ARBEETUSM-VAARLKNAD
KVINNORS ETABLERING
” Det är vinst varje gång
en utrikes född kvinna
väljer ett industrijobb”
Förutom bristande språkkunskaper är fördomar ibland stora
hinder för att få ut fler utrikes födda kvinnor i svenskt arbetsliv.
Dessa utmaningar ställer stora krav bland annat på Arbetsförmedlingen
orskningen visar att
stereotypa föreställningar
om invandrare är en anledning
12 MORGONBRIS
till att män och kvinnor
får olika insatser och hjälp, så kan
vi inte ha det längre, säger Jennie
K Larsson, utredare på forsknings- och
utvärderingsenheten på Arbetsförmedlingen,
med ansvar för utformningen av
den nya handlingsplan som tagits fram
på uppdrag av regeringen.
Jennie K Larsson menar att politiskt
har det skett en stor förändring, i stället
för att problematisera denna grupp, och
särskilt kvinnor, börjar man nu tänka
lösningsfokuserat. Detta för att man vet
att utrikes födda kvinnor har lägre sysselsättningsgrad
än utrikes födda män.
Samtidigt visar Arbetsförmedlingens
statistik att män i allmänhet får mer stöd
än kvinnor. Kvinnorna är till exempel
underrepresenterade bland dem som har
arbete med stöd eller nystartsjobb, särskilt
tydligt är det bland kvinnor födda
utanför Europa.
– Jag är väldigt glad över att uppdraget
kom från regeringen, för det är
ojämställt och vi måste göra något åt
situationen, säger Jennie K Larsson.
På Arbetsförmedlingens kontor ute i
landet kan detta till exempel innebära att
testa nya arbetssätt, som att låta vissa
arbetsförmedlare enbart arbeta med
kvinnliga sökanden.
– Vi bär alla på fördomar som vi måste
vara medvetna om. Om vi inte är det, är
det stor risk att vi jobbar mer med de
arbetssökande männen än med kvinnorna,
säger Stina Sandbladh, chef för
Arbetsförmedlingen i Södertälje.
Attitydförändring
Lika mycket handlar också om de arbetssökandes
förutfattade meningar.
– Vissa kvinnor har svårt att se att de
kan jobba inom till exempel industrin.
Därför arbetar vi mycket med attityder
genom bland annat kvinnliga förebilder
och studiebesök på traditionellt manliga
arbetsplatser. Det vänder förstås
inte på en femöring, men vi märker att
fler kvinnor faktiskt väljer traditionellt
manliga jobb efter våra särskilda
insatser.
– Om vi ska vara ärliga skulle vi förstås
vilja ha lika många män som kvinnor
inom industrin, där är vi inte. Men det är
vinst varje gång en utrikes född kvinna
väljer exempelvis ett industrijobb. Hon
blir då automatiskt en förebild för andra
kvinnor, säger Stina Sandbladh.
Ett annat lyckat projekt man jobbar
med i Södertälje handlar, i enlighet med
handlingsplanen, om att ta tillvara på
utrikes födda kvinnors erfarenhet, till
exempel av att laga mat och få dem att
välja livsmedelsbranschen. Syftet är att
nå kvinnor med ingen eller kort utbildning.
– Projektet innebär både utbildning,
praktik, vägledande insatser och språkstudier.
Det är viktigt att vi inte per
automatik slussar in alla kvinnor i vården.
Vi måste tänka brett och bryta könssegregeringen,
menar Stina Sandbladh.
Jobbar digitalt
Att använda sig av digitala hjälpmedel
är ett annat sätt att nå utrikes födda,
inte minst kvinnor, berättar Stina Sandbladh.
– Vi har tillsammans med Tillväxtverket
låtit ett företag utforma en app som
heter Livejobb där både arbetssökande
och arbetsgivare kan skriva in sig. Det är
en gratistjänst för att hjälpa arbetsgivare
att rekrytera i närområdet. Ett enkelt
sätt att snabbt nå människor som kanske
inte har jättebra svenskkunskaper, men
som kan börja jobba direkt med enklare
sysslor, till exempel lagerarbete. B
F
att tänka nytt och våga testa annorlunda arbetsmetoder.
TEXT OCH FOTO: Colette van Luik