehrson-doktrinen. ÖKADE KLIMATUTSLÄPP ”Inga sänkta ambitioner i klimatarbetet” lovade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari när hon tillträdde. Men, ingen borgerlig regering utan ökade utsläpp, lyder väl det gamla djungelordspråket? För första gången på två decennier förväntar sig bland andra Klimatpolitiska rådet att utsläppen kommer att öka till följd av nationell politik. SD-regeringens egen bedömning är att utsläppen kommer att öka och att de flesta av målen inom klimatområdet inte kommer att uppnås. KÄRNKRAFTEN ”Vi kommer att prioritera kärnkraft från dag 1” SD, M, KD och L slog på stora trumman och skrev strax innan valet i Dagens Nyheter att Sverige med dem för första gången skulle få en regering som är enig om energipolitiken, och som går från ord till handling. Så här ett år senare har inga konkreta förslag till nya dyra och miljöfarliga kärnkraftbyggen lagts.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=