namn, nämnda i boken.
Det hade varit roligt att
nämna fler men jag trös-tar
mig med att inte en
enda av dessa pionjärer,
från Båstad i nordväst till
Skillinge i sydost, någon
gång under tiden som de
strävat i sin angelägna
uppgift att företräda
fotbollen funderat på
att få berömmande ord i
efterhand.
Syssla med fotboll har
varit en gudagåva, en
glädje i sig.
Det finns så mycket att berätta!
Om någon säger till oss som tagit fram boken, att vi borde
haft med andra händelser kommer åtminstone jag tålmo-digt
säga: du har rätt, det borde vi.
Jag vet att jag kan säga så om tusentals människor,
händelser och hundratals föreningar.
Men jag vill till alla er i föreningslivet säga en sak:
bevara era föreningars historia – den är värd det!
Just för tillfället upplever jag att det inte är, modernt
uttryckt, inne att ägna sig åt historia.
Eftersom idrotten är en relativt ung företeelse i vårt land
och dess rötter i de flesta fall går att finna vill jag att alla
försöker att bevara det som finns kvar. Jag skulle kunna
spela moralisk och peka finger mot dem som säger sig vara
ointresserade av historien. Men det gör jag inte. Däremot
berättar jag gärna om saknaden och sorgen hos föreningar,
som på olika sätt blivit av med sina: genom bränder, i
andra fall genom slarv eller oförsiktighet. Det finns till och
med föreningar där ingen brytt sig om historien.
Jag har ett exempel. En mångårig sekreterare i en
förening avled, utan föregående varning. Allt föreningens
material fanns hemma hos honom. De av hans styrel-sekamrater
som fanns kvar ville ta det lugnt och inte
klampa in i den tidigare styrelsekamratens hem och be att
få ta hand om handlingarna. De dröjde därför en tid men
när de väl var beredda fick de beskedet: ”det har vi städat
ut och kört till soptippen”.
Arkiven kan skötas av andra – som kan
Som sagt, ta hand om era föreningars historia. Det finns
arkiv lite varstans att lämna till dem som samlar. Ta
kontakt med era kommuner, där finns det alltid någon
som vet hur man bevarar historiska dokumentet. För det
är just om historiska dokumentet det handlar, skrivet som
fotografier. Skriv namn på de som finns på bilderna, det är
ovärderligt.
Jag skulle gärna för egen del se att arkiven får mycket
material från idrotten. Det är enda sättet för de generatio-ner
som kommer efter oss, att få ihop historien när ingen
längre minns och kan berätta.
Skåne egentligen äldsta distriktet
Nu över till Skånes FF:s lilla historiekommitté, tillbli-velsen
och de som tagit på sig att genomföra uppgiften att
berätta om Skånes Fotbollförbunds första 100 år.
Flertalet svenska distriktsförbund för fotboll bildades
under tidigare delen av 1900-talet.
Egentligen var Skånes först av alla. Men av någon
anledning lades Skånes Fotbollförbund ned för att 1908
bli medlem och en sektion i då nybildade Skånes Idrotts-förbund.
Det kan ha handlat om dåtida huliganism. På
planerna gick det lugnare till, i vart fall lugnare än på
läktarna. Bråken mellan föreningarnas anhängare, oavsett
om de det handlade om derbyn eller möten mellan fören-ingar
från skilda orter, var stor så att Skånes IF i en något
svårtydd rapport skrev: ”….vilka för den fungerande
skiljedomaren ej vore allt annat än behagligt slag”.
Vad man tycks ha menat är att domaren hade problem
att freda sig mot pöbeln.
Först ut med att bilda ett fortfarande bestående
distriktsförbund var Göteborg. Där fick man sitt special-förbund
för fotboll 1905. Då ingick i GFF föreningar från
såväl Bohuslän, Halland som Västergötland.
Småland knep andraplatsen, 1911 bildades deras fot-bollförbund.
Gästrikland var trea, 1915.
1919 var det dags för Skåne att på allvar bilda ett
distriktsförbund, Skånes Fotbollförbund. Datum för bil-dandet
var den 23 mars 1919.
Sist av alla svenska distrikt att bilda eget förbund var
Närke och Västmanland. De drevs i många år tillsam-mans
Västmanlands-Närkes Fotbollförbund innan de
1938 delade på sig och bildade var sitt distriktsförbund
inom landskapsgränserna. I Närkes fall senare gräns- och
namnändrat till Örebro läns Fotbollförbund (utan De-gerfors).
Nästan sak samma med Jämtlands/Härjedalens
Fotbollförbund som arbetade tillsammans 1911-1954 men
då särade på sig. 1970 slog de sig ihop på nytt.
Ingen visste allt, men många minns mycket
När vi började arbeta med boken satte vi oss ned och
tänkte till, ”spåna” kallas det. Vi satte oss runt ett bord,
kastade fram idéer, berättade och funderade. Efter ett tag,
då mycket av det vi berättat mognat, träffades vi på nytt
och sammanställde våra tankar till en plan. Ledamöterna i
kommittén kom från olika håll i distriktet med god känne-dom
om fotboll. På så sätt fick vi fram en massa historier
och händelser, det är på så sätt vi hittat underlaget till
artiklarna.
Om någon frågar varför den händelsen inte är med,
eller om varför hon är med men inte han, eller varför två
föreningar inom samma område finns med – listan på det
vi ansåg intressant var mycket lång och den kunde bli hur
lång som helst.
Men vi kunde inte låta materialet svälla över alla bräd-dar.
Det som gällde var två sidor om varje år. Fotboll är
huvudsaken men vi har ändå försökt ge perspektiv åt de
olika med allmänna händelser från när och fjärran men
också fragment ur den skånska fotbollen.
På några ställen har vi varit tvingade till det som
läsaren gärna får uppfatta som nödrim. Två, kanske till
och med tre, intressanta händelser i den skånska fotbolls-världen
samma år har tvingat oss att flytta på någon. I
gengäld finns det år då det inte inträffat så mycket. Folk-bildarsjälen
har också funnits på plats. Vi i redaktions-gruppen
tillhör den generationen. Därför vill vi gärna
ge perspektiv på och förmedla en del av det som skett
utanför fotbollens värld.
Skånes Fotbollförbund fyller år hela 2019. Här ni idéer
om händelser i den skånska fotbollsvärlden och anser att
de bör komma på pränt?
Hör i så fall av er. Vi befinner oss som alltid i den roll
Skånes FF ska befinna sig – till er tjänst.
Vi har i vår tur Skånebollen till förfogande, den tidning
som för 38:e året i rad berättar om tilldragelser i den skån-ska
fotbollen, om då, om nu och om framtiden.
Förhoppningsvis har skånsk fotboll många år framför
sig!
Skånebollen nr 1 # 2019 15