Region Skåne Budget 2020

42 REGION SKÅNES VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2020 EKONOMI VÅRA RESURSER förslaget bort. Regeringen gjorde bedömningen att man behöver utreda vidare vilka konsekvenser en ändrad redo- visningsmodell avseende pensionsförpliktelser får på ekonomin för kommuner och regioner samt hur detta påverkar kravet på god ekonomisk hushållning och balanskrav. Pensionskostnaderna har ökat med 1,4 miljarder kronor eller 63 procent de tre senaste åren 2017-2019. Kostnadsök- ningen dämpas under kommande treårsperioden 2020-2022 då pensionskostnaderna beräknas öka med 0,6 miljarder kronor eller 17 procent. Likviditetsbelastningen, pensions­ avgifter och pensionsutbetalningar samt löneskatt, beräknas under perioden 2020-2022 också öka med 17 procent eller knappt 400 miljoner kronor. Under samma period beräknas Region Skånes totala pensionsskuld öka från 33,2 miljarder kronor 2019 till 37,7 miljarder kronor. Pensionsskulden kommer utifrån dagens nivå att fördubblas i löpande pris fram till år 2045, medan den därefter minskar. Men det dröjer ytterligare cirka 40 år till innan skulden är helt avvecklad. Fullfonderingsmodellen ger lägre kostnader än bland­ modellen eftersom utbetalningarna av pension intjänad före 1998 är större än värdesäkringen av denna skuld. Differen- sen mellan fullfonderingsmodell och blandmodell måste beaktas i Region Skånes balanskravsberäkning. Det fram- räknade balanskravsresultatet enligt fullfonderingsmodell ska justeras med ovanstående differens. Det innebär att det justerade resultatet enligt fullfonderingsmodell 2020 måste vara minst 361 miljoner före justering enligt blandmodell för att balanskravet ska uppnås. Finansiella intäkter och kostnader Det negativa finansnettot förväntas öka med drygt 400 miljoner kronor under planperioden. Det är framför allt de finansiella kostnaderna på pensionsskulden som ökar på grund av förväntningar om en stigande inflation. Exklusive pensioner balanserar ökade räntekostnader för låneskulden med ökade intäkter från kreditivräntor. Genomsnittsräntan för låneskulden beräknas stiga margi- nellt, med cirka 0,1 procentenhet, under planperioden. Detta bygger på nuvarande marknadsbedömning, som innebär förväntningar om mycket svagt stigande ränte- nivåer under planperioden. Övriga beräkningsförutsättningar Enligt den senaste prognosen förväntas en årlig befolknings- ökning i Skåne på cirka 1,1 procent de kommande åren. Antalet invånare används som en parameter vid beräkning- arna i utjämningssystemet och för vissa statsbidrag. Intern- räntan för 2020 är oförändrad och uppgår till 2,0 procent. För Skånetrafiken är internräntan fastställd till 1,25 procent för 2020 i enlighet med fastställda beräkningsprinciper. Internräntan används för beräkning av kapitaltjänstkost- nader och påverkar bland annat den interna hyresprissätt- ningen. Kreditivräntan används för att belasta investerings- projekten under byggnads- och utrustningstiden. Ränte- satsen motsvarar Region Skånes genomsnittliga ränta på den totala låneskulden. Med nu kända fakta kommer den lagstadgade delen av arbetsgivaravgiften att vara oförändrad 2020. Premien för avtalsförsäkringarna beräknas till 0,03 procent av lönesum- man, och för avtalspensioner är det kalkylerade pålägget preliminärt knappt 17 procent. Arbetsgivaravgifterna är lägre för personer födda 1995 och senare, samt för personer födda 1954 och tidigare. För anställda födda 1937 och tidigare utgår inga arbetsgivaravgifter. Resultatbudget Med ovanstående beräkningsförutsättningar och angiven utveckling av Region Skånes intäkter och kostnader summeras resultatbudgeten till 900 miljoner kronor 2020, 1 070 miljoner kronor 2021 och 1 000 miljoner kronor 2022. Det budgeterade resultatet för 2020-2022 uppgår till 2,2 procent av de samlade intäkterna från skatt, utjämning och statsbidrag. Resultaten 2020-2022 uppfyller därmed samtliga finansiella mål och räcker för att leva upp till kommunallagens krav på återställning av eget kapital. Finansiering Under 2019 prognostiseras ett negativt kassaflöde om 764 miljoner kronor, samt en ökning av de räntebärande skulderna om 1 528 miljoner kronor varav 1 272 avser refinansiering. Nettolåneskulden förväntas således öka med 1 020 miljoner kronor framförallt beroende på en stor investeringsverksamhet. Under 2020 förväntas den räntebärande nettoskulden att öka med ytterligare 1 449 miljoner kronor. En ökande investeringsnivå är den främsta förklaringen till skuld­ Kostnadsutveckling Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2018 2019 2020 2021 2022 Nettokostnader (miljoner kronor) 38 241 40 367 41 309 42 027 43 632 Nettokostnadsutveckling (procent) 4,4 % 5,6 % 2,3 % 1,7 % 3,8 % Landstingsprisindex (LPIK) (procent) 3,2 % 2,4 % 2,5 % 2,5 % 2,3 % LPIK exklusive läkemedel (procent) 3,7 % 2,8 % 3,0 % 3,0 % 2,8 %